Finland will host a NATO land command and troops, reuters.com

Finland will host a new land command unit of the NATO military alliance, Minister of Defence Antti Hakkanen told reporters on Friday following a meeting of the alliance in Brussels.
After decades of military non-alignment, Finland joined NATO last year in response to neighbouring Russia’s invasion of Ukraine.
”I’m pleased to state that today all NATO member states have given their political consent to Finland’s key goals in its NATO integration,” Hakkanen said. Läs artikel

NATO approves a plan to speed security aid and training to Ukraine’s beleaguered armed forces, apnews.com

NATO defense ministers on Friday approved a plan to provide reliable long-term security aid and military training for Ukraine after delays in Western deliveries of funds, arms and ammunition helped invading Russian forces to seize the initiative on the battlefield.

Kyiv’s Western backers have mostly concentrated their efforts through the Pentagon-run Ukraine Defense Contact Group, a forum for around 50 countries to drum up the weapons and ammunition the war-ravaged country needs most.

The new plan would be a complementary effort. Announcing the move after chairing a meeting of defense ministers in Brussels, NATO Secretary-General Jens Stoltenberg said that the effort would be headquartered at a U.S. military base in Wiesbaden, Germany and involve almost 700 staff. Läs artikel

Försvarsminister Häkkänen: Finland får flexibla multinationella styrkor och Natostab för markoperationer, svenska.yle.fi

Finlands önskan om att få en flexibel multinationell styrka har fått grönt ljus av de övriga Natoländerna. Också frågan om en stab för markoperationer har godkänts, säger försvarsmininiser Antti Häkkänen.

Hur kan man snabbt öka Natoländernas närvaro i Finland ifall säkerhetsläget försvagas, utan att ha permanenta trupper stationerade?

Det är frågan som Försvarsministeriet har utrett sedan förra hösten och som har resulterat i de finländska planerna för en så kallad FLF-styrka.

Planerna presenterades första gången vid Natos utrikesministermöte i februari, och alla länderna gav på fredagen stöd för de centrala målen, bekräftar försvarsminister Antti Häkkänen (Saml).

– Finland får en stab för markoperationer, Finland kommer att få närvaro av markstyrkor och alla nordiska länder godkändes för att ingå under högkvarteret i Norfolk.

Beteckningen FLF kommer från begreppet Forward Land Forces som är de förnyade multinationella styrkor som redan finns i åtta länder i östra Europa, det vill säga i Bulgarien, Estland, Litauen, Lettland, Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern.

Deras sammansättning varierar och för Finlands del skulle det inte handla om permanent stationerade styrkor.

– De här besluten kommer att förbättra Finlands och norra Europas säkerhet, konstaterade Häkkänen då det två dagar långa försvarsministermötet avslutades vid Natos högkvarter i Bryssel.

Beträffande FLF-styrkorna är det fråga om en egen modell för Finland som innebär att man i kritiska situationer kan hämta in Natotrupper, men detaljer som vilka länders soldater det gäller bestäms senare. Läs artikel

Frågetecken i Nato: Var hör Gotland hemma? aftonbladet.se

I Natos nya ledningsstruktur placeras Sverige, Norge och Finland under ett högkvarter i Norfolk i USA – något som varit ett gemensamt nordiskt önskemål.

– Det är ett viktigt steg för oss att kunna tillhöra samma Joint Forces Command i de nordiska länderna, konstaterar försvarsminister Pål Jonson (M) efter veckans Natomöten i Bryssel.

Danmark och de baltiska länderna ska dock lyda under ett högkvarter i Brunssum i Nederländerna. Och möjligen ska det även omfatta exempelvis planeringen för Öresund och de stora öarna i Östersjön som Gotland och Åland.

– Exakt hur det kommer att landa kommer att ligga på expertnivå. Vi har sagt att det viktiga naturligtvis är att beslutet understöds av militär logik, inte nödvändigtvis politisk logik, säger Jonson.

Han är öppen för att låta Saceur – Natos militäre befälhavare i Europa, just nu USA-generalen Chris Cavoli – fälla avgörandet, även om de nordiska länderna gärna ”håller ihop operationsområdet”.

