Finland delta i Nato-uppdrag: Fighters till Island, fartyg till Östersjön, hs-fi

Nästa år deltar Finland i Natos så kallade fredsbevarande uppdrag med två fartyg från flottan och en flygsektion upp till fem stridsflygplan från försvarsmakten, säger försvarsministeriet.

Marinen ansvarar för Natos permanenta sjöstöd och operativa åtgärder i Östersjön, Nordsjön och Nordatlanten.

Finland deltar i Natos luftförsvars så kallade Air policing-uppdrag på Island, nordöstra Atlanten och Ishavet.

”Genom att aktivt deltagande i NATOs fredstida  kommuniserar vi alliansens enhet och visar beredskap och försvarsförmåga. ”Att delta är av de sätt som Finland stöder alliansens agenda för att stärka säkerhetsmiljön”, säger försvarsminister Antti Häkkänen (KOK) i ett pressmeddelande. Läs artikel

Farligt tyst om vad Nato faktiskt innebär för Sverige, etc.se

Ali Esbati

Den senaste gästen i Financial Times fredagsintervju ”Lunch with FT” är nyss avgångne Nato-chefen Jens Stoltenberg. Som den fullblodskommunikatör Stoltenberg är, har han valt cafeterian på Utøya som restaurang. Intervjun inriktas helt på Rysslands invasion av Ukraina.

Kina nämns inte alls. Det skiljer sig från när norska NRK:s utrikesreporter Yama Wolasmal (vars intervju i april med den israeliske talespersonen David Mencer fick stor internationell spridning) nyligen ställde en del mer kritiska frågor till Stoltenberg.

Stoltenberg var då märkbart obekväm med att konkretisera den upptrappade retoriken om “hot mot vår säkerhet och våra värderingar” från Kina, när Wolasmal ville ställe “kontrollfrågor” om vilka länder Kina invaderat de senaste 40 åren (noll) och vilka utländska militärbaser Kina upprätthåller (en, i Djibouti). […]

Är det rimligt att Sveriges ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen underordnas USA:s aggressiva positionsförsvar? Ska svensk militär förmåga inriktas på att värna svensk territoriell integritet eller vara en bricka i en strid om Sydkinesiska havet? Hur kommer ett semi-militariserat handelskrig med Kina att påverka den exportorienterade svenska industrin? Läs artikel

Svenska styrkor till Natos och andras förfogande i fred och krig

Utgivarna

Regeringen föreslår i en proposition att Sverige ställer väpnade styrkor till Natos förfogande. Det gäller markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan. Beslutet skall gälla till och med 31 december 2025.

Syftet anges vara att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Eftersom det handlar om att sätta in svenska militära förband utomlands krävs beslut i riksdagen.

Det finns ingen begränsning till att insatsen av styrkorna enbart gäller fredstid och heller ingen begränsning vad gäller uppgifterna. Det framgår av propositionen att styrkorna också kan sättas in i militära insatser för försvar av allierade i krig.

Även insatser som från början är tänkta att vara avskräckande i fredstid kan bara alltför lätt övergå till militära krigsoperationer om en allierad dras in i krigiska förvecklingar där omständigheterna kan vara mer eller mindre klara.

En svensk markstyrka på 600 anställda soldater och officerare, som kan ökas till 1000, skall planeras för stationering i Lettland. Det svenska förbandet avses vara baserat utanför Riga i Lettland och kunna verka även i andra frontstater som Estland, Litauen och Polen.

Detta anges som exempel på var svenska styrkor kan komma att sättas in. Att svenska styrkor avses komma att verka även i en annan frontstat som har en lång gräns mot Ryssland, nämligen Finland, behandlas inte i propositionen men är ett projekt under utveckling.

Läs mer

Dessa Länder ansluta sig till Finlands NATO-styrka, iltalehti-fi.

Internationella militära och säkerhetspolitiska källor berättar för Iltalehti vilka länder som skickar sina soldater till Natos styrkor för att etablera sig i Finland.

Sverige tar rollen som ramstat i den FLF-styrka som ska etableras i Finland. Staben kommer därför att ledas av en svensk brigadgeneral eller överste. […]

För att Sveriges ledarroll ska bli trovärdig kommer svenskarna att placera en bataljon, eller cirka 800 soldater, i FLF. Ovanpå detta kommer de svenska stabsofficerarna.

FLF-styrkan som ska estableras i Finland arbetar under Norfolks högkvarter i USA. Läs artikel

President staunchly against Croatian support for NATO mission to Ukraine, glashrvatske.hrt.hr

”From day one, the war has developed in a direction that is undesirable and catastrophic for Ukraine. Half a million people have been killed or wounded, and now what? Are another 50,000 people to be killed or maimed? Will that satisfy anyone’s appetite – be it Washington or Moscow – is that enough?” Milanović asked, referring to NATO’s latest mission, Security Assistance and Training for Ukraine, which he had previously described as NATO’s entry into the war.
”All of us – myself included – have brought Ukraine into this catastrophic situation. The country is destroyed and this must stop as soon as possible,” emphasised Milanović at a joint press conference after the Brdo-Brijuni Process summit.
He called on ”those who want war” to send their own children to fight. He called for the conflict to be resolved diplomatically and warned that it would not end well for those who waged it on the Western side.
”NATO is getting involved in that conflict now after two-and-a-half years? So far, NATO as an institution has had no legal or formal presence in Ukraine. Now they’ve decided to join? Well, I say, go ahead. But as long as I am the president and the commander-in-chief, and while the vast majority of Croatian people feel the same way, I will not sign that order,” said the president. Läs artikel

