Et sterkere nasjonalt forsvar med økt lokal forankring, roedt.no

– Etter 30 år med nedbygging av det nasjonale territorialforsvaret, må vi de neste tiårene styrke Forsvaret. Derfor er Rødt med i forsvarsforliket som vektlegger økt militær egenevne i tråd med våre nasjonale behov, sier Bjørnar Moxnes, utenriks- og forsvarspolitisk talsperson i Rødt.

Moxnes sier at forliket gir et sterkere nasjonalt forsvar med økt lokal forankring.

– Hæren, heimevernet og sjøforsvaret skal styrkes. Vi får en historisk satsing på luftvern, med langtrekkende luftvern også til å beskytte sivilbefolkning, infrastruktur og demokratiet.

– Rødt har fått gjennomslag for at Stortinget nå skal vedta at Forsvaret i større grad skal benytte lokale leverandører, slik vi varslet at var viktig før forhandlingene startet. Sjelden har det passet så bra å si ”tenke globalt, handle lokalt”, sier Moxnes.

Forliket slår også fast at anskaffelsen av nye standardfartøy skal skje med mål om mest mulig aktivitet i Norge, både i utvikling, bygging og vedlikehold. Läs artikel

Biden om Sverige i Nato: ”Jag gjorde det”, expressen.se

Dagarna efter Rysslands invasion av Ukraina började Joe Biden fundera. Hur kan vi expandera Nato?

För Time avslöjar Biden det hemliga samtalet med Magdalena Andersson (S) den 4 mars 2022 för att övertala den dåvarande svenska statsministern att ändra sig kring Nato.

– Nato är betydligt starkare än när jag tillträdde. Det är jag som ordnat det, säger Biden.

I intervjun, med titeln ”Om han vinner”, berättar Biden om kontakten med Finlands dåvarande president Sauli Niinistö och om hur snabbt de svenska och finska Nato-inträdena blev verklighet.

– Alla trodde att jag var galen. Men vet ni vad? Jag gjorde det, säger Biden.

– Vi har satt ihop den mäktigaste försvarsalliansen i världshistorien. Om vi låter Ukraina falla kommer vi, märk mina ord, se Polen falla, vi kommer se alla länder längs med den ryska gränsen falla.

Time skriver att Biden tidigare fått kritik för hur han hanterat konflikter runtom i världen, bland annat det hastiga tillbakadragandet från Afghanistan.

– Men han har återtagit mycket förtroende med den snabbhet han samlade flera länder i samband med Rysslands invasion av Ukraina, säger USA:s tidigare försvarsminister Robert Gates till CBS. Läs artikel

Pål Jonson i Shangri-La

Utgivarna

Försvarsminister Pål Jonson befinner sig på resa till Singapore, Australien och Filippinerna. En första anhalt gjordes i Singapore där han deltog i Shangri-La Dialogue och gjorde inlägg i en panel om internationella insatser och säkerhet i det ”indopacifiska och euroatlantiska” området. Kina och USA var där. Indien var det inte!

Kinas försvarsminister Dong Jun var på plats och varnade för att bygga höga handelshinder med risk för ”chaos and conflict”: “We will not allow hegemonism and power politics to undermine the interests of the Asia-Pacific countries. We will not allow anyone to bring geopolitical conflicts or war, whether hot or cold, into our region.” Han tog upp bland annat upp frågan om Taiwan och utvecklade den kinesiska synen på gränsdragningen i Sydkinesiska havet och tvistigheterna där med Filippinerna.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin var också på plats och fick bland annat frågan om USA försökte skapa ett “Pacific Nato”, varpå han svarade att de nätverk han hade beskrivit i sitt tal liknade inte Nato strukturellt, utan det var i stället fråga om att ”like-minded countries with similar values and a common vision of a free and open Indo-Pacific are working together to achieve that vision”.

Det skadade inte att konferensen i Singapore underlättade för de två försvarsministrarna att ha egna överläggningar som lär ha tagit sin tid. Dagen efter kommenterade Austin att “war with China was neither imminent nor unavoidable”, trots snabbt upptrappade spänningar i regionen, och han underströk vikten av förnyad dialog mellan honom och hans kinesiska motpart för att undvika “miscalculations and misunderstandings”.

Läs mer

”USA-avtal och spionerilag ger en giftig kombination”, dn.se

Ingemar Folke, tidigare advokat med långvarig erfarenhet av tryckfrihetsmål, numera aktiv i Nätverket mot så kallat utlandsspioneri

På riksdagens bord ligger nu ett ärende som förväntas resultera i ett beslut redan den 18 juni. Det gäller Sveriges avtal med USA om försvarssamarbete (DCA-avtalet).

