Stärkt granskning av utländska direktinvesteringar, regeringen.se

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) granskar utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet i Sverige. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2025 föreslå att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska bistå ISP i granskningarna. Målet är att stärka granskningen av utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur. För detta ska FOI få 4 miljoner kronor årligen från och med nästa år.

Utländska direktinvesteringar har stor betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft, men det finns också risker med att utländska aktörer förvärvar svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet. Regeringen vidtar därför åtgärder för att möta denna hotbild. Läs pressmeddelande

”Ukraina blir allt svagare militärt” – Kujat analyserar hänsynslöst krigssituationen i öst, noz.de

Militärexperten säger: Ingendera sidan kan vinna kriget – och varken Ryssland, Ukraina eller västvärlden kunde uppnå sina respektive politiska mål. Här är de viktigaste aspekterna från expertföredraget om ämnet ”Kommer kriget i Ukraina att sluta med nederlag för USA och väst?”

Kujat konstaterar att den ukrainska ledningen har ”störst oro” över den militära situationen. Ryssland går obönhörligt framåt, om än långsamt. Målet: att erövra regionerna i Donbass. Kujat sa: ”Jag tror att Ukraina vet att detta inte längre kan avvärjas.”

Sedan krigets början har Ukrainas militära situation ”blivit allt mer kritisk”, säger Kujat – trots ”massivt västerländskt stöd”. Man måste därför anta att trots fortsatt stöd till Kiev från EU och Nato så ”växer Ukraina allt svagare”. Och att det i slutändan kommer att bli ett ”militärt, och verkligen ett katastrofalt, militärt nederlag för Ukraina”.

Sedan Ukraina attackerades var dess självförsvar motiverat enligt internationell rätt . ” Att stödja Ukraina är också helt legitimt ”, betonade Kujat. Men det betyder inte att det ligger i det ukrainska folkets intresse att bara driva på för en militär lösning på den pågående konflikten.

Förhandlingar behövs för att uppnå varaktig fred. Om de inte händer kommer den ena sidan i slutändan att lida ett militärt nederlag – ”med långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser för alla oss som är indirekt involverade i detta krig”, inklusive Europa och USA. Läs artikel

Tyskland: Inga vapen åt Ukraina som kunde nå Moskva, svenska.yle.fi

Tysklands förbundkansler Olaf Scholz säger att Tyskland inte kommer att förse Ukraina med Taurus-kryssningsrobotar även om Natoallierade länder skulle fatta ett motsatt beslut.

Förbundskanslern upprepade på lördagen Tysklands motstånd mot att Ukraina skulle använda Taurus-robotar mot mål långt in i Ryssland.

Scholz kommentar kom då han svarade på frågor vid ett medborgarevenemang i Prenzlau i delstaten Brandenburg, skriver Deutsche Welle.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har begärt långdistansvapen så att ukrainska styrkor kan attackera rysk logistik och militära flygfält långt bakom frontlinjen. Läs artikel

Fritt fram för amerikansk militär på Berga, mitti.se

Mer amerikansk militär – och möjligheten att förvara kärnvapen på Berga.
Berga örlogsbas är en av 17 militärbaser som ingår i nya DCA-avtalet mellan Sverige och USA.
Men hur avtalet kommer göra avtryck i Haninge är fortfarande ovisst. […]

Enligt avtalet får den amerikanska militären tillgång till 17 militära baser, varav Berga är den enda i Stockholms län. Vad det kan innebära här på Berga är dock inte klart.

– Det vet vi inte riktigt då vi inte fått uppdraget från politiken att fylla det här avtalet ännu. Det väntar vi på i nuläget, säger regementschef David Saflind. […]

– Enligt avtalet ska amerikansk militärpolis vakta en del områden. De får då också ingripa mot civila, säger Pål Wrange, som lyfter att de då lyder de under amerikansk lagstiftning

Frågan om kärnvapen har också lyfts. I Norge och Danmark, som har liknande avtal med USA, finns det specifikt uttryckt att det inte ska finnas kärnvapen på de aktuella baserna – något som saknas i det svenska avtalet. Det innebär i praktiken att kärnvapen skulle kunna förvaras i Haninge. Regeringen däremot hänvisar till att allt inom avtalet bygger på svenskt samtycke och landets suveränitet.

