Månad: september 2024

Russian warships are sailing in from both the south and north to the coast outside Norway as exercising Ocean-2024 is in full swing. […]

According to the Norwegians, the movements are part of Russia’s long-announced strategic exercise Okean (Ocean) 2024. The three warships now being followed by Norway’s corvette Storm én route northbound are two Steregushchiy class corvettes and one Ropucha class landing ship.

Last week, the Barents Observer reported about the first anti-submarine operations kicking off north of the Kola Peninsula in the Barents Sea. Now, warships from both the Baltic Fleet and the Northern Fleet are on the move.

“The Russian Navy has now started exercise Okean. The exercise results in increased activity from both the Northern Fleet and the Baltic Fleet in our immediate areas, in addition to long-haul aircraft. We were prepared for this, and we have planned to follow Russian movements together with our allies, says Vice-Admiral Rune Andersen, head of the Norwegian Armed Forces’ operational headquarters (JHQ). […]

China’s Defense Ministry on Monday said it later this month will have a joint naval and airforce exercise with Russia in the Sea of Japan and Sea of Okhotsk named “Northern United 2024”. Later, Beijing stated, the Chinese navy will take part in Russia’s “Okean-2024” exericse.

There are no report about any Chinese warships in the European part of Russia’s Arctic. Läs artikel

Paket 17 uppgår till 4,6 miljarder kronor och innehåller en rad olika delar som är efterfrågade av Ukraina.  […]

Upphandlingsdelar i paket 17:
• 40 mm ammunition till donerade Stridsfordon 90.
• Kamouflageutrustning till donerade Pansarbandvagn 302.
• Upphandling av drönare för donation till den ukrainska försvarsmakten. […]

Sex stycken Stridsbåt 90.  Sjösättningsvagnar till bland annat Stridsbåt 90. […]

Materielsatser till JAS 39C/D – skapar förutsättningar för att i ett senare skede eventuellt kunna stödja Ukraina med JAS 39 Gripen.
En eventuell donation av JAS 39C/D bygger såväl på möjligheten att upprätthålla svensk säkerhet som Ukrainas möjlighet att kunna ta emot. En donation förutsätter också samarbete med flera länder. Läs pressmeddelande

Russia’s annexation of Crimea and war on Ukraine has led to upheaval in NATO’s discourse and practice. Taking a step back from the security debate, this article contends that the very process of responding to Russian aggression has led to the reimagining of NATO’s identity. While NATO tends to present change as continuity, this article’s mixed methods analysis illuminates how a trio of new and ambitious self-representations have risen to prominence within NATO’s post-Crimea discourse. NATO has anointed itself defender of the international rules-based order and purveyor of truth and facts amidst a world of disinformation, while pushing a resilience policy agenda that expands its authority into new domestic domains. Problematizing these shifts, the article warns that NATO’s new narrative ignores its own role in the problems it seeks to solve and thus risks undermining NATO efforts to rally global support for Ukraine.

Läs artikel

Norge skal være venner med Kina, men samtidig være årvåkne for etterretningstrusler, mener statsministeren. Nå drar han til Kina for å pleie forholdet.

– Vi må ikke bli hysteriske, sier statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) til NTB i forkant av sitt Kina-besøk.

Statsministeren har fått spørsmål om hvorvidt han ville satt seg inn i en kinesisk elbil.

– Jeg har ikke fått råd om å ikke gjøre det. Når jeg kjører privat, kjører jeg en tysk elbil. Men jeg har ikke noe frykt for å sitte i en kinesisk elbil. […]

Søndag reiser han til Kina for å markere 70 år med diplomatiske forbindelser med Folkerepublikken Kina. Norsk handel med Kina blomstrer etter at vi kom ut av den diplomatiske fryseboksen i 2017, men samtidig har PST utpekt Kina og Russland til de største sikkerhetstruslene mot Norge.

– Vi skal klare å finne balansen. Vi skal ha samarbeid med Kina, handel med Kina, men også områder hvor vi ikke samarbeider. Og vi må være årvåkne, sier Støre, som skal innom både Beijing og Shanghai på den tre dager lange turen. […]

Støre mener at resten av Europa i stor grad deler Norges syn, som han oppsummerer slik: «Samarbeid, åpen dialog, men også på noen områder ta klare sikkerhetshensyn».

– Det er ingen automatikk i at de tiltakene USA vurderer i sitt forhold til Kina, blir våre. Vi har for eksempel ikke innført tariffer og toll på kinesiske biler i Norge. Läs artikel

Jens Stoltenberg blev mødt med stående bifald og latter fra et fyldt rådhus i Oslo under sit sidste officielle besøg i Norge som Nato-chef. Her talte han blandt andet om Natos tilbagetrækning fra Afghanistan og den igangværende krig i Ukraine. […]

”Det er brutalt, og det er smertefuldt at vide, at det sker – og det sker, fordi vi trak os ud. Men samtidig var det for ambitiøst at tro, at vi med Nato-soldater ville være i stand til at opbygge et demokratisk Afghanistan. Det krævede for meget, og i det lange løb tror jeg ikke, at Nato-landene var villige til at ofre alle de menneskeliv og penge, der var nødvendige for at fortsætte vores militære tilstedeværelse.” […]

Mod slutningen af samtalen på rådhuset sagde Stoltenberg, at han har fået en dybere forståelse for, hvornår man skal bombe, og hvornår man ikke skal bombe. Hvornår man skal gå ind, og hvornår man ikke skal gå ind.