Debatt: Den norske Nato-narren följde lydigt USA:s vilja, etc.se

Sigurd Allern, professor emeritus i journalistik vid Universitetet i Oslo

Jens Stoltenberg har avslutat ett tioårigt jobb som Natos generalsekreterare och tacket för hans insatser strömmar in. Han har varit en populär Nato-administratör i Washington under successiva presidentregimer. Under Trumps år som president bidrog Stoltenberg till att förbättra atmosfären genom att stödja kravet på att europeiska medlemsländer måste beväpna sig betydligt mer. Med Joe Biden blev stämningen ännu bättre, eftersom Stoltenberg entusiastiskt delade hans syn på USA som ”den oumbärliga nationen”, supermakten som försvarar ”den internationella ordningen” mot ofrihet och autokrati. Läs artikel

Värnpliktiga röstade nej till att delta i strid utomlands, forsvarsmakten.se

[…] Under samtalet diskuterades både fredstida Nato-operationer och värnpliktigas deltagande i krig utomlands enligt artikel 5 i Nato-avtalet. Trots att våra nordiska grannländer beslutat att deras värnpliktiga inte skall mobiliseras i krig i ett annat Nato-land har Sveriges beslutsfattare ännu inte tagit tydlig ställning i frågan. Sveriges värnpliktiga röstade under värnpliktskongressen i april mot att de skall kunna pliktas i strid i utlandet mot sin vilja.(sid 46 , Försvarets Forum 4/2024) Läs artikel 

Beredskapskontroll med skarp ammunition

Läget i närområdet har förvärrats och Ryssland har infiltrerat flera Natoländer, däribland Sverige. Natos AWACS-plan har upptäckt ryska förband som fört in lätta mark-robotsystem i Sverige. Både uppe i norr och ute till havs i höjd med Stockholms skärgård. Det var den fiktiva inramningen när operationsledningen testade beredskapen i Försvarsmakten. […]
Under överbefälhavaren är det chefen för operationsledningen som har ansvaret för att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet och skydda svenska intressen. En del i beredskapskontrollen var också att kontrollera operationsledningens förmåga till att kunna analysera uppgiften och prioritera mål.

Beredskapskontroller är en viktig del i Sveriges och Natos avskräckning gentemot Ryssland. Resultatet kommer att rapporteras till Natos operativa högkvarter i Brunssum i Nederländerna. Läs pressmeddelande

Nya fynd kring Dag Hammarskjölds död, riksdagen.se

Gudrun Brunegård (KD)

Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i
syfte att klargöra vilka avvägningar Sveriges regering gjorde i samband med
utredningarna 1961–62 rörande Dag Hammarskjölds död och tillkännager detta för
regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att allt relevant
tillgängligt material, inklusive eventuellt ännu sekretessbelagda dokument,
omaskerat bör ställas till såväl utredningens som allmänhetens förfogande och
tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska
framföra en offentlig ursäkt till de förolyckade svenskarnas familjer gällande
tidigare regeringars inställning och tillkännager detta för regeringen. Läs motionen

The Strategic Relevance of Kaliningrad, usni.org

Paolo Pizzolo, assistant professor and postdoctoral research fellow at the Centre for International Studies and Development of the Jagiellonian University in Kraków

Situated between Poland and Lithuania, both members of the European Union and NATO, Kaliningrad Oblast is a Russian exclave on the southern coast of the Baltic Sea, as well as the westernmost region of the Russian Federation. The oblast covers approximately 5,800 square miles, with a population of around one million, and its capital is the city of Kaliningrad. As an exclave, the territory shares no borders with mainland Russia and receives much of its supplies by rail via Belarus and Lithuania, although a sea route of some 600 miles connects its port to that of St. Petersburg through international waters. Kaliningrad enjoys the only Russian port free from ice year round, hosting the Baltic Fleet.

Positioned on the southern Baltic Sea, Kaliningrad is both an opportunity and a challenge for Russia. Its long-range missile capabilities could deny NATO access to the northern Baltic and its regional allies, but sandwiched between Poland and Lithuania and far from the Russian mainland, the exclave also would be hard to defend.Läs artikel

Toppdiplomat tar världen till Hökis, mitti.se

Pierre Schori var under många år kabinettsekreterare på Utrikesdepartementet och har även varit biståndsminister och FN-ambassadör.

Den 8 oktober klockan 18 kommer han till Konsthall C i Hökarängen för att samtala med journalisten Edgar Mannheimer under rubriken ”Svensk internationalism, då och nu”.

Medlemskapet i Nato och situationen i Gaza är två aktuella ämnen som lär komma upp, men även Dag Hammarkjölds liv och gärning.

S sågning av regeringen: Passiva i FN kopplat till Israels agerande, svt.se

Flera oppositionspartier är skarpt kritiska till hur regeringen hanterat konflikten i Mellanöstern och menar att Sverige tydligare borde fördöma Israels agerande.

SVT:s genomgång visar samtidigt att Sverige i de flesta fall det senaste året röstat mot Israels linje i FN och varit för gemensamma uttalanden som fördömer Israels agerande.

Ett år efter Hamas blodiga attack på Israel, och Israels svar på angreppet, finns det mycket att anmärka på i regeringens politik. Det menar Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

Han pekar särskilt på omröstningar i FN där Sverige, enligt Johansson, inte stått upp för internationell rätt. Läs artikel