Månad: september 2024

Finländarna lade ned sina vapen klockan 7 på morgonen den 4 september 1944, för 80 år sedan.

Trots vapenvilan den 4 september fortsatte sovjetiska soldater ändå beskjutningen i ytterligare ett dygn.

– En orsak till att beskjutningen fortsatte kan ha varit att de sovjetiska truppenheterna vid det finska frontavsnittet inte hade fått information om vapenvilan i tid, berättar Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet.

Han tillägger att det också finns en annan möjlig förklaring.

– Vår statsminister Antti Hackzell hade i ett radiotal (den 2 september 1944) inte tillräckligt tydligt sagt att kravet var att Finland skulle avväpna de tyska trupperna och tillfångata dem om möjligt. Och det här var någonting som Hackzell inte ville göra, för man ville försiktigt avveckla vapenbrödraskapet med Tyskland, säger Meinander. […]

Efter vapenvilan ingick Finland formellt ett vapenstilleståndsavtal ett par veckor senare.

I vapenstilleståndsavtalet 1944 gick Finland med på flera betydande krav från Sovjetunionen. Det handlade bland annat om att återlämna områden som hade erövrats under fortsättningskriget och att arrendera Porkala-området till Sovjetunionen.

Några fler exempel var att Finland gick med på att betala omfattande krigsskadestånd, att avväpna och internera tyska trupper i landet, samt att legalisera kommunistpartiet och förbjuda organisationer som ansågs ”fascistiska”. […]

NATO has responded to the recent statement by Poland’s Foreign Minister, Radosław Sikorski, who suggested that Russian missiles should be intercepted over Ukrainian territory.

This comes amid ongoing tensions and continued military aggression by Russia in Ukraine. The response from NATO underscores the complexity of such actions and the potential implications for the entire alliance.

In a statement a NATO spokesperson addressed Sikorski’s comments, acknowledging the right of NATO member states to protect their airspace. However, the spokesperson cautioned that actions taken by individual countries in support of Ukraine could have broader repercussions for NATO as a whole. The spokesperson emphasised the importance of preventing further escalation of Russia’s war in Ukraine and reiterated that NATO is not, and will not become, a party to the conflict.

The spokesperson stated, “NATO bears the responsibility to prevent further escalation of Russia’s war and is not a party to the conflict and will not become one.” Läs artikel

Turkey will be the first NATO member to request membership of the BRICS economic bloc spearheaded by the leaders of Russia and China, Vladimir Putin and Xi Jinping, agencies reported.

Bloomberg said Monday (2 September) that Ankara had formally asked to join the group of emerging market nations as it looks beyond its traditional Western allies. Newsweek has contacted the Turkish Foreign Ministry for comment.

“Turkey can become a strong, prosperous, prestigious and effective country if it improves its relations with the East and the West simultaneously,” Turkish President Recep Tayyip Erdoğan said in Istanbul over the weekend. “Any method other than this will not benefit Turkey, but will harm it.” Läs artikel

Utredningen uppdrag består i att göra en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (signalspaningslagen). Syftet med uppdraget är att säkerställa en modern och ändamålsenlig reglering som är anpassad efter den tekniska utvecklingen, omvärldsutvecklingen och de försvars- och säkerhetsmässiga behoven samt som beaktar skyddet för den personliga integriteten. Utredningen ska lämna nödvändiga författningsförslag.

Av utredningens direktiv följer att utredningen särskilt ska uppmärksamma vissa frågor. I detta slutbetänkande behandlas således dels vilka åtgärder som krävs för att Försvarets radioanstalt ska kunna bedriva en effektiv signalspaning oavsett säkerhetsläge, dels om fler myndigheter bör få inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Inom ramen för översynen behandlar utredningen därutöver ytterligare några frågor. Läs pressmeddelande

The two wars that have engulfed much of the second half of Joe Biden’s presidency are at risk of escalating. Ukraine has taken the war into Russia in recent weeks, and Washington continues to gradually lift its restrictions on how Kyiv can use American weapons. Meanwhile, the efforts to achieve a ceasefire in Gaza appear to be stuck, and the risks of a wider regional war remain acute.

Against this backdrop, Swedish diplomat Hans Blix published a book, “A Farewell to Wars: The Growing Restraints on the Interstate Use of Force,” that argues that a number of factors, including fear of nuclear war, growing public aversion to armed conflict, and increased economic interdependence, greatly decrease the possibility of large interstate wars in the future.

RS: Considering years of brutal and devastating war in Ukraine, the Hamas attack on Israel, and Israel’s destruction of Gaza, is it not provocative to write “a farewell to wars?”

BLIX: I am not, of course, closing my eyes before these bloody wars, nor to the large gruesome chapter of civil wars that is outside my field of inquiry. The Russian invasions of Ukraine are crude violations of the rules that Russia herself and all other states of the world have committed to by accepting the U.N. Charter. I support the continued large- scale assistance that is given to Ukraine. I do so not because of any fear of Russian designs against Europe, but because we need to help end or minimize the intrusion that violates the common legal order established in the U.N. Charter.

