Sverige bör verka för fred i kriget

Utgivarna

Den norska sajten Forsvaretsforum.no refererar en intervju med Natos avgående generalsekreterare som tyska FAZ.net publicerade i lördags:

”Stoltenberg erkjenner i intervjuet at krigen i Ukraina ikke vil bli vunnet på, slagmarken.

– For å få en slutt på denne krigen, må det før eller siden igjen innledes dialog med Russland, sier han.

– Men det må være basert på ukrainsk styrke, sier Stoltenberg.

– Jeg tror fortsatt på dialog med Russland, kombinert med forsvar og avskrekking. Vi må være sterke for å ha en meningsfull dialog, sier han.”

Det finns en realistisk underton i detta som inte är välkommen i alla läger. Vad Stoltenberg säger är att Ukraina inte kan vinna kriget på slagfältet utan att det måste till förhandlingar för att få slut på det. Däri ligger rimligen att eftergifter måste göras. Vad som ligger i att ”Vi” måste vara starka för att ha en meningsfylld dialog kan man spekulera om.

Den finske historieprofessorn Henrik Meinander var inne på motsvarande frågeställning när han för en kort tid sedan intervjuades av YLE om lärdomarna av det finska fortsättningskriget:

”När Rysslands invasionskrig mot Ukraina började märkte många europeiska länder att Finland var ett av de länder som hade den bästa beredskapen att agera i en kristid, och det sammanhänger med lärdomarna från andra världskriget”, säger han.

Han nämner också ytterligare en insikt.

”Att det är viktigt att välja när man sluter fred med sin fiende. Tidpunkten är oerhört viktig. Och att det kanske på lång sikt lönar sig med vissa eftergifter om man på det sättet kan få fred och en fredlig utveckling att börja i samhället.”

Läs mer

Følger USAs interesser, klassekampen.no

Mari Skurdal, ansvarlig redaktør

[…] Det somderimot står på trappene, er et storstilt norsk bidrag til en amerikansk-australsk militærøvelse i Indo-Stillehavet neste år. Norge sender en fregatt og et til nå ukjent større bidrag. USA har pekt ut Kina som en militær og sikkerhetspolitisk trussel, og resten av Nato følger lydig etter. Det innebærer at Norge reduserer muligheten til å forsvare eget territorium militært i store deler av 2025. Bidraget følger et kjent mønster: Nato-allierte bidrar til USAs utenrikspolitiske formål fordi det anses å være nøkkelen til militæralliansens sikkerhetsgaranti. Natos militære opptrapping og krigføring out-of-area er ikke et historisk tilbakelagt stadium, og det er åpenbart heller ikke vår tilbøyelighet til å bidra til militær opptrapping i områder hvor vi i utgangspunktet ikke har felles interesser med amerikanerne. Läs ledaren

NATO on the verge of sacrificing its core purpose: Self-defense , stripes.com

Daniel L. Davis retired U.S. Army lieutenant colonel

Vladimir Putin on Thursday came as close to threatening war with the United States and Europe as he has ever done. Before dismissing his warnings as more bluster, Washington needs to seriously consider its next moves. Foolishly pushing ahead with plans to remove restrictions on Ukraine to use Western long-range missiles anywhere in Russia could undo 75 years of NATO keeping us out of war. […]

There is absolutely no value in America trying to test the limits of Russian willingness to go to war with the West over the introduction of long-range weapons. Such weapons won’t tip the balance of power in Ukraine’s favor in any circumstance, but granting Kyiv permission to use our weapons to strike deep within Russia could get us sucked into a fight with a nuclear-armed rival — a fight we can and should seek to avoid. Läs artikel

 

NATO’s Stoltenberg says each country must decide if Ukraine can use its long-range missiles on Russia, reuters.com

The outgoing head of NATO Jens Stoltenberg said on Monday he welcomed talks on Ukraine’s use of long-range missiles to strike inside Russian territory, but any decision on the issue would have to be made by individual allies. […]

British Prime Minister Keir Starmer and U.S. President Joe Biden held talks in Washington on Friday on whether to allow Kyiv to use the long-range missiles against targets in Russia. No decision was announced.

”I welcome these developments and these decisions but its for individual allies to make the final decisions,” Stoltenberg told LBC radio. ”Allies have different policies on this.”

President Vladimir Putin has said the West would be directly fighting Russia if it allowed Ukraine to strike with Western-made long-range missiles. Asked about possible Russian retaliation, Stoltenberg said there were ”no risk-free options in the war”. Läs artikel

Sverige kan leda Natobas i norra Finland, dn.se

[…] På måndagsförmiddagen hölls ett möte mellan de svenska och finska regeringarna och Finland har nu formellt bett Sverige att bli så kallad ramverksnation och leda en bas i finska Lappland för vad som kallas FLF, Nato Forward land forces.

