Månad: augusti 2024

ndian Prime Minister Narendra Modi embraced Ukrainian President Volodymyr Zelensky in Kyiv on Friday against the backdrop of Ukraine’s ongoing incursion into Russia’s Kursk region. This was the first visit to Ukraine by any Indian prime minister since Kyiv declared its independence in 1991.[…]

Modi also focused on the potential of future negotiations, offering his role “as a friend” to push for peace. The Indian prime minister has held several conversations with Zelensky on the sidelines of G-7 summits, and on Friday, he visited Kyiv’s memorial to Indian activist Mahatma Gandhi, underscoring the two leaders’ focus on achieving peace.

“The road to resolution can only be found through dialogue and diplomacy, and we should move in that direction without wasting any time,” Modi said. “Both sides should sit together to find a way out of this crisis.” Läs artikel

Finland is negotiating with several Nato countries about sending troops to Finland. Foreign Nato forces may be deployed in Finland even if the country does not face an actual military threat, Defence Minister Antti Häkkänen (NCP) told Yle.

In May, a meeting of defence ministers approved the presence of Nato ground forces in Finland. According to recent reports, Norway and Sweden may station troops in Finnish Lapland.

According to Prime Minister Petteri Orpo (NCP), it is clear that the Nordic countries are the closest Nato partners for cooperative purposes.  ”But it is also really important for us that the other Nato countries are committed and involved in the defence of Lapland and the entire Scandinavian region,” he said. […]

According to Häkkänen, Finland’s goal is that designated troops from various countries could come to Finland in crisis situations. That would not necessarily mean an actual military confrontation, he said.

Häkkänen said that a ”tense atmosphere at the border” could lead, for example, to additional large-scale exercises being launched together with allies. Such Nato ground forces would not remain in Finland permanently, but would commit to training here and, if necessary, maintaining a more permanent presence. Läs  artikel

Sverige har i flera omgångar i stor politisk enighet skickat vapen för att stötta Ukraina. Armén har bland annat lämnat ifrån sig Archer-pjäser, stridsfordon och stridsvagnar.

– Det är ytterst viktigt att vi stödjer Ukraina med donationer. Där måste vi vara beredda att ta en risk kopplat till utvecklingen av arméns förmåga. Men det är lika viktigt att vi snabbar på med att skaffa tillbaka materiel, säger Jonas Lotsne, brigadgeneral och chef för armémateriel på FMV.

Han ska nu under hösten slutföra en större affär, ett inköp av tio nya Leopard-stridsvagnar som ska fylla de luckor som uppstått hos arméns pansarförband. […]

FMV har även beställt 48 nya Archer-pjäser, som ska ersätta donationer till Ukraina, men också bygga ut artilleriet, som ska växa.

Men det kommer att ta tid innan alla vapen är på plats. Försvarsindustrin går på högvarv, och framför allt avancerade system är svårare att få tag i nu, jämfört med innan Rysslands stora anfall mot Ukraina i början av 2022. Läs artikel

A NATO military base is now under construction in Lithuania near its border with Russian ally Belarus that is set to house thousands of German troops when it’s completed in 2027. A groundbreaking ceremony was held Monday in Rudninkai, Lithuania’s Defense Ministry said the same day on X, formerly known as Twitter. Of the roughly 4,800 service members and 200 civilian contractors Germany has committed to send to Lithuania as part of a new defense brigade, about 80% of them will be housed at the new base, according to the ministry. Lithuania is expected to spend over $1 billion over the next three years to build the Rudninkai facility, German broadcaster Deutsche Welle reported, quoting Gen. Raimundas Vaiksnoras, Lithuania’s defense chief. U.S. Army battalions have been rotating through Lithuania since 2019, where a base in the town of Pabrade serves as a hub. That site is about 50 miles northeast of Rudninkai and also near the border with Belarus. Läs artikel

Landet neutral balanserar plötsligt på en allt smalare lina mellan två globala giganter. Att upprätthålla en neutralitet har visat sig vara svårare än väntat.

Schweiz har länge stoltserat med sin unika position som en neutral och självständig aktör på världsscenen.  Men i en värld där USA och Kina utkämpar ett tyst men intensivt teknologiskt krig börjar den alpina idyllen få sina sprickor.

