Månad: juni 2024

From 22 to 26 of June 2024, Andrzej Duda, President of the Republic of Poland, paid a state visit to the People’s Republic of China. During the visit, President Andrzej Duda held talks with H. E. the General Secretary of the Chinese Communist Party Xi Jinping.  They had an in–depth exchange of views on bilateral ties and international and regional issues of mutual interest, fully recognized the positive development momentum of bilateral relations, and reached broad consensus on a series of issues.[…]

The two sides recognized the potential of Poland–China economic and trade cooperation, and will work to promote a more balanced economic and trade partnership. The two sides encourage relevant authorities and organizations to take advantage of existing mechanisms to deepen bilateral economic and trade cooperation, as well as mutual market access. This includes intensifying business–to–business contacts, and leveraging other opportunities. Both sides will actively counteract the growing trade disproportion by granting wider market access for Polish products to the Chinese market. Läs artikel

Sjefen for Finnmark landforsvar mener det er på høy tid å revurdere de norske, selvpålagte militære restriksjonene i Finnmark.

Norge har en rekke selvpålagte restriksjoner for å balansere forholdet til Russland i nord – blant annet at det ikke skal foregå militære Nato-øvelser øst for 24. lengdegrad i Finnmark, som går ved Lakselv i Porsanger.

Oberst Jørn Qviller, øverste sjef for Finnmark landforsvar, mener restriksjonene bør revurderes, skriver Klassekampen.

– Sett i lys av dagens situasjon skulle jeg gjerne sett at disse selvpålagte restriksjonene blir revidert, sier Qviller. (NTB) Läs artikel

[…] – Vi måste lära oss att säga ja eller nej tidigt i beslutsprocesser och kunna argumentera om vi har något att invända i en fråga. Man får inte vara rädd att säga nej här och måste vara tydlig med vad man vill, vilket är ganska osvenskt. Att vänta med att invända tills det ligger ett färdigt förslag på bordet kallas för breaking the silence, och gör man det för ofta blir man inte populär. Natomedlemskapet kommer att innebära en kulturell resa för Sveriges del, säger Anders Persson.

Anders Landewall menar att samarbetet i Nato med förhandlingar och strävan efter konsensus nog passar det svenska förhållningssättet ganska bra. Däremot är det viktigt att ha en tydlig åsikt.

– Om vi inte har en tydlig ståndpunkt riskerar vi att bli överkörda, säger han. Helst vill man ha instruktioner med ett förhandlingsutrymme hemifrån när man går till möten, så att vi kan säga att här går vår röda linje. Vet man det är man supertrygg. Men som militär rådgivare kan jag också gå till min milrep här i Bryssel, i det här fallet Jonas Haggren, och prata med honom. Han lyder direkt under ÖB. Läs artikel

[…] Arméchefen öppnade vid sitt senaste besök på Revingehed upp för att färre värnpliktiga än planerat kommer att kunna utbildas vid förbandet.

– Den tänkta upprampningen klarar vi inte. Vi har nu skurit ner på antalet värnpliktiga fram till 2026 för att kunna frigöra officerare och ytor. Även materiel blir oerhört gränssättande, vi kan inte utbilda på materiel som inte är här, säger Lennart Widerström. […]

Vilka förutsättningar krävs för att ni ska lyckas?

– Framför allt materielen är utmanande. Det är ju problem med personlig utrustning, men också större saker – nu ska vi lyfta ner en hel bataljon med materiel, får vi med allt vi behöver för att lösa den uppgift vi ställs inför? […]

Olle Roosling sticker upp huvudet genom luckan på det stridsfordon 90 han snart dammsugit klart på insidan. Det kommer att bli mer städning efter avslutad värnplikt, eftersom han har tagits ut som vagnchef till den reducerade bataljon som blir del av Natos multinationellt sammansatta stridsgrupp i Lettland.

– Jag tror att jag kommer att växa som person, det blir också då jag flyttar hemifrån, säger Olle Roosling.

Det är många i hallen som kommer att göra honom sällskap. Drygt 170 soldater nyanställs inför insatsen och av de cirka 400 inneliggande värnpliktiga som hinner avsluta sin utbildning har mer än en tredjedel sökt. Läs artikel

EU har antagit ett fjortonde sanktionspaket mot Ryssland med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Sanktionerna syftar till att strypa den ryska statens inkomster och krigsförmåga och är en viktig del i stödet till Ukraina. Det nya sanktionspaketet innehåller bland annat skärpta åtgärder mot den så kallade skuggflottan och import av rysk flytande naturgas (LNG).

Enligt överenskommelsen kommer åklagare att begära ett 62 månaders straff – vilket motsvarar den tid Assange suttit i ett högsäkerhetsfängelse i London. Det innebär alltså att Assange skulle gå fri.

