Månad: oktober 2024

Vad kan SACEUR i krislägen göra med svenska stridskrafter som opererar under Natos befäl utanför Sveriges gränser?

av
Utgivarna

General Cristopher Cavoli, som är Natos överbefälhavare, Supreme Allied Commander Europe (SACEUR), och samtidigt överbefälhavare för de amerikanska arméns styrkor i Europa, intervjuades förra månaden av Ivo Daalder som är knuten till Chicago Council on Global Affairs och tidigare varit USA:s ambassadör till NATO.

En central frågeställning som berörs i intervjun mot bakgrund av de medvetna begränsningarna i artikel 5 i Natos stadga (den så kallade musketörparagrafen) är vilka befogenheter Cavoli som SACEUR har i olika lägen. Utgångspunkten är att det är Nordatlantiska rådet (NAC) som avgör om artikel 5 ska sättas i verket genom beslut om åtgärder vid väpnat angrepp mot en medlemsstat. Som medlem av Nato deltar Sverige i rådet vid sådana ställningstaganden. Sverige kan då genom att vägra konsensus förhindra ett beslut. Det är av stor vikt för ett litet land som vårt att hålla på denna beslutsordning. Den gör det möjligt att tillsammans med andra likasinnade stater gå emot offensiva, aggressivt inriktade projekt eller åtminstone ställa villkor. Det ligger i Sveriges intresse att denna beslutsordning inte undergrävs genom delegation till SACEUR. Frågans betydelse understryks genom regeringens proposition denna vecka, som vi behandlat på sajten, att riksdagen ska besluta om att ställa land-, flyg- och marina styrkor till Natos förfogande och befäl under 2025 inom hela eller delar av Natos operationsområde. Vilka implikationer kan detta få med svenska soldater på plats i till exempel Lettland om ett från början fredstida läge skulle övergå i kris och än värre upptrappning. Vilken vägledning får läsaren av Cavoli:

Läs mer

Afghanistan-innsatsen skal evalueres, forsvaretsforum.no

av

Utvalget ble satt ned i statsråd fredag. Tidligere ambassadør Bjørn Tore Godal skal lede utvalget. Han ledet forrige Afghanistan-utvalg, som kom med sin rapport i 2016. Den gangen evaluerte de Norges innsats i Afghanistan i perioden 2001 til 2014.

Nå skal utvalget vurdere det norske styrkebidraget, bistanden til landet, freds- og forsoningsarbeidet i perioden 2015 til 2021, samt evakueringsoperasjonen fra Kabul i august 2021.

Det skriver regjeringen i en pressemelding.

– Vi må ta lærdom så vi kan bli enda flinkere til å planlegge, organisere og gjennomføre fremtidige bidrag til internasjonale operasjoner og organisering av kriseberedskap, sammen med norsk bistand og sivil innsats, sier utenriksminister Espen Barth Eide.

Disse skal delta i utvalget:

  • Seniorforsker Kristian Berg Harpviken, Oslo/Ringsaker
  • Pensjonert flaggkommandør Solveig Krey, Oslo/Lonkan
  • Førstelektor Ann-Karin Larssen, Trondheim
  • Seniorforsker Anne Likuski, Oslo
  • Direktør Ann Elisabeth Serck-Hanssen, Sola
  • Seniorforsker Arne Strand, Bergen
  • Professor emeritus Rolf Tamnes, Oslo
  • Assisterende direktør Torunn Tryggestad, Bærum
  • Forskningsleder Torunn Wimpelmann, Bergen Läs pressmeddelande

 

September 2024 — Monthly analysis of Russian fossil fuel exports and sanctions,

av
  • In September 2024, Russia’s monthly fossil fuel export revenues dropped 2% to EUR 618 mn per day, marking the sixth consecutive month of decline.
  • The five largest Russian fossil fuel importing countries in the EU paid Russia a total of EUR 1.3 bn for their imports.
  • 34% of Russian seaborne crude oil and its products were transported by tankers subject to the oil price cap. The remainder was shipped by ‘shadow’ tankers and was not subject to the oil price cap policy.
  • Since introducing sanctions until the end of September 2024, thorough enforcement of the price cap would have slashed Russia’s export revenues by 8% (EUR 23.11 bn).
  • A lower price cap of USD 30 per barrel would have slashed Russia’s oil export revenue by 25% (EUR 68 bn) from the end of September 2024 until the sanctions were imposed in December 2022. A USD 30 per barrel price cap would have slashed Russian revenues by 26% (EUR 2.86 bn) in September alone. Läs artikel

India becomes the second largest supplier of restricted technologies to Russia, newsukraine.rbc.ua

av

India has increased its shipments of critical restricted technologies to Russia, which are prohibited under Western sanctions. India’s export volumes have now become Moscow’s second-largest after China, according to Bloomberg.