Nu står landet inför sin största diplomatiska utmaning på decennier – hur ska man undvika att hamna i kläm mellan två världsmakter, utan att tappa sitt fotfäste i den globala ekonomin?

Det var med champagne och höga förväntningar som Schweiz och Kina undertecknade sitt frihandelsavtal 2013. Det som då beskrevs som ett avtal som skulle “återuppfinna det internationella handelslandskapet” har tio år senare blivit en brännhet potatis.

Med USA:s försök att blockera Kinas tillgång till avancerad teknologi och EU:s allt närmare samarbete med Washington, undrar många om Schweiz verkligen kan förnya avtalet med Kina utan att väcka vrede hos sina västliga partners. Läs artikel

Sverige har goda relationer till Moldavien och är en av de största givarna när det kommer till bistånd till landet. Sverige har också varit pådrivande och stöttande i Moldaviens närmande till EU. Sverige tar nu ytterligare ett steg för att fördjupa samarbetet med Moldavien genom denna avsiktsförklaring (Letter of intent). Detta görs i kontexten av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som även försämrat säkerhetsläget i Moldavien.

Avsiktsförklaringen syftar till att utveckla och öka det försvarspolitiska samarbetet mellan Sverige och Moldavien.

Avsiktsförklaringen ska bland annat:

• Stärka försvarssamarbetet mellan länderna.
• Stärka samarbetet med att tackla hybrida hot och med att bekämpa desinformation.
• Utöka samarbetet rörande implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.
• Öka teknik- och kunskapsutbytet. Läs pressmeddelande

Försvarsmakten presenterade nyligen en ny undersökning om svenskarnas försvarsvilja. Budskapet är att viljan att försvara landet är hög, men att få vet vad som krävs.

Det är en rimlig slutsats som stämmer väl överens med den forskning vi vid Centrum för Civilsamhällesforskning bedriver på området. Vi har utifrån våra mer omfattande studier presenterat mycket liknande tankar tidigare.

Vi ser hur de allra flesta människor är engagerade och vill bidra både i händelse av kris och krig, men att de långtifrån alltid tycker sig vara tillräckligt förberedda.

Försvarsmakten gör dock samma misstag som präglar stora delar av samtalet kring civilberedskap i dag: man lyckas inte göra skillnad mellan det individuella och det kollektiva ansvaret.

Att inkludera befolkningen i en stark och kollektiv beredskap är en långsiktig och omfattande pedagogisk uppgift. Det räcker inte med att några gånger om året påminna om att varje individ behöver ha en egen krislåda och vara mentalt förberedd.

Det kalla krigets svenska civila beredskap, som många i dag blickar tillbaka på med nostalgisk längtan, präglades av tydliga kollektiva ambitioner.

Socialdemokratin stod på topp och samhällsproblem möttes återkommande med lösningar som inkluderade hela (eller åtminstone stora delar av) befolkningen. Folkligt förankrade beredskapssystem och information till allmänheten ackompanjerades av tydliga fysiska beredskapssatsningar. […]

Där preppingen syftar till att individer ska kunna överleva i resterna efter en föreställd apokalyps så är hemberedskapen en nyckel till att samhället som kollektiv ska kunna bemästra – och förhoppningsvis tillsammans häva – en svår kris. Läs artikel

Det är för långt från Tromsøområdet till den ryska gränsen. Därför planeras Norska marksoldater att vara stationerade i finska Lappland. Syftet är att förhindra att Ryssland bildar en buffertzon.

Utrikes- och sekkerhetspolitiska køllor säger till Iltalehti att Norska Försvarsmakten planerar att flytta sina bergstrupper utkildade för arctica relätende till Finska Lappland. Republikens president Alexander Stubb har godkänt planerna.

Den Norska armens nordbrigad har sin bas i Bardufoss Garnison. Det ligger Söder om Staden Tromsø.

– Det är för långt från Tromsøområdet till den ryska gränsen. Därför är det vettigt att flytta norska infanterisoldater till finska Lappland, 

Avständet från Bardufoss till den ryska gränsen är cirka 400 kilometer fågelvägen. På väg är resan fortfarande mycket mer. Kirkkoniemi i Norge, som ligger på gränsen till Ryssland, ligger nästan 800 kilometer från Bardufoss på väg. […]

En NATO-styrka består av finska, Norska och svenska soldater kommer att bildas i Norra Lappland.

