Månad: oktober 2024

De senaste två åren har justitieminister Gunnar Strömmer presenterat nyhet efter nyhet som undergräver spelplanen för den oberoende journalistiken. Terrorismen, Ryssland och gängkriminaliteten lyfts gång på gång fram som huvudskäl till att såväl medborgerliga som publicistiska friheter nu måste överges.

Någon egentlig politisk opposition finns inte. Socialdemokraterna är i det tysta med på det mesta Tidö-regeringen gör i de här frågorna. Övriga oppositionspartier ligger lågt. Mantrat ”rikets säkerhet” skapar en total politisk konsensus i svensk offentlighet.

De selvpålagte restriksjonene hemmer Norges og Natos forsvarsmakt, mener Njord Wegge.

Han er professor ved Krigsskolen, og spesialiserer seg innenfor sikkerhetspolitikk, militærmakt og nordområdene.

– De gir mindre fleksibilitet i forsvaret av Norge og Natos nordflanke, samt at de potensielt kan gi en lengre responstid i en akutt trusselsituasjon.

Siden 50-tallet har Norge hatt egne regler for hvor nærme Russland allierte kan delta på militærøvelser i Finnmark. Og om de kan etablere baser på norsk jord.

Etter Russlands krig i Ukraina, svensk og finsk Nato-medlemskap, og nå senest en planlagt Nato-base i Nord-Finland, forventer Wegge at regjeringa gjennomgår disse selvpålagte restriksjonene. Han vil nemlig åpne Øst-Finnmark for Nato. For nå har Norge «én hånd bundet bak på ryggen», mener han. […]

Det har også vært debatt i Finland rundt Norges restriksjoner. Finnene diskuterte om de skulle gå inn i Nato med lignende begrensninger. Det gjorde de ikke, forteller Charly Salonius-Pasternak. Läs artikel

Läs kommentar till den norska politiken att begränsa militära övningar öster om Hammerfest

På fredagen var den lettiska försvarsministern Andris Sprüds på P7 i Revingehed och träffade en del av de soldater som snart ska till Lettland.

Soldaterna ska ingå i en multinationell Natostyrka där.

Det här kommer inte att försvaga det skånska försvaret, enligt Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M). Läs artikel

Läs också kommentar till svenska soldater i Lettland

Om Nato skjuter ner ryska robotar över Ukraina skulle det innebära att alliansen ”involveras i krig”, menar Pentagons pressekreterare Sabrina Singh. På en presskonferens fick hon frågan varför USA inte kan hjälpa till att skjuta ner iranska robotar och drönare över Ukraina på samma sätt som landet gör i Israel.

– Vi pratar om två väldigt olika landskap och slagfält, säger hon och betonar att USA inte vill bli indraget i direkt konflikt med Ryssland.

Enligt Singh har Ukraina ”framgångsrikt kunnat försvara sig”.

– Vi kommer att fortsätta att se till att de har det stöd de behöver för att göra det, säger hon. Läs artikel

Första oktober upprättades CTF Baltic, en ledningsstab med syfte att leda Natos marina enheter som befinner sig i Östersjöregionen, från Nordsjön in i Östersjön och upp till Bottenviken. Stabens högkvarter upprättas i den tyska hamnstaden Rostock och bemannas med personal från Natos allierade. Sverige bidrar med nio officerare. […]

CTF Baltic ska leda Natos verksamhet i området, svenska fartyg som agerar inom nationell kontext leds fortsatt av Försvarsmakten genom Marinstaben på Muskö. Nato har två stående marina styrkor som opererar i vårt närområde, SNMG1 som består av ytstridsfartyg och SNMCMG1 med minröjning som främsta uppgift. Läs pressmeddelande

Nyligen avslöjade Ekot att det inte blir några nya stridsenheter till Norrland när försvarspropositionen släpps i mitten av oktober.

Enligt Ekot vill regeringen invänta besked från Nato om vilka krav försvarsalliansen ställer på Sveriges förmåga att ta emot Natos styrkor innan man går vidare med en utbyggnad av försvaret i norra Sverige.

Den typen av argument är en form av retorisk manöverkonst för att förekomma kritik om regeringens senfärdighet i uppbyggnaden av försvarsförmåga. […]

Ett nära exempel är försvarspolitikern Mikael Oscarsson (KD) som utlovade en hel brigad till Norrland. Oscarssons brigad bantades sedan ned till ett infanteriregemente i försvarsberedningen. Nu ser regeringen ut att banta ned ytterligare till en plan satt på paus.

Försvarsberedningen talade om ett infanteriregemente som skulle stå redo 2032 – alltså tio år efter Rysslands fullskaliga invasion. När ett infanteriregemente står redo för att hjälpa till vid krig och konflikt vet vi inte nu. Läs artikel

Interpellation 2024/25:32 Sveriges röstnedläggning i FN:s omröstning om Israel och Västbanken.