US and European officials note the growing difficulty of curbing sanctioned exports that fuel the war machine of Russian leader Vladimir Putin, allowing him to continue his aggression against Ukraine.

It is reported that Indian exports of goods such as microchips, circuits, and machine tools exceeded $60 million in April and May — roughly double the previous months of this year. Läs artikel

”Det är helt absurt” – Peter Hultqvist skjuter fullvingad Putins svans, iltalehti.fi

av

[…] Även om ryska enheter har flyttats till anfallskriget i Ukraina har ryssarna stor kapacitet i norr – och, enligt Hultqvist, en vilja att utöka buffertzonen runt Murmansk.

– De har strukturerna klara. Murmansk är en strategiskt enormt viktig plats för ryssarna. Det är därför vi måste ta det ryska hotet på allvar och sätta in våra trupper i norra Finland, säger han.

När man lyssnar på Hultqvists analys är det lätt att komma fram till att Ryssland skulle utgöra ett större hot mot Finland och Sverige i Nordkap än i Finska viken och i närheten av Gotland.

– Ryssland kan utgöra ett hot varhelst de tror att de har hittat vår svaghet. Alla länder runt Östersjön, utom Ryssland, är med i Nato. Östersjön är en säkrare plats än tidigare. Det kan man säga, bedömer Hultqvist.

Enligt Hultqvists uppfattning handlar inrättandet av FLF-styrkan om att ta bort relativ svaghet, vilket i sin tur hindrar Ryssland från att utöka sin buffertzon genom att angripa Finland.

– Å andra sidan, i norra Kaloti-regionen är det ryska hotet en realitet. Därför är det viktigt att placera FLF-styrkor i norra Finland, säger han. Läs artikel

Regeringens undertecknande av brev gällande stöd för FN:s generalsekreterares mandat, regeringen.se

av

Regeringen skrev i går, den 10 oktober, under ett brev tillsammans med våra nordiska grannländer och ett stort antal andra länder. Brevet markerar vårt principiella stöd för FN:s generalsekreterare att kunna verka i samtliga FN:s medlemsstater. Det sker i ljuset av att Israels utrikesminister förklarat generalsekreteraren persona non grata.

FN och generalsekreteraren behöver beredas full möjlighet att verka och uppfylla sitt mandat i alla länder, inklusive att medla vid konflikter och bistå med humanitärt stöd. Regeringen ser många brister i FN-systemets förmåga att lösa vår tids stora konflikter, men Sverige står upp för FN:s mandat och generalsekreterarinstitutionens viktiga funktion, och möjlighet att verka också i andra svåra konflikter och kriser, såsom Ukraina, Sudan och Myanmar. Läs pressmeddelande

Mål om 12 000 värnpliktiga uppges skjutas fram, svt.se

av

Antalet värnpliktiga ska öka från 8 000 nästa år till 12 000 år 2032. Men nu skjuts målet fram med tre år, rapporterar Dagens Nyheter.

I år kallas cirka 28 000 ungdomar födda 2006 till mönstring, varav 8 000 väljs ut och rycker in till värnplikten sommaren 2025. Den siffran ska öka till 10 000 år 2030 och 12 000 två år senare, enligt en enig försvarsberedning. I somras konstaterade dock Försvarsmakten att man inte anser att målen är realistiska, och när regeringen nästa vecka lägger fram sin försvarsproposition har målet på 12 000 värnpliktiga skjutits upp till 2035, skriver DN med hänvisning till flera källor.

Bakgrunden är enligt tidningen att utbildningsinsatserna inte kan hålla en tillräckligt hög takt med bibehållen kvalitet. Därtill måste man rekrytera och utbilda tillräckligt med officerare som kan lära upp de värnpliktiga. Läs artikel

Kirkenes havn, klassekampen.no

av

[…] Nordøstpassasjenvil bli viktigere og viktigere for verdenshandelen i årene som kommer. For Kirkenes havn er det en enorm mulighet. «Når godstrafikk mellom tre kontinenter møtes i Arktis, vil det være behov for omlasting av gods. Kirkenes er den vestlige havnen som ligger nærmest den nordlige sjøruten. Her er det dype og vide fjorder skjermet for vær, og det er rikelig med arealer», skriver Terje Jørgensen, havnesjef Kirkenes havn i iFinnmark. Han peker også på at en utbygging av havna vil være et godt utgangspunkt for sivil og militær beredskap i regionen. Når de fleste godsfartøyene i Arktis anløper en transitthavn i Norge, vil vi få kontroll med trafikk, fartøyer og gods. […]

