Månad: oktober 2024

The International Federation for Human Rights (FIDH), its Lebanese member organisation; the Lebanese Center for Human Rights (CLDH), and EuroMed Rights Network condemn the ongoing Israeli military aggression in Lebanon. All attacks on civilians by Israel or Hezbollah must stop and Israeli troops must leave Lebanese territory immediately. […]

The signatory organisations consider it particularly distressing to witness the ongoing dehumanisation of the Lebanese civilians. The tacit or open support by several Western governments of the ongoing escalation and the indiscriminate pager and walkie-talkie bombings of 17 and 18 September – that resulted in the deaths of at least 37 people, including two children and left around 2931 others injured, with children and health workers among the victims – are unacceptable. The bombing and raising of habitation buildings for the purpose of assassinations cannot be defined “as a measure of justice” as American President Joe Biden has done, legitimising a view of international relations that entirely substitutes violence to Law.

International leaders have a responsibility to show restraint and fairness in a situation in which every escalation causes civilian casualties and suffering on a massive scale. Governments are urged to impose sanctions such as an arms embargo on Israel for its gross violations of international law. A ceasefire in Lebanon – by the Resolution 1701 of the United Nations Security Council, adopted in 2006 – and ceasefires in Gaza must be urgently implemented. None of the repeated invasions and bombardments of Lebanon in past decades have produced any lasting political truce and reconciliation in the region. The international community to take action to put an end to this escalation of violence and to hold all perpetrators accountable. Läs artikel

• UN Secretary-General António Guterres told the Council “the raging fires on the Middle East are fast becoming an inferno,” and that Lebanese sovereignty and territorial integrity must be respected
• “Civilians are paying a terrible price” across the Middle East, “which I utterly condemn”
• It’s essential to avoid all-out war in Lebanon “which would have profound and devastating consequences”
• He reiterated his strong condemnation of Tuesday’s massive missile attack by Iran on Israel
• Meanwhile, the suffering the people of Gaza continue to endure “is beyond imagination”
• “It is high time to stop the sickening cycle of escalation after escalation that is leading the people of the Middle East straight over the cliff”
• “We cannot look away from the systematic violations of international humanitarian law occurring across the region” Läs pressmeddelande

Economist slår själv fast att kriget handlar om något större än mark. Krim var redan annekterat och stora delar av Donbass under rysk kontroll i februari 2022. Det var inte Ukraina som inledde ett återerövringskrig utan Vladimir Putin som gick till fullskaligt angrepp för att han ville ha mer.

Vad han ville hindra var – precis som Economist skriver – att Ukraina blir en rik och framgångsrik demokrati som är en integrerad del av väst. Det var den väg ukrainarna hade valt, han tolererade inte det.

Målet med kriget är att Ukraina som självständig nation ska utplånas. Att Moskva ska få ett lydrike.

Acceptera att Krim och stora delar av Donbass förblir ryskt, men se till att Ukraina blir medlem i Nato och helt och fullt en del av väst – det är nu Economists recept för att få slut på kriget. Men varför skulle Putin plötsligt nöja sig med det? Han har skickat hundratusen ryssar i döden för att förhindra just detta. Läs ledaren

Läs  kommentar tidigare på den här sajten till frågan om fred i Ukraina

Israel’s foreign minister declared UN Secretary General Antonio Guterres ’persona non grata’ and was henceforth banning him from entering Israel, according to a post on X/Twitter on Wednesday.

US State Department Spokesperson Matthew Miller later stated the US believes this step is  ”not productive at all” due to the UN’s role in the region.

”One of the things we’ve always said that Israel needs to be cognizant of throughout this conflict is its standing in the world, and steps like this are not productive to improve its standing in the world,” Miller added. Läs artikel

[…] Espen Barth Eide hadde i det minste anstendigheten til å ikke le.

«Skal du ha en verden uten atomvåpen, så må du ha en balansert nedrustning. Ingenting i dagens situasjon åpner for det, men det er et mål for Norge og Nato på sikt», svarte vår utenriksminister.

Ifølge Eide er det altså når risikoen for atomkrig er høyest, at vi kan gjøre minst for nedrustning. Norges spagatpolitikk er den ekte spøken, for premisset om at man må ha en «balansert nedrustning» fordekker flere viktige saker.

Først, så har vi ikke tid til å vente på det Eide vurderer som riktig tidspunkt for nedrustning. Videre er det ingenting ved en norsk signatur av FNs atomvåpenforbud som ville hindret Nato fra å forsvare Norge. Det har dessuten aldri vært troverdig at USA skal risikere atomangrep mot Chicago for Finnmarks skyld. Läs artikel 

Samtidigt som Försvarsmakten rustar upp, följer man från högkvarteret på Lidingövägen Rysslands uppbyggnad av krigsmakten.

– Den är intressant, för den skapar naturligtvis olika grader av handlingsfrihet, säger Michael Claesson.

Men det innebär inte att krig automatiskt följer av att Ryssland når en viss nivå, menar han.

– Ryssland är berett att använda militärt våld när som helst. Och man har tillräcklig förmåga för att åstadkomma skada i väst alldeles oavsett den här bedömda industriella tillväxten.

