Julian Assanges Wiki Leaks är mest känt för avslöjandena om krigsförbrytelser under kriget i Irak 2003 -2010.
Men även WikiLeaks avslöjanden 2010 om övergreppen från USA:s och den Nato-ledda styrkans sida mot civilbefolkningen i Afghanistan var viktiga för att ge allmänheten kunskap om hur kriget fördes. Det handlade om hundratals civila som dödades igenom bombattacker, nattliga räder i afghanska hem och i andra aldrig tidigare rapporterade aktioner. Totalt var det cirka 90 000 filer som Wiki Leaks publicerat om kriget i Afghanistan.
Idag står Julian Assange inför ett överhängande hot att bli utlämnad till USA från Storbritannien och ställd inför en militärdomstol åtalad för spioneri med den sannolika utgången att då dömas till flera decenniers fängelse.
Vi kan idag se följderna av att USA söker stoppa avslöjanden om krigsförbrytelser som de i Afghanistan.
Den internationella brottmålsdomstolen ICC beslöt den 5 mars 2020 att starta en undersökning om sådana brott begångna av alla sidor i kriget. Det föranledde Trump-administrationen att utfärda en exekutiv order som fördömde ICC och lade sanktioner på de två åklagare som hade hand om undersökningen. President Joe Bidens administration tog bort sanktionerna 2022 mot löfte att ICC inte skulle undersöka misstänkta brott utförda av de utländska styrkorna eller av Kabul-regeringen. Endast misstankar om brott utförda av talibanerna och ISIS-K skulle granskas.
Det är en skrämmande utveckling som om den fortsätter kan komma att avskräcka både rättsväsenden och journalister från att undersöka misstänkta krigsförbrytelser.