DCA-avtalet ger USA ”obehindrad tillgång” till 17 militärbaser och områden från norr till söder i Sverige. Där får de amerikanska styrkorna förläggas och förhandslagra utrustning, förnödenheter och materiel utan att svenska myndigheter har rätt att kontrollera. Styrkornas fordon och farkoster får röra sig fritt över hela det svenska territoriet på land, till sjöss och i luften.

Bestämmelserna om så kallat utlandsspioneri med mera trädde i kraft den 1 januari 2023. Utredningsarbetet hade påbörjats 2010. Ännu under hösten 2021, då propositionen lades fram för riksdagen, hade regeringen inte en tanke på vare sig Natoanslutning eller än mindre DCA-avtal.

Enligt dessa bestämmelser är det bland annat brottsligt att röja ”en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat”. Om avslöjandet kan komma till en främmande makts (exempelvis Rysslands) kännedom och detta ”är ägnat att medföra allvarligt men” för Sveriges förhållande till den samarbetande staten (exempelvis USA), kan det resultera i årslånga fängelsestraff för den som har anskaffat uppgiften och för den som publicerar den och dennes källa. […]

Bestämmelserna om utlands­spioneri med mera behövs egentligen inte för att skydda Sveriges säkerhet mot obehörigt uppgifts­lämnande. De behövdes varken när de trädde i kraft förra året eller i fram­tiden, om de 17 baserna/områdena då befolkas av amerikanska militärer.

Den vanliga spioneriparagrafen och de anslutande bestämmelserna i brottsbalkens kapitel 19 om brott mot Sveriges säkerhet kriminaliserar all obehörig befattning med uppgift om något som kan ”medföra men för Sveriges säkerhet”, ifall uppgiften blir känd för en främmande makt (exempelvis Ryssland). […]

Det som ska skyddas är inte Sveriges säkerhet, som vi har ganska bra förståelse för vad det är. Skydds­objektet är i stället ”Sveriges förhållande” till en annan stat; detta förhållande ska skyddas mot ”allvarligt men”.

Kan någon på förhand vara säker på hur USA kommer att reagera på viss publicitet? Eller om reaktionen ska klassas som ”allvarligt men”? Därtill kommer som sagt ovissheten om vad som ska anses ”hemligt”. Läs artikel

Dr Ng: Neither Asia nor the World can Withstand a Third Geopolitical Shock, mindef.gov.sg

Minister for Defence Dr Ng Eng Hen spoke at the seventh plenary of the 21st Shangri-La Dialogue (SLD) today, on the topic ”Re-imagining Solutions for Global Peace and Regional Stability”, alongside Malaysian Defence Minister Dato’ Seri Mohamed Khaled Nordin and President Volodymyr Zelensky of Ukraine.

In his speech, Dr Ng stressed that ”If there is any salient epiphany against this backdrop, it must be ’not here, in Asia’… because we can all agree, that neither Asia nor the world can withstand a third geopolitical shock”.

Dr Ng highlighted the important role of defence establishments in strengthening the regional security architecture. ”In this region, ASEAN plays a key role by upholding itself and its partners to the ASEAN Charter. In defence, the ADMM-Plus Experts’ Working Groups (EWGs) exist to promote military-to-military cooperation for the 18 nations. To date, more than 20 large-scale exercises have been conducted and it is noteworthy that this is the only platform where both US and China militaries participate.” Läs  artikel

Selv forsvarsministeren aner ikke hvem de norske spionene er, nettavisen.no

[…] Etterretningstjenesten er fortsatt teknisk og økonomisk avhengig av amerikansk etterretning. Det er absolutt en fare for at Etterretningstjenesten som delvis en stat i staten igjen blir styrt eller i alle fall dominert av samarbeidende etterretningsorganisasjoner i et annet land, nemlig USA. […]

USA er i dag det landet i verden som er suverent størst på hacking i etterretningsøyemed. For USA er Norge et de aller viktigste samarbeidslandene på dette området. Norge har for eksempel hacket det politiske lederskapet i Russland og delt data med USA.

Norge kan utnytte sårbarheter i andre lands nettverk i offensive operasjoner. Läs artikel

Stubb hindrar inte Ukraina att använda finska vapen mot mål i Ryssland: ”Inte vår uppgift att binda ukrainarnas händer”, hbl.fi

[…] Stubb säger att Finland inte ställer några stränga villkor för hur Ukraina använder vapen som Finland donerar.