– Initialt pratar vi om att få ett ramverksansvar för FLF Finland och då handlar det om stabsofficerare och ökad övningsverksamhet. Vi tycker att detta är en naturlig utveckling för det svensk-finländska försvarssamarbetet, säger Pål Jonson.

Det är alltså inte fråga om att permanent placera svenska styrkor på finskt territorium. Finland har sagt nej till en sådan närvaro av Natotrupper, men ser ändå ett värde i att förbereda den militära infrastrukturen så att en förstärkning av den militära styrkan i norra Finland går att genomföra med kort varsel.

Under en gemensam presskonferens på försvarsdepartementet konstaterar Antti Häkkänen att Finland står för hälften av Natoländernas gräns mot Ryssland. På den ryska sidan av Finlands nordöstra gräns ligger Kolahalvön, med den viktiga hamnen i Murmansk.

Där har Norra flottan sin bas och där finns hemmahamn för Rysslands strategiska ubåtsflotta: kärnvapenbestyckade atomubåtar som utgör en viktig del av Rysslands andraslagsförmåga.

– Det här nordliga området, det arktiska området, är nytt för Nato. Därför är finska, svenska och norska ansträngningar för att öka säkerheten i norra Europa högst relevanta, säger Antti Häkkänen. […]

– Det bygger på det nordiska försvarssamarbetet, men som jag också har sagt är det viktigt att alla länder i Norden har undertecknat DCA-avtal och kan stärka den transatlantiska länken – så det finns både en militär och en politisk dimension på det, säger Pål Jonson.

De DCA-avtal som han nämner ger USA möjligheten att placera militära styrkor och att lagra vapen i de nordiska länderna. Med en FLF-bas i Finland är Nato och USA ett steg närmare de strategiskt viktiga baserna på Kolahalvön. Läs artikel

 

Stärkt granskning av utländska direktinvesteringar, regeringen.se

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) granskar utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet i Sverige. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2025 föreslå att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska bistå ISP i granskningarna. Målet är att stärka granskningen av utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur. För detta ska FOI få 4 miljoner kronor årligen från och med nästa år.

Utländska direktinvesteringar har stor betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft, men det finns också risker med att utländska aktörer förvärvar svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet. Regeringen vidtar därför åtgärder för att möta denna hotbild. Läs pressmeddelande

”Ukraina blir allt svagare militärt” – Kujat analyserar hänsynslöst krigssituationen i öst, noz.de

Militärexperten säger: Ingendera sidan kan vinna kriget – och varken Ryssland, Ukraina eller västvärlden kunde uppnå sina respektive politiska mål. Här är de viktigaste aspekterna från expertföredraget om ämnet ”Kommer kriget i Ukraina att sluta med nederlag för USA och väst?”

Kujat konstaterar att den ukrainska ledningen har ”störst oro” över den militära situationen. Ryssland går obönhörligt framåt, om än långsamt. Målet: att erövra regionerna i Donbass. Kujat sa: ”Jag tror att Ukraina vet att detta inte längre kan avvärjas.”

Sedan krigets början har Ukrainas militära situation ”blivit allt mer kritisk”, säger Kujat – trots ”massivt västerländskt stöd”. Man måste därför anta att trots fortsatt stöd till Kiev från EU och Nato så ”växer Ukraina allt svagare”. Och att det i slutändan kommer att bli ett ”militärt, och verkligen ett katastrofalt, militärt nederlag för Ukraina”.

Sedan Ukraina attackerades var dess självförsvar motiverat enligt internationell rätt . ” Att stödja Ukraina är också helt legitimt ”, betonade Kujat. Men det betyder inte att det ligger i det ukrainska folkets intresse att bara driva på för en militär lösning på den pågående konflikten.

Förhandlingar behövs för att uppnå varaktig fred. Om de inte händer kommer den ena sidan i slutändan att lida ett militärt nederlag – ”med långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser för alla oss som är indirekt involverade i detta krig”, inklusive Europa och USA. Läs artikel

Tyskland: Inga vapen åt Ukraina som kunde nå Moskva, svenska.yle.fi

Tysklands förbundkansler Olaf Scholz säger att Tyskland inte kommer att förse Ukraina med Taurus-kryssningsrobotar även om Natoallierade länder skulle fatta ett motsatt beslut.

Förbundskanslern upprepade på lördagen Tysklands motstånd mot att Ukraina skulle använda Taurus-robotar mot mål långt in i Ryssland.