Yet, having taken a long-term view and identified growing restraints against interstate war, I do not see the Russian action as ending this evolution but as a disastrous aberration and deviation from it. What was intended, I believe, was not a war but a quick intervention to achieve regime change through a limited “special military operation,” a Crimea 2. It failed, as it was based on erroneous intelligence and lack of understanding that the overwhelming majority of Ukrainians wanted independence and continued emancipation from Russia and the Russian economic and political system. Läs intervjun

[…] I takt med att flera länder i regionen skyr Ryssland som leverantör men inte till fullo vill binda upp sig vid någon av huvudrivalerna USA och Kina som framtida leverantörer uppstår marknadsmöjligheter för andra aktörer såsom de europeiska. EU:s fokus på ett öppet, samarbetsinriktat Asien står här i viss kontrast till USA:s till synes mer konfrontativa strategi i regionen. […]

Som noterats ovan har Euroatlantisk och Indopacifisk säkerhet på flera sätt blivit kommunicerande kärl där engagemang, hot och aktörer i den ena regionen alltmer påverkar dynamiken i den andra. Nato adresserade behovet att gemensamt hantera de utmaningar som Kinas makt innebar i sin Londondeklaration 2019. Sammankopplingen mellan de Euroatlantiska och Indopacifiska regionerna uttrycktes senare i 2022 års Strategiska koncept och Nato har sedan på olika sätt närmat sig den Indopacifiska regionen. Tydligast kanske genom att ledare från Australien, Sydkorea, Japan och Nya Zeeland (AP4) närvarade vid toppmötena i Madrid och Vilnius, ett alltmer strukturerat samarbete med dessa länder (Japan och Sydkorea signerade nya samarbetsavtal,”Individually Tailored Partnership Program (ITPP)” med Nato i Vilnius) samt planer på ett sambandskontor i Tokyo. Det senare har dock skapat viss friktion då alla Natoländer ej är övertygade om nyttan av att den Euroatlantiska alliansen engagerar sig i Asien. Farhågan kring att Natos engagemang i regionen ska tolkas som en allians mot Kina har lett till att Natos aktiviteter har en mer allmän internationell agenda kring globala utmaningar, säkerhetsutmaningar kopplade till klimatförändringar och cyberhot. […]

I situationer där en potentiell köpare saknar särskilt värde från ett amerikanskt perspektiv vad gäller rivaliteten till Kina, eller där mottagarlandet aktivt söker en industriell partner bortom den sino amerikanska rivaliteten – en inte ovanlig inställning bland Asean-länderna till exempel– finns det bättre förutsättningar för svensk försvarsindustri att konkurrera med amerikanska system. Antingen i en bilateral relation till köparen eller som en del av ett vidare EU-engagemang. Läs rapporten

Försvarsminister Antti Häkkänen (kok) säger att Finland förhandlar med USA:s försvarsdepartements Pentagon om deltagande av amerikanska marksoldater i de Nato-styrkor som är stationerade i Finland.

Det handlar om den så kallade FLF-närvaron (engelska: Forward Land Forces), som Nato-ländernas försvarsministrar fattade beslut om att genomföra i Finland under sommaren.

– Vi för den här förhandlingen med den svenska regeringen, precis som med de andra nordiska länderna och andra allierade och med USA, säger Häkkänen om förhandlingarna med USA.

Uppgifterna om amerikanernas sannolika deltagande är ny. […]

Iltalehti rapporterar den 22 augusti, baserat på uppgifter från utrikes- och säkerhetspolitiska källor, att en Nato-brigad på minst 4 000–5 000 soldater kommer att etableras i Finland med pansarfordon fram till dess färdigställande. […]

Häkkänen bedömer att Vladimir Putins administration respekterar militär makt och kommer inte att börja testa giltigheten av Natos artikel 5.

– I pressade lägen har Finland tillräckligt med vänner för att visa beredskap och närvaro, så att det blir tydligt för länder som kan fientliga tankar att vi har vänners militära närvaro och beredskap, säger Häkkänen. Läs artikel

Da den amerikanske atomubåd USS Albany i midten af juli tjekkede ind og lå til kaj på Færøerne var det 11. gang, siden Ruslands angreb på Ukraine, at en stor, amerikansk atomubåd har besøgt Færøerne. Enten for at lægge til kaj eller udskifte besætningsmedlemmer.

On the afternoon of August 29, President Xi Jinping met with Assistant to the U.S. President for National Security Affairs Jake Sullivan at the Great Hall of the People in Beijing.

President Xi pointed out that in this changing and turbulent world, countries need solidarity and coordination, not division or confrontation. People want openness and progress, not exclusion or regress. As two major countries, China and the United States should be responsible for history, for the people and for the world, and should be a source of stability for world peace and a propeller for common development.

President Xi stressed that when China and the United States, two major countries, engage with each other, the No.1 issue is to develop a right strategic perception, and they need to first and foremost find a good answer to the overarching question: Are China and the United States rivals or partners? […]

National Security Advisor Sullivan conveyed the regards of President Biden to President Xi, and thanked President Xi for meeting him. He said that since the San Francisco summit meeting between the two presidents, the two sides have earnestly implemented their common understandings and achieved positive progress. This round of strategic communication with Director Wang Yi in China was in-depth, candid, substantive and constructive. He reiterated that the United States does not seek a new Cold War, it does not seek to change China’s system, the revitalization of U.S. alliances is not against China, the United States does not support “Taiwan independence,” and it does not seek conflict with China. The one-China policy of the United States has not changed, and it has no intention to use Taiwan as a tool to contain China. The United States hopes to maintain strategic communication with China and find a way for the United States and China to coexist in peace and for U.S.-China relations to develop in a sustainable way.  Läs artikel