Svalbard and geopolitics: A need for clarity, thebarentsobserver.com

Andreas Østhagen, Senior Researcher with the Fridtjof Nansen Institute in Oslo

White papers on Svalbard are produced at regular intervals. The latest, presented by Norwegian Minister of Justice and Public Security Emilie Enger Mehl in Longyearbyen on May 31, was written in a new security policy context.

Beyond the war in Ukraine and increased rivalry between China and the US, Norway’s Arctic areas are also central to security relations between NATO and Russia. Svalbard is increasingly attracting attention from countries far beyond the Arctic Circle: India has an Arctic strategy, and both North Korea and Turkey have signed the Svalbard Treaty.

Svalbard is Norway’s crown jewel in the north, the archipelago that makes Norway a polar superpower, granting it access to the Arctic Ocean, together with Canada, the Kingdom of Denmark, Russia, and the USA.

“We want to strengthen national control and build up Norwegian presence on the archipelago,” Mehl asserted on the occasion of the new Svalbard paper’s presentation. Läs artikel

Three NATO allies activate Black Sea task force, defensenews.com

Turkey, Romania and Bulgaria have activated a naval task force dedicated to countering mine warfare in the Black Sea.

The move comes as Ukraine fights off a Russian invasion, which has involved clashes in and around the body of water. […]

Vice Adm. Mihai Panait, the chief of Romania’s Naval Forces, said the task force “not only enhances our collective operational capabilities but also addresses the conflict in our region, which has imposed the mobilization of the three riparian NATO states to ensure the freedom of navigation, respecting the Montreux Convention.”

The Black Sea is of strategic importance to NATO, of which all three countries are members. The organization last year encouraged allies to uphold the security and stability of the region, including through the use of the 1936 Montreux Convention. Under that agreement, Turkey manages the movement of commercial and military ships in and out of the Bosporus and Dardanelles. Läs artikel

Med mer eller mindre öppna ögon på väg mot det svåröverblickbara och svårkontrollerade

Rolf Andersson

Danmark, Finland och Sverige är på väg att öppna sina territorier för fri amerikansk militär närvaro. I Norges fall handlar det om en utvidgning av antalet baser som ställs till USA:s disposition.

De DCA-avtal som envar av de fyra staterna tecknat med USA bygger på samma amerikanska modellavtal och är tämligen likalydande. Men det finns skillnader. Dessa avvikelser hänger samman med den omsorg respektive stat visat om det egna landet suveränitet. Detta är en fråga som behandlas seriöst i Finland, i alla fall seriösare än i Sverige.

I det finska försvarsutskottets yttrande över regeringens proposition om DCA-avtalet görs ett flertal påpekanden som är av intresse även ur ett svenskt perspektiv.

Det framgår där att det var USA, som efter ett möte i mars 2022 mellan presidenterna Niinistö och Biden, under våren föreslog att länderna skulle ta fram ett DCA-avtal. Detta avtal undertecknades i december förra året och är nu alltså föremål för behandling i riksdagen.

Utskottet gör i sitt utlåtande en övergripande bedömning av avtalet:

”Utskottet anser att DCA-avtalet ur Finlands perspektiv är en exceptionellt långtgående överenskommelse som baserar sig på djupt ömsesidigt förtroende, eftersom avtalet ger de amerikanska styrkorna många olika befogenheter i Finland.”

Läs mer

Finland har godkänt försvarsavtal med USA, aftonbladet.se

Finlands parlament har nu godkänt avtalet om försvarssamarbete med USA, rapporterar finländska medier. Ingen omröstning behövdes eftersom riksdagen var enig.

Finlands DCA-avtal med USA – av samma slag som Sverige också har ingått – undertecknades redan i december. I april bedömde den finländske justitiekanslern dock att avtalet gjorde vissa övertramp på grundlagen när det kom till den amerikanska militärens nya befogenheter på finländsk mark.

Regeringens lagförslag behövde kompletteras, slog han fast.

DCA-avtalet ger USA tillgång till femton baser och övningsområden i Finland. Till vissa av områdena får endast amerikanerna tillträde.

Avtalet ger också USA möjlighet att lagra vapen och ammunition i Finland. Läs artikel

Vilseledande om DCA i riksdagsdebatten den 18 juni

Debatten i riksdagen om DCA-avtalet fördes sedan sammansatta utrikes- och försvarsutskottet genom sitt betänkande (2023/24:UFöU1) ställt sig bakom avtalet. Generellt kan sägas att diskussionen i riksdagen under 6 timmar inte var av det upplyftande slaget. Här finns  protokollet från debatten.

