Månad: maj 2024

[…] Mitt syfte är att berätta hur vi har byggt den övergripande säkerheten i Finland. Min tes är enkel: i eran efter det kalla krigets slut är övergripande säkerhet det mest effektiva sättet att bemöta säkerhetshot. Och jag säger det rakt ut – för Europas del kommer hoten främst från Ryssland. Jag tror inte på skrämseltaktik, men man måste vara beredd på det värsta. […]

Vi har byggt vår övergripande säkerhet på sex sammanlänkade pelare: samhällets motståndskraft, militär förmåga, försörjningstrygghet, ekonomisk säkerhet, demokrati och värderingar samt internationellt samarbete.

Tanken bakom den första pelaren är att ett samhällets motståndskraft mot kriser börjar med delat ansvar. Den bygger på en stark social rättvisa och jämlikhet. Alla har en roll att spela i systemet. Detta är naturligtvis lättare sagt än gjort, men ett starkt utbildningssystem i kombination med mediekunskap och sunt förnuft är en bra utgångspunkt.

Vår andra pelare, vår starka militära förmåga, bygger på allmän värnplikt för män och frivillig militärtjänst för kvinnor. Jag gjorde min militärtjänst strax före det kalla krigets slut. Min son håller på att avsluta sin 12 månader långa tjänstgöring. Värnplikten handlar lika mycket om försvarsförmåga som om delade erfarenheter och socialt kitt mellan människor. Mer än 80 procent av finländarna är redo att försvara sitt land. Läs talet

Exakt 25 år efter Natos bombning av den kinesiska ambassaden i Belgrad anländer Kinas ledare Xi Jinping till staden. Det agg mot USA och Nato som händelsen utlöste gror än i dag. I ryssvänliga Serbien har Kina en nära allierad.[…]

Bandet mellan Serbien och Kina kan spåras tillbaka till 7 maj 1999. Då skedde det som än i dag ofta tas upp av talespersoner för den kinesiska regimen när de vill angripa väst. Amerikanska stridsflyg som opererade under Nato släppte fem bomber på den kinesiska ambassaden i Belgrad. Tre kinesiska journalister dog och över 20 personer skadades.

Händelsen orsakade ramaskri i Kina. Barbariskt, utbröt de kinesiska ledarna samtidigt som kinesiska folkmassor gick till angrepp mot amerikanska byggnader i Kina. USA å sin sida hävdade att det var ett misstag. Bombningen skedde under Kosovokriget där Nato gått in för att stoppa den serbiska ledaren Slobodan Milosevic brutala angrepp på kosovoalbaner. Bomben ska enligt USA ha varit avsedd för ett serbiskt vapenförråd, men av någon anledning hade man fel koordinater. Läs artikel

Försvarsminister Pål Jonson och Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen undertecknade idag en avsiktsförklaring om ett närmare och starkare försvarssamarbete mellan länderna på en rad områden.

Polhavet er blitt åsted for militær rivalisering mellom NATO og Russland. Ikke bare for de strategiske atomubåtene som skjuler seg under polarisen, men også for spesialsoldater som nå trener på krigføring i et av verdens mest ugjestmilde strøk. […]

I mars deltok norske marine­jegerne i øvelsen Arctic Edge 24, der 400 spesialsoldater fra USA, Canada, Norge, Danmark og England trente sammen i Arktisk krigføring i Alaska, Canada og Grønland. Tidligere under øvelsen hadde de norske marine­jegerne deltatt i operasjoner med angreps- og infiltrasjonsdykking ved sørkysten av Alaska, ifølge en pressemelding fra US Navy.

Norske spesialsoldater som er vant med å operere i det eks­treme kystklimaet i Nord-Norge vinterstid, går for å være robuste nok til å overleve i ethvert klima, også i 40 minusgrader ute på polarisen. Uansett var det en sjelden begivenhet å øve sammen med den amerikanske atomdre­vne angrepsubåten USS Hampton ute på Polhavet. […]

Russland har allerede skaffet seg et forsprang med å markere militært territorium i polarområdene. Gamle baser og flystriper er gjenoppbygget og modernisert i et tempo man ikke engang så under den kalde krigen. Blant dem er jagerflybasen Nagurskoye på 80 grader nord, øst av Svalbard. Basebygget som ble gjenoppbygd i 2015, er verdens største så langt nord, hvor 150 mann skal kunne være selvforsynte i opptil halvannet år. Läs artikel

[…] ”Hvorfor må Norge avgi suverenitet og overføre myndighet av norsk territorium til amerikanske militærbaser? Myndighetene sier at det er for å forsvare Norge, men slik er det ikke. Det er for å ivareta USAs internasjonale stormaktsinteresser. De norske basene inngår i et stort internasjonalt nettverk av USA-baser rundt om i verden, vel 800 i over 80 land.