För att Ryssland inte ska kunna ta över en buffertzon i norr om man vill måste fler markstyrkor och deras Tunga utrustningar stationeras nära NATOs östra gräns. Samtidigt etablerar understaben till NATOs markstyrkor i S:t Michel. Förutom svenska och norska officerare finns även brittiska officerare stationerade. […]

President Stubb betonade på tisdagen att han vill ha svenska NATO-soldater på finsk mark.

– Jag hoppas att så många svenska Nato-soldater som möjligt kommer till Finland, säger Stubb när han besöker Mariehamn.

Försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvistberättade förra veckan för IL vad de tre nordiska länderna planerar att göra.

– Jag vet att Försvarsmakten och regeringen förbereder sig för att skicka trupper till Finland, sa Hultqvist i en intervju. Från sin position är Hultqvist medveten om avsikten att sätta svenska soldater på finsk mark.

– Nu bildas en styrka i Norra Finland, som kommer att kompatibla soldater från olika länder. Sverige deltar naturligtvis i en sådan operation. Det är naturligt att Sverige, Norge och Finland har ett gemensamt ansvar för regionen Norra Kaloti, forwarden Hultqvist. Läs  artikel

The growing presence of China in Africa has captured the attention of both Africa and the West. As Chinese trade and investments have eclipsed those of Europe and the United States, their leaders have warned that Beijing is exploiting African resources, threatening African jobs, buttressing African dictators, and showing general disregard for human rights, good governance, and sound environmental practices. While leveling the same criticisms, African civil society organizations have noted with irony that the West has long engaged in similar practices.

Chinese interest in Africa—and Western concerns about Beijing’s influence—are not new. Understanding the current standoff requires an understanding of its history. Läs artikel

Tirsdag tok Danmarks forsvarsminister Troels Lund Poulsen imot USAs marineminster Carlos Del Toro i København, ledsaget av Danmarks ambassadør til USA, Alan Leventhal.

På agendaen for møtet var regionale sikkerhetstrender fra Arktis til Østersjøen med henblikk på trusselen fra Russland – og mulighetsrommet for økt bilateralt samarbeid både på strategisk og operativt nivå, særlig mellom landenes mariner.

– Maritimt forsvar og sikkerhet var i fokus på møtet mellom Carlos Del Toro og Troels Lund Poulsen. De drøftet blant annet styrket samarbeid i Østersjøregionen, Arktis og Nord-Atlanteren, hvor Danmark, Grønland og Færøyene har et særlig ansvar for sikkerheten, skriver det danske forsvarsministeriet. […]

– Begge parter er enige om at Færøyene har en viktig rolle å spille, og at det bør etableres direkte [sikkerhetspolitisk, journ. anm.] kommunikasjon mellom færøyske og amerikanske myndigheter, skriver det færøyske utenriksministeriet.

Færøyene har fortsatt planer om å åpne et representasjonskontor i Washington D.C., og vektlegger direkte sikkerhetspolitisk dialog med allierte i sin nye arktiske politikk, vedtatt i mai. Läs artikel 

Tirsdag signerte Russlands president Vladimir Putin et dekret om dannelse av et maritimt kollegium. Overordnet er hensikten å forbedre effektiviteten i realiseringen av landets maritime politikk, framgår det av dokumentet.

Kollegiet skal inkludere et råd for strategisk utvikling av den russiske marinen, et råd for å sikre nasjonale interesser i Arktis – og et råd for utvikling av og støtte til landets maritime aktiviteter.

Blant kollegiets oppgaver er styrking av Russlands forsvar og sikkerhet på verdenshavene, utvikling av Den nordlige sjørute som en nasjonal transportåre med tilgang til globale skipsruter – samt forebygging av marin forurensning og bevaring av biologisk mangfold. Det skriver det russiske statseide nyhetsbyrået TASS.

Det nye organet skal ledes av Nikolaj Patrusjev, tidligere mangeårig sekretær i Russlands nasjonale sikkerhetsråd og nå presidentens rådgiver.  Läs artikel