Nato-chefen kalder det ekstreme valg, men siger, at han mener, det var rigtigt at bombe i Bosnien og Kosovo, og understreger, at de havde et mandat fra FN’s Sikkerhedsråd, da Nato bombede Libyen i 2011.

Stoltenberg minder om, at der var bred politisk enighed i Norge om at gå ind i Afghanistan og bombe Libyen. Läs artikel

I början av nästa år ska Sverige skicka flera hundra soldater till Lettland i den första Natoinsatsen som allierad. Jonas Haggren menar att den långa och svåra processen in i alliansen har inneburit att Sverige kunnat förbereda sig väl. Och den svenska förmågan är efterlängtad.

– Soldaterna kommer att få en oerhörd viktig uppgift att bidra till avskräckningen av Natos territorium, säger han.

I februari fick ett uttalande av Frankrikes president Emmanuel Macron stor uppmärksamhet när han sa att ingenting är uteslutet när det gäller att skicka soldater till Ukraina. Jonas Haggren menar att uttalandet är politisk men håller med i sak.

 – Att ingenting är uteslutet när det gäller stödet till Ukraina kan jag hålla med om. Militärt måste vi titta på alla optioner, säger han.

Hur stor är risken att svenska soldater inom tio år behöver strida för Nato?

– Vi kan inte utesluta att det kan bli en konflikt med Ryssland eller komma ett krig i nära framtid. Med det sagt är Sverige säkrare som Natomedlem, det ger en avskräckningseffekt och vi har än så länge inte sett någon vilja från Ryssland att vilja utmana Nato. Det brinner på många fler platser på samma gång. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi fortsätter vår tillväxt och att vi förbereder oss för det som inte kan uteslutas. Läs artikel

De kallades till mönstring sista året på gymnasiet. Sedan blev Sverige Natomedlem.

DN har följt de första ungdomarna som gör värnplikten på skånska P 7 sedan inträdet i försvarsalliansen. […]

Nyligen var en högt uppsatt chef inom försvaret på besök och berättade om vad Natomedlemskapet innebär för de värnpliktiga.

– Någon undrade om det kan bli aktuellt att vi skickas utomlands. Chefen svarade att allt är så nytt att det inte finns något regelverk utformat än, därför kunde han inte svara på frågan, säger Emma Leifler. Läs artikel

On 5 September, the Swedish government decided to allocate an additional SEK 500 million (almost €44 million) to support heat and power supply in Ukraine.

This was reported in a press release from the Swedish government.

The funds allocated by Sweden will be used to finance the installation of two gas turbines for electricity generation. The production facilities will be protected in a way that minimises the devastating effects of Russian attacks.

The project will be implemented by the Swedish International Development Cooperation Agency in cooperation with the Ukrainian side and international financial institutions. It is planned that the facility will be operational in 2025. Läs artikel

Västerbottensgruppen ur Norra militärregionen har precis genomfört en krigsförbandsövning, motsvarande det som tidigare allmänt kallades repövning. Den genomfördes i Umeå med drygt 140 soldater som är krigsplacerade i Norra militärregionens regionala insatskompani. […]

Det är första gången en militärregion genomför en krigsförbandsövning med ett av de relativt nyligen uppsatta regionala insatskompanierna. Detta innebär att individer samtränas till grupper, plutoner och kompani för att kunna lösa kvalificerade stridsuppgifter som förband. Soldaterna är tidigare värnpliktiga som kallats in med plikt. Läs pressmeddelande

Osflaten innrømmer at han må  legge følelser til side, når han forsker på dette, og skal prøve å forstå russerne:

– Jeg forsvarer ikke invasjonen av Ukraina. Jeg mener tvert i mot den er et åpenbart brudd på internasjonal lov, og har medført enorme konsekvenser for ukrainerne. Det jeg prøver å forklare og forstå er hvordan folka i Kreml tenker, og hvilke tanker som førte til invasjonen. Fordi de ser handlingene sine som et forsvar mot vestlig hybrid krigføring, sier Osflaten,

I jakten på forståelse har forskjellene i virkelighetsoppfatningen mellom Russland og Vesten blitt veldig tydelige for ham. […]

Og lille Norge oppi dette bildet, hvordan skal vi forholde oss til dette, kan man lure? Osflaten er opptatt av rollen Norge har, som NATOs forlengede arm i nord. Han tror ikke russerne ser på Norge som en stat med en selvstendig utenrikspolitikk i forhold til Russland.

– Så det betyr at vi må være i stand til å forsvare oss hvis det verste skulle skje. Men vi må også ta innover oss, at russerne har sitt eget perspektiv, og det de sier, og hvordan de forstår verden, det er genuint for dem. Og vi må ha det i bakhodet når vi opererer, spesielt i nordområdene. Sånn at vi ikke øker spenningen unødvendig, avslutter Osflaten. Läs artikel