I Norden er USA i ferd med å etablere 47 slike baser. Denne avtalen har ikke noe med Nato å gjøre. Hvis det var for å forsvare Norge, er jo USA tungt inne i Nato og dermed solid på plass her allerede. […]

«Vi ber Stortinget innstendig om å avvise avtalen»
Avtalen gir USA fri og eksklusiv militær tilgang til områdene som Norge fraskriver seg retten til å kontrollere hva USA lagrer av utstyr og våpen. De fleste basene ligger på de viktigste norske militærbasene. Avtalen avklarer ikke hvor stor del av områdene USA skal ha eksklusiv tilgang til, og om USA kan fortrenge norske eller for den saks skyld NATOs bruk av de norske basene.

For å stå imot trusler fra både Russland og Kina, går USAs strategi ut på å kunne opptre uforutsigbart og fleksibelt. De ønsker raskt og effektivt å kunne ta i bruk sine baser, som ligger hensiktsmessig til, med tilgang til det utstyret de trenger. I denne strategien har USA integrert både konvensjonelle og atomvåpen. Det er dermed en forutsetning at begge våpentypene er lett tilgjengelig på basene. Denne type avskrekking øker farene for rask eskalering som kommer ut av ­kontroll, og for misforståelser og tekniske feil.

Det står i avtalen at den er i samsvar med norsk basepolitikk. Norsk basepolitikk fra 1949 slår fast at det ikke skal være lagret atomvåpen på norsk jord i fredstid. Men i baseavtalen med USA kan norsk basepolitikk og annet tilsidesettes av USA dersom de mener begrensningene ikke samsvarer med deres «tjenstlige behov». Grunnlovens §1 om norsk suverenitet er dermed svekket fordi den militære myndigheten over områdene er overdratt til USA. Vi er urolige for at en økning av det amerikanske nærværet under USAs kommando i Norge og Norden vil øke spenningen i nordområdene og øke faren for at våre områder kan bli bombemål også med atomvåpen i stormaktskonflikter. Läs artikel

[…] Geir Ulfstein, professor emeritus og ekspert på folkerett, tok for seg Israels rett til selvforsvar.

-For å besvare spørsmålet må vi først se på spørsmålet om Palestina er en stat, sa Ulfstein.

-Palestina er anerkjent av 140 stater, men ikke av Norge. Palestina er en observatørstat, men ikke medlemsstat i FN. Et vilkår for at man skal anses å være en stat i folkerettslig forstand er om man har tilstrekkelig grad av selvstyre. Foreligger det på Gaza og Vestbredden? Det er tvilsomt, men det skyldes i stor grad den Israelske okkupasjonen. Men det er viktig at Palestina er anerkjent som stat i flere traktater, bl.a. i Roma-statuttene som opprettet Den internasjonale straffedomstolen (ICC).

-Det neste spørsmålet som ofte stilles, er om Gaza er okkupert. Den internasjonale domstolen i Haag (ICJ) har tidligere uttalt at Israel ikke har rett til selvforsvar mot handlinger på okkupert område. Israel har trukket seg ut, men har i stedet satt opp en blokade som ble iverksatt i 2007.

-I realiteten har Israel stor grad av kontroll på Gaza, på tross av at de i hvert fall før 7. oktober ikke var til stede på Gaza. Som kjent hevder Israel at okkupasjonen er lovlig av sikkerhetsgrunner, og nødvendig selv etter 50 år.

I den sammenhengen viste Ulfstein til at ICJ i disse dager behandler en anmodning om å avgi en rådgivende uttalelse på den folkerettslige statusen for Israels okkupasjon både på Gaza og på Vestbredden.

– Det er verdt å merke seg at det norske innlegget for ICJ ble det argumentert punkt for punkt at de okkuperte områdene er gjenstand for ulovlig okkupasjon, og at det i tillegg foreligger andre brudd på folkeretten, som ulovlig frihetsberøving mv.