Enligt Wikileaks har Assange redan försatts på fri fot.

”Julian Assange är fri. Han lämnade högsäkerhetsfängelset Belmarsh på morgonen den 24 juni efter att ha tillbringat 1 901 dagar där”, skriver organisationen i ett inlägg på X och tillägger att han redan lämnat Storbritannien med flyg.

Wikileaks framhåller också att förhandlingarna om frigivningen pågått under en ”lång period” och understryker att överenskommelsen ännu inte blivit formellt godkänd. Hans fru Stella Assange har publicerat ett kort videoklipp, även det via X, där maken bland annat ses stiga ombord på ett plan.

”Julian är fri!!!” skriver Stella Assange i inlägget och tackar alla som stöttat hennes och Wikileaks kamp för att få honom fri. Läs artikel

Sverige var en gång ett fosterland. Efter tisdagens (18/6) riksdagsbeslut är Sverige en arena från vilkenfrämmande makt kan föra, eller inte föra – beroende på de operativa militära behoven – krig. Och en krigsskådeplats mot vilken militär aggression kan riktas, eller inte riktas – beroende på de operativa behoven. Just uttrycket ”de operativa behoven” är den amerikanska sidans replik när norrmännen önskade att norsk rätt skulle ges företräde i avtalstexten till det norska DCA-avtalet. Javisst, svarade amerikanerna, gärna lokal nationell rätt – men bara ”der dette er forenelig med USAs operative militære behov”.

Överbefälhavare för de amerikanska väpnade styrkorna är enligt den amerikanska konstitutionen, USA:s president. Hädanefter kommer Joseph Biden eller Donald Trump att ha obehindrad ”unimpeded” tillgång till sjutton amerikanska militärbaser på svensk botten. Amerikanska väpnade styrkor kommer att ha rätt att röra sig fritt ”move freely within the territory of Sweden”: land, hav och luftrum. Svenska myndigheter kommer däremot inte ha ett obehindrat tillträde till de sjutton amerikanska militärbaserna. Detta är exklusivt amerikanskt. […]

Något av det mest demokratiskt stötande i den så kallade debatten om DCA-avtalet är hur försvarsdepartementet spridit vilseledande information kring det svaga avtal man själv lyckats prestera. ”Det är precis som tidigare Sverige som har rätt att avgöra om verksamhet får äga rum på svenskt territorium…” Vore departementet noterat på börsen skulle Pål Jonson åtalas för svindleri och släpas inför en domare. Läs artikel

Hungarian Prime Minister Viktor Orban has voiced opposition to NATO’s intentions to establish significant military bases in Eastern Europe aimed at enhancing weapons deliveries to Ukraine. In an interview with Kossuth radio, Orban criticized NATO’s strategy, highlighting Hungary’s dissent as the sole NATO member opposing the initiative.

Orban expressed skepticism about NATO’s approach, asserting that the alliance’s focus on military solutions to the Ukraine conflict is misguided. He emphasized the need for a ceasefire and peaceful negotiations instead of escalating military actions. According to Orban, NATO plans to establish what he termed a ’Ukrainian mission’, involving the coordination of weapon transfers from bases in Poland, Slovakia, and Romania—countries sharing borders with Ukraine.

Despite NATO’s proposal, Orban stated that Hungary will not participate in this endeavor, citing concerns about potentially making Hungary a target for Russian military action. He emphasized Hungary’s refusal to allocate funds or provide its territory for the initiative, reiterating that Hungary will abstain from any military actions outside Ukraine. Läs artikel

Tidligere i vår skrev medlem Mayhan Rostamkhel i Unge Høyre et innlegg som oppfordret til økt støtte til Ukraina. Dette kan ikke bare forverre krigen og situasjonen for den ukrainske befolkning, men også øke trusselen mot Norge, i og med at vi er et naboland av Russland.

Det er forståelig at krigen vekker sterke følelser, men vi må tenke kritisk på konsekvensene. En ensidig vektlegging av massiv økonomisk støtte til Ukraina kan ha alvorlige økonomiske og sikkerhetsmessige implikasjoner for Norge. […]

Gjennom historien har FN tatt improviserte grep ved to anledninger for å begrense et medlemslands deltakelse da det var nødvendig. Nå står Europa overfor en høy risiko, og FN bør sterkt vurdere å gjenta historien ved å iverksette lignende tiltak for å skape fred mellom Ukraina og Russland

I stedet for å eskalere konflikten med mer våpen, mener jeg vi bør fokusere på diplomati. Historien viser at militære løsninger ofte fører til langvarige konflikter. Norge har en sterk tradisjon for fredsmekling som bør utnyttes. Läs artikel