– Det är Saceur som borde ha sista beslutet, säger Jonson. Läs artikel

Is the U.K. Turning Realist on Foreign Policy? theamericanconservative.com

Sumantra Maitra, Director of research and outreach, at the American Ideas Institute

The British debate about an intervention in the American Civil War is fascinating because it skewers every political theory one might be attached to. Consider, for example, that the hero of liberalism, William Gladstone, was interested in supporting the Confederacy and thought southern independence was a foregone conclusion. Charles Dickens, seeing the Lancashire Cotton Famine, was convinced that the war was primarily due to Northern protectionism, a sentiment also somewhat shared by the Economist, which argued (bizarrely, one might add) that the Union victory would continue the institution of slavery, something most British citizens opposed. Incidentally, the people who shared both kinship and class with the landed gentry of the South were the British aristocracy and Tory landowners back in England; most of them had sympathies for their cousins. Robert E. Lee was considered the last true Englishman in America.

But they were also opposed to any foreign wars and intervention. The New York Times, explaining Lord Palmerston’s neutrality, wrote, “England having no control over the domestic politics of other nations can acknowledge whatever form of Government they please to set up. To refuse to do so, would involve her in endless wars, and ruinous commercial embarrassments.” […]

Eighty years on from D-Day, our headline finding is a clear scepticism towards foreign adventures and an unambiguous focus on British national interest, a view which markedly differs from the prevailing liberal interventionism of past decades”, Freddie Sayers wrote. “This more ‘realist’ option is preferred by overwhelming majorities of Reform and Conservative voters, but is also the preference of people planning to vote Labour, at 45% to 36%. Only Liberal Democrat and Green voters tend the other way, preferring a more idealist foreign policy Läs artikel

 

DCA-avtalet har stora brister — rösta för bordläggning, vk.se

Olof Kleberg

Viktiga delar av svensk självständighet ska avgöras i riksdagen nu den 18 juni. Ska det få ske lika snabbt och enkelt som brukligt, t ex om Nationellt register för explosiva varor eller Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2023 (som man ska ta beslut om samma dag)?

Så borde det inte få gå till.

Frågan gäller att besluta om det avtal, DCA, som USA och Sverige har ingått. Avtalet innebär att USA får obehindrad tillgång till 17 militära baser, för verksamhet och lagring av vapen. Det gäller från Kiruna till Ronneby och ger fri tillgång till hamnar och flygplatser.

Avtalet ska gälla i tio år – kan inte sägas upp med ett års varsel som Natofördraget. Det ställer krav på Sverige utan att USA förpliktar sig att stödja vårt land i kris eller krig.[…]

Om bara 1/3 i riksdagen begär det kan DCA-avtalet bordläggas, återförvisas till utskott, nu på tisdag. V och MP som är emot avtalet kan väntas godta en återförvisning. Allt hänger på Socialdemokraterna.

Vad gör ni,Helén Pettersson och Björn Wiechel från Västerbotten och Ida Karkiainen och Fredrik Lundh Sammeli från Norrbotten? Vill ni ha USA-baser i Kiruna, Boden, Vidsel och Luleå på så här svaga grunder?

Rösta för bordläggning, tänk efter, diskutera i partiet! Läs artikel

Stortinget samstemt: Søker lavere spenning i nord med styrket nasjonal forsvarsevne, highnorthnews.com

Tirsdag ettermiddag vedtok Stortinget enstemmig en ny langtidsplan for forsvarssektoren. Til grunn ligger regjeringens forslag, som har blitt tilført visse forsterkede grep og påplussing på budsjettet. […]

– Som en liten stat i en region der stormakter oppfatter å ha motstridende interesser, er det i vår interesse at konfliktnivået holdes så lavt som mulig. Når nordområdene nå får økt strategisk betydning, både som følge av større geopolitiske spenninger og av at havisen smelter, øker også behovet for å aktivt bidra til forutsigbarhet og stabilitet.

Å opprettholde respekt for internasjonal rett er avgjørende for å holde spenningsnivået nede, påpeker også komiteen, og viser til at det er i Norges interesse at folkeretten forsvares og håndheves.