Selv om Gaza anses som okkupert, har Israel etter Ulfsteins mening ikke rett til å sende inn militære styrker med mindre dette kan begrunnes i retten til selvforsvar.

-Når en skal vurdere om Israel har en rett til selvforsvar, må man også ta hensyn til betydningen av den internasjonale humanitærretten som blant annet gjelder valg av de konkrete krigsmålene. Her foreligger det jo et forbud mot å angripe sivile mål. Israel argumenterer på sin side med at Hamas gjemmer seg blant sivile, gjemmer seg på sykehus osv. Men det er likevel krav om forholdsregler, om forholdsmessighet, som Israel ikke overholder. Läs artikel

När sex minuter återstod av söndagskvällens 120 minuter långa partiledardebatt i ”Agenda” var det dags att diskutera det så kallade DCA-avtalet, som Sverige slöt med USA redan i december förra året.

Ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCA). Det ska reglera var och hur amerikanska trupper, vapensystem, flyg, flotta etcetera ska få tillgång till redan befintliga svenska militäranläggningar.

Man undviker från regeringshåll att kalla det för amerikanska baser, men det är exakt vad det är.

Det är ett av de viktigaste politiska och militära avtal som Sverige skrivit under i modern tid, i juni röstar Sveriges Riksdag om avtalet.

Har vi någonsin tidigare sålt ut vår självständighet på ett mer öppet och flagrant sätt?

Enskilda röster på enstaka kultursidor har skrivit varnande om vad avtalet innehåller. Har vi någonsin tidigare sålt ut vår självständighet på ett mer öppet och flagrant sätt? Jan Guillou kallade i en kolumn i Aftonbladet den 21 april DCA-avtalet för ett ”kapitulationsdokument efter ett förlorat krig”.

Nå, nu befann vi oss i partiledardebattens elfte timme och när Nooshi Dadgostar fick frågan om varför vänstern var kritiska till DCA-avtalet (kommer de säga nej i riksdagsomröstningen?) verkade hon bokstavligt talat helt nyvaken, och menade att ”problemet med avtalet är att det kan vara så att utländsk trupp kan befinna sig på svensk mark men åtnjuta åtalsimmunitet” (vilket är avtalets absolut minsta problem) och efter denna märkliga utläggning säger hon plötsligt, som om det vore en bisak: ”Och dessutom så öppnar detta avtal upp för att placera kärnvapen i Sverige.”

Just det, det var ju det också. Kärnvapen. (Ryssland meddelade för övrigt dagen efter debatten att de nu kommer att genomföra en övning med taktiska kärnvapen.)

Det är inte läge att glida på sanningen i nuläget. Väljarna och tittarna har rätt att få reda på exakt vad som gäller

Norge har inskrivet i sitt DCA-avtal att kärnvapen inte får placeras i Norge under fredstid, Finland säger också nej. När frågan gick över till statsministern hävdade han att det inte behövde stå i avtalet eftersom alla andra länder redan vet var vi står i denna fråga, han kallade det ”helt odramatiskt”: ”Det finns ingen anledning för Sverige att ha varken permanent trupp eller kärnvapen i Sverige, i fredstid.”

Ingen permanent trupp i Sverige i fredstid? Ljög han där, eller gled han bara lite på sanningen, eller har han inte läst avtalet? Pratar vi inte här ändå om permanent militär närvaro, det vill säga amerikanska baser. Läs artikel

Finland has started storing military equipment in neighbouring Norway and will soon begin doing the same in Sweden, the Financial Times has reported.

Lieutenant General Mikko Heiskanen, deputy chief of staff for armaments and logistics in the Finnish Defence Forces (FDF), told the British business daily that Finland is stepping up its already high level of preparedness in the face of an ”increasingly aggressive Russia”. […]

”We are not alone anymore. We can trust others. We don’t need to keep all our eggs in one basket. We don’t need to own all the cows to produce the milk for us,” Heiskanen said of the decision to stash military equipment outside Finnish borders.

He added that Finland ”is not in a war economy” and only at step three out of nine on its escalation ladder, but also noted that being prepared is ”in our DNA”.

