Admiral Moiseev launches massive Ocean-2024 strategic exercise, thebarentsobserver.com

“The exercise will become one of the main events of operational and combat training of the Russian armed Forces in 2024,” says Commander-in-Chief of the Navy, Admiral Aleksandr Moiseev.

The announcement posted by the Ministry of Defense [unsafe link] on September 10 is the first official confirmation about the long-planned drill has kicked-off.

Although, naval movements have been going on for more than a week. The Barents Observer Thursday reported about the Northern Fleet’s multi-domain bastion defense manoeuvres with anti-submarine hunting in the Barents Sea. On Monday this week, we reported about Baltic Fleet warships sailing north along the coast of Norway.

400 warships, submarines and auxiliary fleet support vessels are out sailing. 120 aircraft of the Navy and air force participate and in total 90,000 personnel are involved, the Defense Ministry informs. There are also some 7,000 units of weapons and special equipment involved with the coastal units involved. Along the coast of the Kola Peninsula that includes anti-ship bastion missiles, anti-aircraft S-400 and S-300 missiles and troopers protecting the strategic naval bases, including where nuclear submarines are sailing out.

The exercise involves the Pacific Fleet, where Chinese warships will join, the Northern Fleet, the Baltic Fleet and the Caspian Flotilla. Läs artikel

Internationell Utblick: DCA-avtalet – Innehåll och risker, abfstockholm.se

Sverige har slutit ett försvarsavtal DCA med USA (Defence Cooperation Agreement), som godkänts genom beslut av sex av åtta riksdagspartier.

Avtalet har kritiserats för att vara oklart, ha diskuterats otillräckligt och helt sakna förbehåll som Danmark, Norge och Finland har i sina motsvarande avtal med USA.

I den kritik som många framfört, inklusive fredsrörelsen, uttrycks att svenska intressen lyst med sin frånvaro, och att avtalet är till för USA. Avtalet innehåller inga förpliktelser från USAs sida att försvara Sverige. Sverige lämnar sitt samtycke till att USA får obehindrad tillgång till 17 baser i Sverige och fri tillgång till det svenska territoriet.

Medverkande:
Lars-Gunnar Liljestrand, medutgivare till sajten Bevara alliansfriheten
Tove Carlén, jurist medierätt och yttrandefrihet, Journalistförbundet

Samtalsledare: Rebecka Lindholm Schultz, sakkunnig Nato och unga, fred och säkerhet. Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Tid och plats:
Onsdag 11 september kl. 18.00
Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41

Russian warships on move, thebarentsobserver.com

Russian warships are sailing in from both the south and north to the coast outside Norway as exercising Ocean-2024 is in full swing. […]

According to the Norwegians, the movements are part of Russia’s long-announced strategic exercise Okean (Ocean) 2024. The three warships now being followed by Norway’s corvette Storm én route northbound are two Steregushchiy class corvettes and one Ropucha class landing ship.

Last week, the Barents Observer reported about the first anti-submarine operations kicking off north of the Kola Peninsula in the Barents Sea. Now, warships from both the Baltic Fleet and the Northern Fleet are on the move.

“The Russian Navy has now started exercise Okean. The exercise results in increased activity from both the Northern Fleet and the Baltic Fleet in our immediate areas, in addition to long-haul aircraft. We were prepared for this, and we have planned to follow Russian movements together with our allies, says Vice-Admiral Rune Andersen, head of the Norwegian Armed Forces’ operational headquarters (JHQ). […]

China’s Defense Ministry on Monday said it later this month will have a joint naval and airforce exercise with Russia in the Sea of Japan and Sea of Okhotsk named “Northern United 2024”. Later, Beijing stated, the Chinese navy will take part in Russia’s “Okean-2024” exericse.

There are no report about any Chinese warships in the European part of Russia’s Arctic. Läs artikel

Militärt stödpaket 17 till Ukraina, regeringen.se

Paket 17 uppgår till 4,6 miljarder kronor och innehåller en rad olika delar som är efterfrågade av Ukraina.  […]

Upphandlingsdelar i paket 17:
• 40 mm ammunition till donerade Stridsfordon 90.
• Kamouflageutrustning till donerade Pansarbandvagn 302.
• Upphandling av drönare för donation till den ukrainska försvarsmakten. […]

Sex stycken Stridsbåt 90.  Sjösättningsvagnar till bland annat Stridsbåt 90. […]

Materielsatser till JAS 39C/D – skapar förutsättningar för att i ett senare skede eventuellt kunna stödja Ukraina med JAS 39 Gripen.
En eventuell donation av JAS 39C/D bygger såväl på möjligheten att upprätthålla svensk säkerhet som Ukrainas möjlighet att kunna ta emot. En donation förutsätter också samarbete med flera länder. Läs pressmeddelande

Expeditionära förvandlingar

Utgivarna

Fem officerare skriver på Kungl Krigsakademiens hemsida om de problem som de anser att den svaga svenska armén står inför nu när den ska fullgöra uppgifter som drar åt olika håll. Den problematik som de anger är att ett på resurser och förmåga bristfälligt svenskt försvar ska pressas att prioritera mellan uppgiften att försvara det egna landet och att delta i Natos operationer. Det är en frågeställning som man kanske måste ta på allvar om man som officer befinner sig i karriären. För en försvarsvän är dock den relevanta uppgiften en annan, nämligen att bygga ett territorialförsvar för hela landet.