– Samtidig må vi øke vår evne til å forstå, påvirke og forme utviklingen i nordområdene. Ved å være kontinuerlig til stede og hevde suverenitet, bidrar vi til å redusere mulighetene for misforståelser, konflikt og stormaktsrivalisering i regionen. Styrkingen av den nasjonale forsvarsevnen må sees på denne bakgrunnen, påpeker komitemedlemmene. […]

Av innstillingen framgår det også at partiene på Stortinget er opptatte av å forbedre Norges militære egenevne for å ivareta og styrke landets politiske handlingsrom.

– Komiteen vektlegger at en forsterket egenevne styrker forutsetningene for mer nasjonal selvstendighet, og gjør Norge bedre rustet til å trygge landets befolkning, demokrati, selvråderett, territorielle integritet og ressurser.

Dette er ikke minst aktuelt i nordområdene, som blir stadig viktigere militært for både Russland og Nato-allierte. […]

– Det har alltid vært en sikkerhetspolitisk opposisjon i Norge. Nå er den borte, påpeker Aslak Bonde i en kommentar i Morgenbladet om enstemmigheten som skal gjelde i 12 år rundt langtidsplanen for Forsvaret.

Bonde viser til at SV og Rødt tradisjonelt har frontet sikkerhetspolitiske synspunkter som skiller seg fra de andre stortingspartiene – og at de 30. mai stemte mot å gi USA uhindret tilgang til flere nye militære områder på norsk jord, som Andøya flystasjon.

– Paradoksalt nok er det nettopp USA-kritikken som bidro til at SV og Rødt ble enige med de andre partiene om å sikte mot et nesten doblet forsvarsbudsjett. Skal vi bli mindre avhengig av amerikansk støtte, må vi bygge opp det nasjonale forsvaret, skriver han. Läs arikel

U.S.-Ukraine Bilateral Security Agreement, whitehouse.gov

On June 13th, 2024, President Biden and Ukrainian President Zelenskyy signed a historic U.S.-Ukraine Bilateral Security Agreement reflecting the close partnership between our two democracies. Today, the United States is sending a powerful signal of our strong support for Ukraine now and into the future. Through this agreement, the United States will work with our partners to strengthen Ukraine’s ability to defend itself now and to deter future aggression. By doing so, we will bolster Ukraine’s security, which is central to European security and to American security. […]

We will support the full range of Ukraine’s current defensive needs now and over the long term by helping Ukraine win the war and strengthening its deterrence capabilities against future threats. Together, we will expand intelligence sharing, enhance interoperability between our militaries in line with NATO standards, and work with our allies and partners to position Ukraine as a long-term contributor to European security. Läs uttalandet

Endast Sverige tycks ha svalt DCA-avtalet oläst, corren.se

Örjan Albihn, medlem Svenska Naturskyddsföreningen, Linköping Stig Gustafsson, pensionerad universitetslektor, Linköping Curt Benckert, medlem FARR, Flyktingarnas Riksråd, Linköping Bo Arvidsson, medlem Svenska Naturskyddsföreningen, Mjölby Kristina Post, ordförande Mjölby/Motala FN-förening, Mjölby m fl

Öppet brev till Östergötlands riksdagsledamöter:

Vi är många östgötar som är djupt oroade över de pågående krigen runt om i världen och den påtagliga eskaleringen som Sverige numera blivit en del av. Sverige har gått med i Nato som åtminstone kräver att alla länder är överens innan beslut tas. I DCA-avtalet ges USA i stället rätten att fatta helt egna beslut, och blir därför en mycket farlig ödesfråga. Giltighetstiden har USA satt till 10 år utan att avtalet kan annulleras! I nästa vecka ligger avgörandet av Sveriges fortsatta suveränitet och Östergötlands försvar i dina händer. Avtalet har långt vidare konsekvenser än vad som är rimligt att överblicka efter en så kort beredningstid. […]

Avtalstexten väcker många frågor. Varför är Sverige det enda nordiska land som inte har skrivit in ett förbud mot kärnvapen, vilket Danmark och Norge har gjort. Finland har en lag mot kärnvapen. Norge har dessutom skrivit in en förhandlingsklausul och kan annullera hela avtalet varje år om de så önskar. Men inte ens det har Sverige! Läs artikel

British Brigadier Recalls ‘World War Three’ Moment in Kosovo, balkaninsight.com

“NATO troops decided that if the Yugoslav Army wished to be awkward, the Kacanik defile could block it,” Freer recalled, 25 years later, in an interview from his home in Scotland.