– Låt oss ta ett hypotetiskt exempel. Om det på andra sidan gränsen finns ryska styrkor grupperade eller vapendepåer ser jag ingen anledning till att de vapen och den ammunition som vi donerat behöver begränsas på det området. […]

Vid presskonferensen på kvällen bekräftar Stubb i ett svar på HBL:s fråga att Finland har gett lov för amerikanska bombflyg av typen B-52 Stratofortress att öva i finskt luftrum.

– Vi är en del av Nato numera. Det betyder att vi kommer att ha olika övningar på vårt område. Jag ser inga problem att B-52 är med, nu och i framtiden. Vi övar för olika scenarier.

Stubb har gett grönt ljus för att regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott, Utva, inte längre behöver välsigna varje Natomanöver skilt för sig. Enligt presidenten har Försvarsministeriet och Försvarsmakten numera rätt att själva använda sunt förnuft och ta beslut om övningar, så länge det inte gäller avgörande utrikespolitiska linjedragningar. Läs artikel

Finlands försvar alltmer hotfullt, hbl.fi

Gustav Wickström, Åbo

President Alexander Stubb bekräftade i samband med sitt besök i Estland att vårt land gett lov för amerikanska bombflyg av typen B-52 Stratofortress att öva i finskt luftrum. Han uppgav också att han gett grönt ljus för att enskilda Natomanövrar i finskt luftrum eller på finskt territorium i fortsättningen inte längre behöver godkännas av regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott (HBL 28.5). […]

Det är viktigt att vi upprätthåller en stark försvarsmakt så att vi i oroliga tider, som de nuvarande, kan försvara oss mot anfall. Men vårt försvar bör i första hand utgöras av ”sköldar” och inte av ”svärd”. Vi ska inte bygga vårt försvar på vapen gjorda för anfall, utan på vapen som är gjorda för försvar. Starkare hotbilder leder till fortsatt eskalering och det leder, i sin tur, till allt större risk för krig. Med tiden kan vår utrikespolitiska fixering vid Förenta staterna bli till mera skada än nytta för vårt land. Läs artikel

Vi måste välja våra auktoriteter med omsorg, alandstidningen.ax

Jerker Örjans

De av oss som inte längre orkar följa alla nyheter om krig och kriser är beroende av de expertkommentatorer som våra medier håller sig med. De levererar sammandrag och förklaringar. En som getts stort utrymme i Sverige och Finland under de senaste åren är läraren vid Försvarshögskolan i Stockholm Joakim Paasikivi.

I samband med ryska propåer om gränsjusteringar i Östersjön fick Paasikivi feta rubriker i Sverige för sina uttalanden om Åland. Han föreslår att Finland ensidigt säger upp demilitariseringen (på samma sätt som landet sade upp vänskaps- och biståndspakten efter Sovjetunionens upplösning) och omdefinierar ryska konsulatets verksamhet.
Det är unikt att medier kritiskt granskar sina kommentatorer, men det gör Ålandstidningen den 23 maj. Tidningen låter folkrättsprofessorn Ove Bring förklara de sannolikt negativa effekterna av ensidiga uppsägningar av avtal i det nuvarande, spända läget i Östersjön.
Bring säger artigt att Paasikivi är ”erkänd och duktig”, men att han här hugger i sten. Daniel Dahlén summerar i sin ledare (den 23 maj) att det behövs annan kunskap än militärt strategitänkande när man kommenterar internationella avtal. Läs artikel

Finlands regering har överlämnat propositionen om finska DCA-avtalet till Eduskunta

Rolf Andersson

Finlands regering överlämnade den 30 maj till den finska riksdagen sin proposition om godkännande av avtalet med USA om försvarssamarbete. I propositionen brottas regeringen med suveränitetsfrågorna. Det blir många överväganden fram och tillbaka. Det finska och svenska DCA-avtalet är i huvudsak likalydande. Presentationen av avtalet är dock sakligare i den finska propositionen än i den svenska. Några kommentarer till och citat hämtade från den finska propositionen illustrerar detta.

Om artikel 11 som handlar om att amerikanskt militärt flyg, fartyg och fordon har rätt att röra sig fritt över det finska territoriet

 Den finska regeringen medger här att den öppnar territoriet för USA:s militära styrkor, men söker samtidigt efter argument för att begränsa den utsattheten. Regeringen vill då fästa vikt vid att ”Finland ska ha kvar möjligheten att bilda en åsikt och utrycka sina synpunkter”. Det må så vara och är naturligtvis rätt, men slutsatsen att detta är synpunkter ”som Förenta staterna ska respektera” hänger i luften. USA är ju enligt avtalet tillförsäkrad fri tillgång till territoriet. Några förbehåll värda namnet är inte inskrivna. Finland kunde som Norge ha skrivit in att tillstånd krävs. Det har inte heller Sverige skrivit in.