I artikeln anges som utgångspunkt att försvarets inriktning numera är att Sveriges försvarslinjer ”börjar vid Natos östra gräns.” Av det följer enligt författarna att armén ska vara ”expeditionär” (tillhandahålla militära enheter som snabbt ska kunna kastas in för utlandsuppdrag). Samtidigt konstaterar författarna att den politiska pendeln ”tycks ha svängt till ett renodlat nationellt försvar.” Det första omdömet är antagligen i huvudsak riktigt som det nu ser ut. Det andra omdöme framstår som ogrundat. Sveriges nationella försvar är inte prioriterat.

Läs mer

Reimagining NATO after Crimea: Defender of the rule-based order and truth? tandfonline.com

Russia’s annexation of Crimea and war on Ukraine has led to upheaval in NATO’s discourse and practice. Taking a step back from the security debate, this article contends that the very process of responding to Russian aggression has led to the reimagining of NATO’s identity. While NATO tends to present change as continuity, this article’s mixed methods analysis illuminates how a trio of new and ambitious self-representations have risen to prominence within NATO’s post-Crimea discourse. NATO has anointed itself defender of the international rules-based order and purveyor of truth and facts amidst a world of disinformation, while pushing a resilience policy agenda that expands its authority into new domestic domains. Problematizing these shifts, the article warns that NATO’s new narrative ignores its own role in the problems it seeks to solve and thus risks undermining NATO efforts to rally global support for Ukraine.

The major failure,

first of all I don’t think we have made any major failures

and if we had made any I would not tell you.

Jens Stoltenberg, NATO Secretary General 2017

Läs artikel

Støre flyr til Beijing: – Norge og Kina er venner, men uenige, tu.no

Norge skal være venner med Kina, men samtidig være årvåkne for etterretningstrusler, mener statsministeren. Nå drar han til Kina for å pleie forholdet.

– Vi må ikke bli hysteriske, sier statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) til NTB i forkant av sitt Kina-besøk.

Statsministeren har fått spørsmål om hvorvidt han ville satt seg inn i en kinesisk elbil.

– Jeg har ikke fått råd om å ikke gjøre det. Når jeg kjører privat, kjører jeg en tysk elbil. Men jeg har ikke noe frykt for å sitte i en kinesisk elbil. […]

Søndag reiser han til Kina for å markere 70 år med diplomatiske forbindelser med Folkerepublikken Kina. Norsk handel med Kina blomstrer etter at vi kom ut av den diplomatiske fryseboksen i 2017, men samtidig har PST utpekt Kina og Russland til de største sikkerhetstruslene mot Norge.

– Vi skal klare å finne balansen. Vi skal ha samarbeid med Kina, handel med Kina, men også områder hvor vi ikke samarbeider. Og vi må være årvåkne, sier Støre, som skal innom både Beijing og Shanghai på den tre dager lange turen. […]

Støre mener at resten av Europa i stor grad deler Norges syn, som han oppsummerer slik: «Samarbeid, åpen dialog, men også på noen områder ta klare sikkerhetshensyn».

– Det er ingen automatikk i at de tiltakene USA vurderer i sitt forhold til Kina, blir våre. Vi har for eksempel ikke innført tariffer og toll på kinesiske biler i Norge. Läs artikel

Stoltenberg understreger: Nato kommer ikke til at sende soldater til Ukraine, altinget.dk

Jens Stoltenberg blev mødt med stående bifald og latter fra et fyldt rådhus i Oslo under sit sidste officielle besøg i Norge som Nato-chef. Her talte han blandt andet om Natos tilbagetrækning fra Afghanistan og den igangværende krig i Ukraine. […]

”Det er brutalt, og det er smertefuldt at vide, at det sker – og det sker, fordi vi trak os ud. Men samtidig var det for ambitiøst at tro, at vi med Nato-soldater ville være i stand til at opbygge et demokratisk Afghanistan. Det krævede for meget, og i det lange løb tror jeg ikke, at Nato-landene var villige til at ofre alle de menneskeliv og penge, der var nødvendige for at fortsætte vores militære tilstedeværelse.” […]

Mod slutningen af samtalen på rådhuset sagde Stoltenberg, at han har fået en dybere forståelse for, hvornår man skal bombe, og hvornår man ikke skal bombe. Hvornår man skal gå ind, og hvornår man ikke skal gå ind.

Nato-chefen kalder det ekstreme valg, men siger, at han mener, det var rigtigt at bombe i Bosnien og Kosovo, og understreger, at de havde et mandat fra FN’s Sikkerhedsråd, da Nato bombede Libyen i 2011.