– Om man inte vill ha kärnvapen hade det varit bättre om det stod som en avtalspunkt, säger Pål Wrange. Läs artikel

NATO official: Ukraine has legal right to strike deep into Russia, euronews.com

Ukraine has the solid legal and military right to strike deep inside Russia to gain combat advantage, Chair of the NATO Military Committee Admiral Rob Bauer said Saturday.

“Every nation that is attacked has the right to defend itself. And that right doesn’t stop at the border of your own nation,” Bauer, who serves as the principal advisor to NATO’s secretary general said, speaking at the close of the committee’s annual meeting.

Nations have the sovereign right to put limits on the weapons they send to Ukraine, he added. Lieutenant General Karel Řehka, chief of the Czech Armed Forces General Staff, said his nation places no such weapons restrictions on Kyiv.

But he also pointed to the political risks and the potential of escalation: ”It’s important to take into consideration every aspect, including the potential of escalation and other things.” Läs artikel

Thorbjørn Jagland: – Er det klokt å engasjere oss og NATO i Stillehavet? steigan.no

Jeg leser at Norge skal delta med med fly, fregatter og spesialstyrker i Stillehavet. Til nå er det blitt hevdet at Russland er en umiddelbare fare for oss og NATO. Nå er det plutselig oppdemming mot Kina som NATO skal dras inn i.

Grunnlaget for NATO er «Pakten for det nord-atlantiske området» som er Atlanterhavspaktens rette navn. Det sier seg da selv hva som er oppgaven, det er å forsvare «det nord/atlantiske området»

NATO er flere ganger blitt engasjert utenfor dette området med katastrofale føger. Engasjementet i Afghanistan endte med at man flyktet hals over hode og Taliban kom tilbake til makten etter 20 års NATO engasjement.

Hvis noen lurer på hvorfor mange flyktninger dør på Middelhavet så er det fordi NATO bombet den libyske staten sønder og sammen. I dag står menneskesmuglere fritt til å sende folk ut på havet fra Libyas kyster. Det er blant annet disse flyktningene nynazistene tramper gjennom gatene og hyler mot. «Deportasjon» er igjen blitt del av det europeiske vokabularet

Som vanlig norsk borger i et Norge som er nabo til verdens største land, Russland, lurer jeg på om det er blitt grundig diskutert, blant annet i Stortinget, om det er klokt å engasjere oss og NATO i Stillehavet. Läs artikel

Anm: Thorbjørn Jagland, ursprungligen Johansen, född 5 november 1950 i Drammen, är en norsk ekonom och politiker verksam i Arbeiderpartiet. Han har varit stortingspresident samt Norges stats- och utrikesminister. Wikipedia

Russian forces launch supersonic missiles in short range from Norway’s Vardø radars, thebarentsobserver.com

As part of the ongoing Ocean-2024 exercise, supersonic missiles were fired from the Rybachii peninsula less than 80 km from the border to Norway.

A Tu-95 strategic bomber was in the air and cruiser Marshal Ustinov was out in the Barents Sea. At the same time, two K-300P Bastion-P complexes were preparing for launch of supersonic Oniks missiles from the Rybachii Peninsula.

The military activities are part of the Ocean-2024, a massive naval exercise that includes more than 400 ships, 125 aircraft and 90,000 soldiers across the country.

A video from the Northern Fleet shows how the Marshal Ustinov launches a missile from sea and one of the two Bastion complexes fires from the Rybachii Peninsula. Läs artikel

 

Riskerar Sverige dras med i en konfrontation mellan USA och Ryssland/Kina genom DCA-avtalet?

Lars-Gunnar Liljestrand

Anförande vid möte om DCA den 11 september på ABF i Stockholm.

USA har över 700 baser i världen vilket ger möjlighet att agera militärt i många regioner.

Mycket tyder på att USA på längre sikt minskar sin militära närvaro i Europa och inriktar sig på att möta Kina.

Kan även DCA-baserna i Sverige komma att användas vid en säkerhetspolitisk kris långt utanför våra gränser?

USA kommer att ha en stark inverkan på Sveriges och de övriga nordiska ländernas försvars- och säkerhetspolitik under de kommande decennierna. Det sker indirekt genom USA:s dominans i Nato och direkt genom de med USA träffade DCA-avtalen.

Förenta staterna vill inte ha någon utveckling i riktning mot ett EU-försvar eller ett närmare självständigt nordiskt försvarssamarbete utanför amerikanskt inflytande. Amerikanskt inflytande över de nordiska ländernas säkerhetspolitik kommer sannolikt att ökas då de kommer att placeras under Natos och USA:s kommando i Norfolk.