Norge har ingenting å tjene på en amerikanskinspirert nymccarthyisme overfor Kina. Selv under den kaldeste kalde krigen anløp sovjetiske skip norske havner, og de ble reparert ved norske verft. Det sovjetiske flyselskapet Aeroflot hadde kontor i Oslo. «Vi må være veldig klar over at den kinesiske interessen for Kirkenes havn ikke dreier seg om utvikling av Sør-Varanger, det dreier seg utelukkende om kinesiske interesser», sier Høyres Ine Søreide Eriksen til NRK. Selvfølgelig fremmer kinesiske selskaper egne interesser, men det betyr ikke at et samarbeid også kan være til fordel for Sør-Varanger. Kina bør ønskes velkommen som handelspolitisk partner i nord. Läs artikel

UNIFIL uttalande, unifil-unmissions-org

av

Den senaste upptrappningen längs den blå linjen orsakar omfattande förstörelse av städer och byar i södra Libanon, medan raketer fortsätter att skjutas upp mot Israel, inklusive civila områden. Under de senaste dagarna har vi sett intrång från Israel i Libanon i Naqoura och andra områden. Israels försvarsstyrkor (IDF) Soldater har drabbat samman med Hizbollah-element på marken i Libanon.

UNIFIL:s Naqoura-högkvarter och närliggande positioner har drabbats upprepade gånger. […]

Vi påminner IDF och alla aktörer om deras skyldigheter att säkerställa säkerheten och säkerheten för FN:s personal och egendom och att alltid respektera FN:s lokalers okränkbarhet. UNIFILs fredsbevarande styrkor är närvarande i södra Libanon för att stödja en återgång till stabilitet under säkerhetsrådets mandat. Varje avsiktlig attack mot fredsbevarande styrkor är ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt och säkerhetsrådets resolution 1701. Läs artikel

NATO to hold annual nuclear drill from Monday, alliance chief Rutte says, reuters.com

av
NATO will begin its annual nuclear exercise on Monday, alliance Secretary General Mark Rutte said on Thursday, against a backdrop of heightened nuclear rhetoric from Russian President Vladimir Putin.
F-35A fighter jets and B-52 bombers will be among some 60 aircraft from 13 nations taking part in the Steadfast Noon exercise, hosted by Belgium and The Netherlands, NATO officials said.
”In an uncertain world it is vital that we test our defence and that we strengthen our defence so that our adversaries know that NATO is ready, and is able to respond to any threat,” Rutte said in London following meetings with Prime Minister Keir Starmer and Ukrainian President Volodymyr Zelenskiy. Läs artikel

«Seiersplanen» som fordunstet, politikus.no

av
Arne Bård Dalhaug, pensjonert generalløytnant,

Selv uten en raskt eskalerende krig mellom Israel og Hizbollah var muligheten hele tiden stor for at Zelenskyjs «seiersplan» skulle renne ut i sanden uten å skape noen politisk effekt i USA eller andre steder. Planens store svakhet er at den først og fremst er basert på at andre land skal treffe kraftfulle beslutninger til Ukrainas favør, og dermed blir Ukrainas frihetskamp avhengig av «hendelser som finner sted langt fra frontlinjen».
«Seiersplanen» viste seg å inneholde lite nytt og fokuserte istedenfor på velkjente temaer som blant annet at Ukraina ønsket flere langtrekkende våpensystemer og at alle restriksjoner på bruk av disse mot mål inne i Russland skulle oppheves.
Målsetningen med hele «seiersplanen» er å styrke Ukrainas militære stilling på en slik måte at Putin presses til forhandlinger i god tro, og det i ganske nær fremtid. Läs artikel

Norske soldater skal bidra i ny Nato-styrke i Finland, tv2.no

av

– Dersom dette stemmer, vil det være en ganske ny situasjon, sier professor Håkon Lunde Saxi ved Forsvarets stabsskole.

Han kommenterer nyheten om at Norge er i forhandlinger om å bidra med en bataljon til en ny Nato-styrke som skal opprettes i Nord-Finland. En bataljon kan variere fra 400 til 1200 soldater. Norge bidrar i dag med en kompanistridsgruppe på rundt 150 personer i Litauen.

– Å binde opp en bataljon i Finland vil være en betydelig forpliktelse for Norge. Det vil være krevende. Sannsynligvis vil Norge med dette ikke klare å opprettholde bidraget i Litauen, sier Saxi til TV 2.

Det er Norge, Sverige, Storbritannia og USA som ifølge den finske avisen Iltalehtis kilder er bedt om å bidra med bataljonsstridsgrupper til en felles fremskutt landstyrke (Forward Land Force, FLF) i Lappland. Läs artikel