Scholz kommentar kom då han svarade på frågor vid ett medborgarevenemang i Prenzlau i delstaten Brandenburg, skriver Deutsche Welle.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har begärt långdistansvapen så att ukrainska styrkor kan attackera rysk logistik och militära flygfält långt bakom frontlinjen. Läs artikel

Fritt fram för amerikansk militär på Berga, mitti.se

Mer amerikansk militär – och möjligheten att förvara kärnvapen på Berga.
Berga örlogsbas är en av 17 militärbaser som ingår i nya DCA-avtalet mellan Sverige och USA.
Men hur avtalet kommer göra avtryck i Haninge är fortfarande ovisst. […]

Enligt avtalet får den amerikanska militären tillgång till 17 militära baser, varav Berga är den enda i Stockholms län. Vad det kan innebära här på Berga är dock inte klart.

– Det vet vi inte riktigt då vi inte fått uppdraget från politiken att fylla det här avtalet ännu. Det väntar vi på i nuläget, säger regementschef David Saflind. […]

– Enligt avtalet ska amerikansk militärpolis vakta en del områden. De får då också ingripa mot civila, säger Pål Wrange, som lyfter att de då lyder de under amerikansk lagstiftning

Frågan om kärnvapen har också lyfts. I Norge och Danmark, som har liknande avtal med USA, finns det specifikt uttryckt att det inte ska finnas kärnvapen på de aktuella baserna – något som saknas i det svenska avtalet. Det innebär i praktiken att kärnvapen skulle kunna förvaras i Haninge. Regeringen däremot hänvisar till att allt inom avtalet bygger på svenskt samtycke och landets suveränitet.

– Om man inte vill ha kärnvapen hade det varit bättre om det stod som en avtalspunkt, säger Pål Wrange. Läs artikel

NATO official: Ukraine has legal right to strike deep into Russia, euronews.com

Ukraine has the solid legal and military right to strike deep inside Russia to gain combat advantage, Chair of the NATO Military Committee Admiral Rob Bauer said Saturday.

“Every nation that is attacked has the right to defend itself. And that right doesn’t stop at the border of your own nation,” Bauer, who serves as the principal advisor to NATO’s secretary general said, speaking at the close of the committee’s annual meeting.

Nations have the sovereign right to put limits on the weapons they send to Ukraine, he added. Lieutenant General Karel Řehka, chief of the Czech Armed Forces General Staff, said his nation places no such weapons restrictions on Kyiv.

But he also pointed to the political risks and the potential of escalation: ”It’s important to take into consideration every aspect, including the potential of escalation and other things.” Läs artikel

Thorbjørn Jagland: – Er det klokt å engasjere oss og NATO i Stillehavet? steigan.no

Jeg leser at Norge skal delta med med fly, fregatter og spesialstyrker i Stillehavet. Til nå er det blitt hevdet at Russland er en umiddelbare fare for oss og NATO. Nå er det plutselig oppdemming mot Kina som NATO skal dras inn i.

Grunnlaget for NATO er «Pakten for det nord-atlantiske området» som er Atlanterhavspaktens rette navn. Det sier seg da selv hva som er oppgaven, det er å forsvare «det nord/atlantiske området»

NATO er flere ganger blitt engasjert utenfor dette området med katastrofale føger. Engasjementet i Afghanistan endte med at man flyktet hals over hode og Taliban kom tilbake til makten etter 20 års NATO engasjement.

Hvis noen lurer på hvorfor mange flyktninger dør på Middelhavet så er det fordi NATO bombet den libyske staten sønder og sammen. I dag står menneskesmuglere fritt til å sende folk ut på havet fra Libyas kyster. Det er blant annet disse flyktningene nynazistene tramper gjennom gatene og hyler mot. «Deportasjon» er igjen blitt del av det europeiske vokabularet

Som vanlig norsk borger i et Norge som er nabo til verdens største land, Russland, lurer jeg på om det er blitt grundig diskutert, blant annet i Stortinget, om det er klokt å engasjere oss og NATO i Stillehavet. Läs artikel

Anm: Thorbjørn Jagland, ursprungligen Johansen, född 5 november 1950 i Drammen, är en norsk ekonom och politiker verksam i Arbeiderpartiet. Han har varit stortingspresident samt Norges stats- och utrikesminister. Wikipedia

Russian forces launch supersonic missiles in short range from Norway’s Vardø radars, thebarentsobserver.com

As part of the ongoing Ocean-2024 exercise, supersonic missiles were fired from the Rybachii peninsula less than 80 km from the border to Norway.

A Tu-95 strategic bomber was in the air and cruiser Marshal Ustinov was out in the Barents Sea. At the same time, two K-300P Bastion-P complexes were preparing for launch of supersonic Oniks missiles from the Rybachii Peninsula.

The military activities are part of the Ocean-2024, a massive naval exercise that includes more than 400 ships, 125 aircraft and 90,000 soldiers across the country.

A video from the Northern Fleet shows how the Marshal Ustinov launches a missile from sea and one of the two Bastion complexes fires from the Rybachii Peninsula. Läs artikel