DCA-avtalet har beskrivits som ett led i USA:s strävan att militärt möta Ryssland. Med den snabba vapenutvecklingen kan dock baserna användas också för att nå mål bortom Europa.

Avtalet innehåller inga skrivningar om hur USA kommer att använda de 17 baserna och mot vem annat än att ”amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet.” Klart är att hur baserna än används kommer det att ske utifrån USA:s nationella säkerhetsintressen som Sverige har små möjligheter påverka och där svenska intressen alltid kommer i andra hand.

Läs mer

Moscow: Expanded Ukrainian Use of American Arms Will Be Escalatory, theamericanconservative.com

Russian officials said Wednesday that Ukraine using American weapons to make strikes deep into Russian territory would implicate Ukraine’s Western allies and demand escalation.

The Kremlin spokesman Dimitri Peskov told reporters that Russia would respond if the U.S. allows Ukraine to strike Russian core territory using the long-range ATACMS missile system. “The involvement of the United States of America and European countries in the conflict over Ukraine is direct, and each new step increases the degree of this involvement,” he said. […]

Peskov’s comments were prompted by Ukrainian officials pressing U.S. Secretary of State Anthony Blinken to allow such strikes.

Vyacheslav Volodin, the chairman of the State Duma, likewise stated that Russia would have to use “more powerful and destructive weapons” if Ukraine began using long-range Western missiles against the Russian interior. Läs artikel

Stoltenberg til DR: Vil ikke aktivere Natos musketered til trods for hybride angreb, dr.dk

Cyberangreb, sabotage og spionage har flere gange ramt Natos medlemslande.

Herhjemme har både Forsvarets Efterretningstjeneste (FE) og Politiets Efterretningstjeneste (PET) advaret mod en skærpet risiko for russisk hybridkrig i Danmark.

”Hybridkrig” er nok et udtryk, som de færreste havde hørt om inden krigen i Ukraine, men lige siden Rusland invaderede landet, er det et begreb, der bliver brugt igen og igen, fordi det sker igen og igen.

Nato har aftalt, at hybride angreb eller hybridkrig kan udløse ”artikel fem” eller den såkaldte musketered, hvis et land i alliancen bliver udsat for det. Det vil sige, at Nato-lande i så fald skulle gå sammen om at forsvare det eller de lande, der har oplevet hybride angreb.

Men det afviser Natos generalsekretær Jens Stoltenberg til DR Nyheder.

– Vi er ikke der nu, hvor det er et tema. Det, som er vigtigt, er, at vi laver mange modtiltag mod russiske fjendtlige handlinger mod Nato-lande, siger han. Läs artikel

Amerikanska marinkåren övar mitt i centrala Göteborg, gp.se

För första gången övar amerikanska marinkåren med svenska Försvarsmakten i centrala Göteborg. Övningen pågår till och med lördag och är en effekt av det svenska Natomedlemskapet.
– Syftet för deras del är att ta de första stegen att faktiskt arbeta ihop med den svenska marinkåren, säger Ludvig Malmberg som är chef för bordningstroppen från Älvsborgs amfibieregemente.

Det har gått ett drygt halvår sedan Sverige blev Natos 32:a medlemsland. Sedan dess har svenska styrkor deltagit i övningar med allierade.

Sedan i söndags är en pluton från den amerikanska marinkåren på plats i Göteborg för att öva ihop med den svenska marinens 17:e bevakningsbåtskompani i Göta älv. Det huvudsakliga syftet med övningen som går under namnet Kraken24 är att öka den gemensamma förmågan att försvara en betydelsefull del av Natolandet Sverige. Läs artikel

Omfattande satsningar för att stärka det civila försvaret, regeringen.se

Regeringen anser att satsningarna för att utveckla och stärka det civila försvaret måste fortsätta att öka. Regeringen avser tillföra ytterligare 2 miljarder kronor 2025 för att stärka det civila försvaret på bred front. Totalt tilldelas det civila försvaret ca 8,5 miljarder kronor under 2025. För 2028 och framåt beräknas de totala utgifterna för civilt försvar uppgå till ca 15 miljarder kronor per år. Detta är en historiskt stor satsning som understryker regeringens prioritering av området. Läs pressmeddelande