Avtalet antogs med sex av de åtta riksdagspartiernas röster. V och MP röstade emot. Begäran om bordläggning från V avslogs med samma röstningsresultat.

Vi kommer här att kommentera debatten kring några frågor som vi bedömer som viktiga i DCA-avtalet:

1.DCA-avtalet: ramar och syfte

I artikel 1 i avtalet slås det fast att det har tagits fram ”med samtycke” av Sverige och att ”all verksamhet som omfattas av avtalet ska bedrivas med full respekt för Sveriges suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser, inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium.”

I riksdagens debatt berördes inte den närmare innebörden av denna skrivning och inte heller gick man in på det yttersta syftet med avtalet.

Endast i ett inlägg (Jacob Risberg (MP)) påpekades att svenska intressen lyser med sin frånvaro och att avtalet är till för USA.

  1. Inget åtagande från USA att försvara Sverige

Avtalet innehåller inga förpliktelser från USA:s sida att försvara Sverige.

I inläggen från regeringen och Socialdemokraterna beskrevs dock avtalet så att det framstod som ett försvarsavtal.

Morgan Johansson (S):” Det är det mest konkreta uttrycket för den så kallade transatlantiska länken, det vill säga USA:s åtagande att vid behov vara med och försvara demokratierna i Europa, precis som man gjorde under andra världskriget”. Och vidare: ” Det är bara en än större anledning för oss i Sverige att förstärka den transatlantiska länken så att USA:s åtaganden mot Europa blir ännu tydligare. Det är precis detta som DCA nu gör.”

Aron Emilsson (SD), ordförande vid sammansatta utskottets behandling av propositionen i riksdagen, menade att DCA-avtalet endast handlar om försvarssamarbete, och Jörgen Berglund (M) hävdade att det var ett avtal som avskräcker från krig då den som ger sig på Sverige vet att den också får USA som motståndare.

Hur det blir med det är emellertid en helt öppen fråga. Avtalet binder inte USA till att bidra till svenskt försvar.

Läs mer

Miljardval av stridsflyg kan komma för sent, aftonbladet.se

Sverige står inför ett viktigt val angående vad som kommer att ersätta Jas 39 Gripen-planen. Beslutet, som ska tas senast 2030, kan påverka svensk fred och frihet, generera tusentals högkvalificerade jobb och innebära stora ekonomiska konsekvenser.

Försvarsmakten utreder tre alternativ för framtiden: fortgå med inhemsk utveckling av stridsflygplan via Saab, ingå i ett internationellt konsortium för att bygga nästa generations plan, eller upphöra med att utveckla stridsflyg och köpa utländsk teknik.

Ett svenskt byte till utlandsk teknik kan vara dyrt och riskerar att inbringa negativa konsekvenser för nationell säkerhet, enligt Saab VD Micael Johansson och Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson, Peter Hultqvist. […]

Saabs egna siffror pekar på att ett F-35-plan kostar Norge och Kanada nästan tre gånger så mycket som ett Gripen-plan, sett över en livscykel.

För svensk del är då samhällsvinsterna inte med i beräkningen. Tusentals högkvalificerade jobb i Sverige, som både sprider kunnande och ger skatteintäkter. Läs artikel

 

Draft law on the common point of the boundries exclusive economic zones and continental shelf in the Baltic sea was presented at the Seimas, mfa.lt

The agreement which is submitted for ratification defines the common point in the Baltic Sea, where the boundaries of exclusive economic zones and continental shelf of Lithuania, Russia and Sweden cross over.

This agreement implements the provisions of the article 2 of the agreement between Lithuania and Russia concerning the delimitation of exclusive economic zones and continental shelf in the Baltic Sea, which was signed on 24 October 1997 and ratified on 19 October 1999 by the Seimas of Lithuania. The article 2 defines the coordinates of the final point which is on the boundary of the exclusive zone of Sweden.

It is international practice that such common points are defined with the participation of a third country, and in this particular case Sweden is the country.

The ratification of the agreement would allow the start of legal settlement concerning the boundaries of exclusive economic zones and continental shelf between Lithuania and Sweden. These boundaries have not yet been defined with Sweden.

“The agreement with Sweden would be an important step in completing the definition of Lithuania’s state terrestrial borders, exclusive economic zones and continental shelf“, Minister V.Ušackas said at the Seimas. Läs artikel