”Russia respects power,” Heiskanen told the FT. ”Power consists of both the will and the capacity. The will is in place. The people’s will to defend the country is probably the highest in the world.” Läs artikel

[…] Avtalet reser frågor om bristen på insyn och demokratisk förankring i hur undertecknandet har skett. Det handlar om att Sverige ger bort makt, inflytande och suveränitet. Det är ett uppenbart tecken på den globala militariseringstrenden.

Avtalstexten saknar analyser av vad avtalet kan få för effekter på lokalsamhället. Vidare saknas jämställdhets-, miljö- och klimatanalyser.

Bristen på förbehåll mot kärnvapen på svenskt territorium innebär stora säkerhetsrisker både för Sverige och Norden. De norska och danska avtalen har sådana förbehåll.

Varför kan inte Sverige, som Finland gjort, lagstifta om förbud mot kärnvapen på svenskt territorium?

Avtalets legitimitet är låg genom att processen länge varit under sekretess. Nu drivs det igenom utan tillräckliga möjligheter till demokratisk förankring. Som Natomdlem krävs inget DCA-avtal. Många andra Natomedlemmar har inte ett sådant avtal. Varför måste då Sverige ha ett? Läs artikel

I forbindelse med åbningen af Arktisk Basisuddannelse i Kangerlussuaq understreger forsvarsminister Troels Lund Poulsen, at Forsvaret også fremover vil have en stærk tilstedeværelse i Kangerlussuaq. Flere nye tiltag er på vej, der vil styrke såvel Forsvaret som lokalsamfundet og bidrage til muligheden for arbejdspladser i Kangerlussuaq. […]

I forbindelse med at atlantflyvningen til Kangerlussuaq forventeligt ophører ultimo november 2024, ønsker regeringen at styrke Forsvarets tilstedeværelse med afledte muligheder og arbejdspladser til gavn for bygden. Der vil i forbindelse med forsvarsforligets kommende delaftale bl.a. blive set på muligheden for på sigt at etablere dele af Arktisk Kommando i Kangerlussuaq.

”Det er af afgørende sikkerhedspolitisk betydning, at vi styrker Forsvarets opgaveløsning i Grønland og Kangerlussuaq. Derfor ser regeringen bl.a. på at styrke Arktisk Kommandos tilstedeværelse i Kangerlussuaq. Desuden er vi i færd med at afklare, hvordan Forsvaret skal bidrage til videreførelsen af Kangerlussuaq lufthavn. Jeg er sikker på, at Forsvarets fremadrettede tilstedeværelse og aktiviteter vil bidrage til Kangerlussuaqs fortsatte eksistens og udvikling”, siger forsvarsminister Troels Lund Poulsen. Läs artikel

Några månader in på Natomedlemskapet kan man undra vad som komma skall när verkligheten tränger sig på och kraven från Bryssel skärps ekonomiskt och politiskt. […]

Redan vid sitt första statsminister-tal vid Folk och Försvar i januari 2023 gick Kristersson all-in och höjde försvaret till skyarna: en avancerad ubåtsflotta, sofistikerad övervakningskapacitet, en stark underrättelsetjänst, erfarna specialförband och så vidare.

Han nämnde inte att det avgörande skälet för Sverige att söka skydd under Natos kärnvapenparaply efter 200 års alliansfrihet är att vi inte kan försvara oss själva.

Han talade också tyst om pilotbristen i flygvapnet, att marinen bara har en handfull halvmoderna krigsfartyg, att armén består av två brigader mot som mest ett 30-tal och att nya ubåtar och Gripenplan är kraftig försenade.

På regeringens hemsida talas det i närmast lyriska ordalag om att Sverige ska bli ”ett uppmarsch- och basområde för allierade mark-, sjö- och flygstridskrafter” med ”försörjnings- och transiteringsområden för allierade styrkor” på väg mot Finland och Baltikum.

Visst, det är avsett som propaganda, men man kan ändå undra vilken täckning det finns för allt detta och hur det ska betalas. […]

Dca-avtalet (Defence cooperation agreement) med det dominerande Natolandet USA är en sak för sig. Syftet från regeringens sida är att säkra snabbt militärt stöd i ett skarpt läge. Priset är att amerikanska förband får ”obehindrad tillgång” till 17 militära anläggningar med egen jurisdiktion.

Kritikerna menar att det är för långtgående, otydligt och att Sverige förvandlas till en lydstat när man ger upp svensk lag och USA får rätt att göra vad man vill på svenskt territorium. Läs artikel