I gårdagens omröstning i FN:s generalförsamling (A/ES-10/L.31/Rev.1), som behandlade en begäran om ett rådgivande yttrande från Internationella domstolen (ICJ) angående de rättsliga konsekvenserna av Israels ockupation av Västbanken, valde Sverige att lägga ned sin röst. Enligt det rådgivande yttrandet från ICJ bryter Israels ockupation mot internationell rätt.

Bilden av omröstningen visar tydligt att flera av Sveriges grannländer – inklusive Finland och Norge – valde att rösta för resolutionen och därmed ställa sig bakom ICJ:s rådgivande yttrande. Det är också noterbart att en stor majoritet av världens länder röstade för, medan endast 14 röstade emot. Läs  interpellationen

När Sverige klivit in i Nato ställs höga krav. Svenska vägar och järnvägar håller inte måttet. Särskilt har stärkta förbindelser i östvästlig riktning pekats ut som avgörande vid krig eller militärt krisläge. Transportnätet måste nu vårdas – och utvecklas.

– Dåligt underhållna vägar är i sig en sårbarhet för vår beredskap. Men det som pekas på med förstärkningar i östvästlig riktning, som försvarsberedningen har varit inne på, är delvis nyinvesteringar också.

Det säger infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) till SvD efter en presskonferens om regeringens nya infrastrukturproposition.

Kan det bli nya vägar i enbart militärt syfte?

– Ja, det kan vi inte utesluta med tanke på hur läget ser ut, säger han.

Vad det innebär kan inte konkretiseras i dagsläget. Han kan i dag inte heller säga hur dyrt det kan bli att rusta upp ”Natovägar” i Sverige.

Läs artikel

[…] Den finska kärnenergilagen hindrar inte landet från att delta i beslutsfattande och övningar, men rent juridiskt riskerar lagen att förhindra Finland från att delta i Natos operationer i skarpt läge. Eftersom transport av vapen genom finskt luftrum är förbjudet innebär det att flygplan och kryssningsrobotar som bär kärnvapen inte får korsa finskt luftrum. Detta skulle kunna bli problematiskt i framtiden då det begränsar Natos möjligheter att genomföra manövrar i regionen. I dagsläget pågår en diskussion om huruvida lagen bör reformeras för att vara i linje med Natos kärnvapenavskräckning och ta hänsyn till de planerade små civila kärnkraftverken eller om lagen bör förbli orörd eftersom Finland redan står under Natos kärnvapenavskräckning.10 Finlands skifte till att betona den säkerhet en kärnvapenallians tillför kan komma att bli en utmaning på grund av landets traditionella identitet. För det första står det i kontrast till Finlands övertygelse om att landet klarar sig självt, samtidigt som Stubb konstaterat att Finland måste ha en kärnvapenavskräckning, vilket är en av huvudorsakerna till att landet gick med i Nato.11 För det andra kan det komma att utmana Finlands förhållningssätt präglat av småstatsrealism, där man inte vill provocera fram nya spänningar med Ryssland. Samtidigt finns tecken på att Finland inledningsvis kommer att inta en mer försiktig hållning till Natos kärnvapenavskräckning, vilket kan tolkas som att Finland fortfarande undviker onödiga provokationer gentemot Ryssland. Istället ligger fokus nu på att öka den nationella förståelsen för kärnvapenavskräckning och granska hur kärnenergilagen behöver reformeras. (Rapport Memo 8573)

[…] Under en längre tid har säkerhetsläget i omvärlden försämrats. Sverige har sedan 2015 successivt återupptagit och skalat upp arbetet med totalförsvar och beredskap för olika typer av kriser och ytterst krig. Med anledning av det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa står frågor om totalförsvar och beredskap högt på agendan för regeringen och i december 2022 gav regeringen anvisningar för Försvarsberedningens (Fö 1992:B) fortsatta arbete. Försvarsberedningen skulle bl.a. lämna förslag om totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning. Försvarsberedningen överlämnade i april 2024 sin slutrapport Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad (Ds 2024:6). Försvarsberedningen hade dessförinnan lämnat flera delrapporter, bl.a. delrapporten Kraftsamling, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34) i december 2023. Försvarsberedningen anger i den delrapporten bl.a. att erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina understryker vikten av transportinfrastruktur och transporter för samhällets funktionalitet och de militära och civila försvarsansträngningarna. Regeringen konstaterar att transporter av personal och varor är en förutsättning för Försvarsmaktens mobilisering, försörjningssäkerhet och förmåga att verka. Transportsektorn har stor betydelse även för handel och ett starkt ekonomiskt försvar. För att inhemsk industriproduktion så långt som möjligt ska kunna upprätthållas även i krig krävs att import och export kan fortgå, vilket ställer krav på fungerande transporter på alla nivåer. Transport av förnödenheter och civila är också viktiga funktioner att upprätthålla. Sveriges medlemskap i Nato och deltagande i Natos operationsplanering bedöms av regeringen ställa ökade krav på både civil och militär förmåga vilket i sin tur kan påverkas av bl.a. transportinfrastrukturens skick och 25 utformning. Läs propositionen