Stoltenberg minder om, at der var bred politisk enighed i Norge om at gå ind i Afghanistan og bombe Libyen. Läs artikel

Svenska Nato-toppen: Inget är uteslutet när det gäller Ukraina, tv4.se

I början av nästa år ska Sverige skicka flera hundra soldater till Lettland i den första Natoinsatsen som allierad. Jonas Haggren menar att den långa och svåra processen in i alliansen har inneburit att Sverige kunnat förbereda sig väl. Och den svenska förmågan är efterlängtad.

– Soldaterna kommer att få en oerhörd viktig uppgift att bidra till avskräckningen av Natos territorium, säger han.

I februari fick ett uttalande av Frankrikes president Emmanuel Macron stor uppmärksamhet när han sa att ingenting är uteslutet när det gäller att skicka soldater till Ukraina. Jonas Haggren menar att uttalandet är politisk men håller med i sak.

 – Att ingenting är uteslutet när det gäller stödet till Ukraina kan jag hålla med om. Militärt måste vi titta på alla optioner, säger han.

Hur stor är risken att svenska soldater inom tio år behöver strida för Nato?

– Vi kan inte utesluta att det kan bli en konflikt med Ryssland eller komma ett krig i nära framtid. Med det sagt är Sverige säkrare som Natomedlem, det ger en avskräckningseffekt och vi har än så länge inte sett någon vilja från Ryssland att vilja utmana Nato. Det brinner på många fler platser på samma gång. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi fortsätter vår tillväxt och att vi förbereder oss för det som inte kan uteslutas. Läs artikel

”Värnplikten mer på allvar med Nato”, dn.se

De kallades till mönstring sista året på gymnasiet. Sedan blev Sverige Natomedlem.

DN har följt de första ungdomarna som gör värnplikten på skånska P 7 sedan inträdet i försvarsalliansen. […]

Nyligen var en högt uppsatt chef inom försvaret på besök och berättade om vad Natomedlemskapet innebär för de värnpliktiga.

– Någon undrade om det kan bli aktuellt att vi skickas utomlands. Chefen svarade att allt är så nytt att det inte finns något regelverk utformat än, därför kunde han inte svara på frågan, säger Emma Leifler. Läs artikel

Aktivismens återkomst

Utgivarna

Enligt Svenska Akademiens ordlista är aktivismen en stånd­punkt som före­språkar aktivt in­gripande till exempel i krig.

Ett talande prov på detta fenomen från början av 1900-talet var aktivisten och riksdagsmannen Rudolf Kjellén, som pläderade för en allians med stormakten Tyskland inför det stundande krig som blev det första världskriget. Att den svenska flottan skulle vara ”alliansfähig”, det vill säga anpassad för en stormaktsstrategi, var ett slagord som han och andra propagerade. Den linjen mötte dock starkt motstånd och tillbakavisades.

Typiskt för den tidens aktivism var att den verkade för att dra in Sverige i krig på ena sidan i en kommande stormaktskonflikt och då gällde det att satsa på Tyskland i förhoppning om att bli gunstigt behandlat och kanske få del av bytet vid en framtida fredskonferens. Aktivisterna var dock inte en homogen grupp utan det fanns motsättningar om både mål och medel.

Nu väcks aktivistiska tankegångar till nytt liv. Men det handlar förstås inte längre om Tyskland utan USA står i centrum med den starkaste dragningskraften. I fråga på fråga sker säkerhetspolitiska omorienteringar, där den svenska statsledningen genomgående väljer en linje som är förenlig med eller främjar USA:s intressen. Medlemskapet i det av USA dominerade Nato var i ett aktivistiskt perspektiv ett aktningsvärt framsteg och det långtgående DCA-avtalet med USA något av en kröning av framgången. Men det handlar inte bara om militära saker. Sverige har känsliga samarbeten med USA om kärnkraft, 6G, sanktioner, rymdfrågor, informationsutbyte, satellitövervakning med mera.

Den aktivistiskt inriktade falangen inom svensk säkerhetspolitik har breddats och varit framgångsrik under de senaste decennierna. Den har varit pådrivande i offensiv inriktning, både ideologiskt och i praktiken. Den torgförs under vaga koncept som ”solidaritet” och ”försvar för en regelbaserad världsordning”. Ett allt aggressivare tonläge mot Kina trappas nu upp och har blivit standard i säkerhetspolitiska dokument.

Läs mer

Sweden to Donate €44 Million to Ukraine to Support Energy and Heat Supply, thegaze.media

On 5 September, the Swedish government decided to allocate an additional SEK 500 million (almost €44 million) to support heat and power supply in Ukraine.

This was reported in a press release from the Swedish government.

The funds allocated by Sweden will be used to finance the installation of two gas turbines for electricity generation. The production facilities will be protected in a way that minimises the devastating effects of Russian attacks.

The project will be implemented by the Swedish International Development Cooperation Agency in cooperation with the Ukrainian side and international financial institutions. It is planned that the facility will be operational in 2025. Läs artikel