But they hadn’t counted on the Russians.

“It all happened very quickly. There was very little hold-up getting through the Kacanik defile, and then I was asked to get to Pristina airfield very swiftly,” Freer recalled. “The situation was extremely tense.”

The story of Russia’s lightning dash to Pristina and what subsequently ensued has become the stuff of legend ever since it emerged months later that the British general in charge of NATO forces deploying to Kosovo, Michael Jackson, refused an order from NATO’s American supreme commander, Wesley Clark, to evict the Russians.

“I’m not going to start World War Three for you,” Newsweek reported Jackson as telling Clark, raising serious concerns at the time over the chain of command in the Western military alliance.

Looking back, Freer said the British position of avoiding direct confrontation with Russian forces “was absolutely right”.

“At the end of the day, common sense prevailed. It would have just been a disaster,” he said. Läs  artikel

Bordlägg förslag om amerikansk militär på svensk mark, dn.se

Riksdagen ska snart ta ställning till att avstå väsentliga delar av svensk suveränitet. Förslaget gäller ett försvarsavtal mellan USA och Sverige, det så kallade DCA-avtalet (defence cooperation agreement), undertecknat i december i fjol.

Avtalet ger USA rätt använda 17 militärbaser från Kiruna i norr till Ronneby i söder. USA får obehindrad tillgång till dessa baser, fri tillgång till vårt territorium (hamnar, flygplatser med mera) och rätt att med egna styrkor röra sig över hela det svenska territoriet.

Försvarsavtalet ska gälla i tio år. Samarbetet ska bygga på full respekt för Sveriges suveränitet. Däremot gör USA inga förpliktelser att stödja Sverige i kris eller krig. […]

Under det gångna halvåret har DCA-avtalet föga diskuterats och granskats, varken politiskt eller i allmän debatt. Våra tre nor­diska grannländer har alla slutit liknande avtal med USA – men alla avvaktar med bindande beslut för att ge tid för bred offentlig diskussion. Bara Sverige vill hasta igenom denna fråga om att genom ny lagstiftning avstå centrala delar av sin suveränitet. Ett särskilt skäl till försiktighet är ovissheten om utfallet av presidentvalet i USA och dess följder för hur DCA-avtalet kan utnyttjas.

Det enda rimliga nu är, som förre utrikesministern och FN-veteranen Hans Blix föreslagit (SvD Debatt 7/6), att riksdagen bordlägger frågan. För att återförvisa förslaget till ett utskott krävs att en tredjedel i kammaren begär detta. Det är bättre med ett senare beslut med mer eftertanke och bättre förankring.

Britta Andersson, Lars Anell, Vera Chan Esseborn, Rolf Ekéus, Etienne Glaser, Barbara Hagel, Thomas Hammarberg, Sven Hirdman, Lars Ingelstam, Anders Kompass, Olof Kleberg, Annika Lagerkvist, Gunnar Lassinantti, Lars-Gunnar Liljestrand, Tomas Magnusson, Ingela Mårtensson, Jonas Nerbo, Pierre Schori, Siamak Taklimi, Gunilla Thorgren, Thorsten Wetterbladh, Anders Wijkman och Gabriele Winai Ström Läs artikel

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet säger ja till avtal om försvarssamarbete med USA, riksdagenn.se

Betänkandet publiceras först imorgon.

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen godkänner avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA och att riksdagen beslutar om de lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt avtalet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot utskottets förslag. […]

DCA-avtalet innehåller dock ytterligare bestämmelser om rättigheter och privilegier, och därför behövs enligt regeringen ett antal lagändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser. Det handlar exempelvis om en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med USA. Vidare föreslår regeringen lagändringar om bland annat privilegier och immunitet för en amerikansk styrka, medlemmarna av styrkan, deras anhöriga och leverantörer till styrkan. Läs pressmeddelande