Från propositionen:

”När man emellertid tar hänsyn till att arrangemanget begränsar Finlands suveränitet, eftersom avtalet inte på ett bindande sätt innehåller rätten att definiera närvaron av en annan stats väpnade styrkor i Finland med uttryckliga förhandsbeslut, kan artikel 11.1 i avtalet anses vara problematiskt med tanke på 1 § 1 mom. i grundlagen.

På de grunder som anges ovan kan man konstatera att även om det kan anses att den helhet som artikel 11.1 och 11.2 samt artikel 1.2 bildar ger Finland vissa möjligheter att kontrollera inresan, innebär förfarandet dock inte att Finland från fall till fall beslutar när inresa tillåts. Bakom inresan ligger hörandet av bägge parternas synpunkter och beaktandet av dem samt ett samordnings- och anmälningsförfarande. Finland ska ha kvar möjligheten att bilda en åsikt och uttrycka sina synpunkter, som Förenta staterna ska respektera. Det är dock möjligt att Finland i vissa situationer i förväg inte får veta om sådan inresa som man hade velat begränsa. Detta avviker från alla tidigare arrangemang som Finland gjort om inresa, arrangemanget ska vara i kraft minst tio år från det att avtalet trädde i kraft och fortsätta därefter tills vidare om inte avtalet sägs upp.

På de grunder som anges ovan kan man som helhet anse att arrangemanget inte är problemfritt med tanke på 1 § 1 mom. i grundlagen. Det att Finland inte kan använda uttryckliga möjligheter att fatta rättsligt bindande beslut om inresan av ett annat lands styrkor och det hur långt arrangemanget är kan anses begränsa Finlands suveränitet på ett sådant sätt att avtalet gäller grundlagen på det sätt som avses i 94 § 2 mom. och 95 § 2 mom. i grundlagen.”

Vad dessa överväganden till slut mynnar ut i är att det krävs en kvalificerad majoritet i den finska riksdagen för att godkänna avtalet.

Läs mer

USA i morgen, klassekampen.no

Bjørn S. Kristiansen, ledare

Stortinget vedtok denne uka at USA får bygge opp militære områder på tolv norske militærbaser. De «omforente områdene» skal også kunne brukes av Norge og andre allierte. For praktiske formål, og gitt den myndigheten amerikanske styrker gis til eksklusiv bruk og kontroll over områdene, blir dette for militære baser å regne. Argumentet fra norsk side er at det er viktig for norsk sikkerhet. Formelt er det en tilleggsavtale til eksisterende samarbeid, men denne går lenger enn tidligere avtaler i å gi USA rettigheter på norsk jord.

Et titalls ganger i den opprinnelige proposisjonen gjentas poenget om at bruk av områdene «skal skje med full respekt for norsk suverenitet, norske lover og folkerettslige forpliktelser», og at avtalen ikke endrer norsk base- eller atomvåpenpolitikk. Bare et par ganger nevnes et viktig forbehold: USA kan se bort fra norske lover og folkerettslige forpliktelser om amerikanerne skulle finne at det strider mot «USAs operative militære behov». I forhandlingene ble ikke dette godtatt av Norge, som likevel inngikk avtalen med begrunnelse i «over 70 års tillitsbasert samarbeid». Det var USA i går. Morgendagens USA, ledet av Donald Trump og det forrykte republikanske partiet, blir noe annet. Läs artikel

NATO weapons to be hit in any country from where Russia may be attacked — Medvedev, tass.com

NATO countries that have approved strikes with their weapons on Russian territory should be aware that their equipment and specialists will be destroyed not only in Ukraine, but also at any point from where Russian territory is attacked, the Russian Security Council’s Deputy Chairman Dmitry Medvedev said on his Telegram channel, noting that the participation of NATO specialists could be seen as a casus belli.

”All their military equipment and specialists fighting against us will be destroyed both on the territory of former Ukraine and on the territory of other countries, should strikes be carried out from there against Russian territory,” Medvedev warned.

He added that Moscow proceeded from the fact that all long-range weapons supplied to Ukraine were already ”directly operated by servicemen from NATO countries”, which is tantamount to participation in the war against Russia and a reason to start combat operations. Läs artikel