– Men det är klart att jag ser att det finns en lång rad olika skäl att säga att det är väldigt många pilar som pekar åt fel håll globalt just nu. Jag är också lika noga med att säga att det finns ingenting i det resonemanget som med någon slags automatism leder till krig eller militär konflikt.

Hotet mot Sverige är inte i första hand en stor markinvasion, säger han. Det handlar snarare om hybridhot riktade mot samhällets sårbarheter eller, i andra änden av skalan, någon typ av militär konventionell förmåga, till exempel långräckviddig precisionsbekämpning.[…]

Mer produktion behövs både för att bygga Sveriges krigsförband och för att stödja Ukraina med materiel.

Försvarsmakten har inte mycket mer att skänka bort från förråden, vilket fått försvarsministern att signalera att stödet nu rör sig från ”donation till produktion”. […]

– Det finns fortfarande många knappar att trycka på för att skapa bättre och starkare förutsättningar för att komma till någon form av avgörande, säger Michael Claesson.

En av knapparna är att ge Ukraina rätt att använda västliga långräckviddiga vapen mot mål i Ryssland.

För ÖB är det självklart att Ukraina borde få den tillåtelsen.

– Ja, om vi menar allvar med att stödja Ukraina så behöver man gå den vägen. Den svenska regeringen sätter inga begränsningar för den materiel vi stödjer med. Läs intervjun

– Amerikanske marinefartøy deltok sammen med israelske luftforsvarsenheter i å skyte ned innkommende missiler.

Det sa den nasjonale sikkerhetsrådgiveren, Jake Sullivan, i pressekonferansen.

– President Biden og visepresident Harris overvåket angrepet og responsen fra Det hvite hus’ situasjonsrom, sammen med sitt nasjonale sikkerhetsteam, både fysisk til stede og fjernkoblet, sa han videre. Han også at de samarbeider med IDF og israelske myndigheter for å vurdere skadeomfanget.

Videre sier han at de ikke har fått noe informasjon om noen dødsfall som følge av det iranske missilangrepet mot Israel. Det har kommet meldinger om at de iranske missilene også skal ha truffet områder og sivile på Vestbredden.

– Vi følger rapportene om en palestinsk sivilpersons død i Jeriko på Vestbredden, sier rådgiveren. Läs artikel

Folketingsmedlemmerne skal i den kommende samling blandt andet diskutere aftalen om et forsvarssamarbejde mellem Danmark og USA, som skal gøre det nemmere og mere smidigt for USA at stationere amerikanske soldater og fly på dansk jord.

Aftalen blev indgået i december sidste år og nu er den ved at blive omsat til et lovforslag, som regeringen planlægger at fremsætte i folketingssalen i februar næste år.

Det fremgår af det såkaldte lovprogram, som SVM-regeringen fremlagde tirsdag i forbindelse med Folketingets åbning. Läs artikel

Under nästa EU-kommission ska en ny europeisk försvarsunionen tas fram och det första förslaget lovas redan inom hundra dagar. Man vill samtidigt se en större enighet i EU:s gemensamma utrikespolitik och fortsatt fokus på utvidgningen av unionen. […]

När det gäller försvar planerar kommissionen att skapa en europeisk försvarsunion och investera mer i gemensam militär utrustning. De vill också fortsätta utvidgningen av EU, men betonar att nya länder ska uppfylla alla krav innan de kan gå med. […]

Ursula von der Leyen vill skapa en ”verklig europeisk försvarsunion”. EU måste enligt henne spendera mera, bättre och europeiskt. Inom de första hundra dagarna från det att de nya kommissionen kommit på plats ska en så kallad vitbok om framtiden för europeiskt försvar tas fram. Den ska ge en övergripande bild av Europas framtida försvarsbehov och hur dessa ska mötas, med fokus på gemensamma investeringar och beredskap för olika scenarier. Den ska också syfta till att skapa en gemensam förståelse och vision för försvaret bland olika aktörer i EU. Läs artikel

Kommentar: Regeringen skriver idag på sin hemsida att man nu offentliggör  en försvarspolitisk inriktning för samarbete mellan Sverige och länder i den indopacifiska regionen.

Detta framkom dock redan den 25 juli av en artikel i DN och som kommenterats på den här sajten  varför  regeringens pressmeddelande idag ter sig  besynnerligt.

Säkerheten i den euroatlantiska och den indopacifiska regionen blir allt mer sammanlänkad. Regeringen presenterar nu en försvarspolitisk inriktning för samarbete mellan Sverige och länder i den indopacifiska regionen.

Et utvalg oppnevnt av Stortinget har vurdert om det er behov for å endre Grunnlovens paragrafer om norsk krigsdeltakelse i utlandet. Utvalgets rapport ble omtalt i Aftenposten i går. Et flertall i utvalget ønsker å endre paragraf 25 og 26 slik at regjeringen i framtida må ha Stortingets samtykke til å sende norske styrker utenfor rikets grenser, med mindre det er tvingende nødvendig for å forsvare landet. Flertallet i utvalget består at stortingsrepresentant for SV Audun Lysbakken, dommer Åsne Julsrud og professor i statsvitenskap Siri Gloppen. Mindretallet, bestående av stortingsrepresentant for Høyre Ine Eriksen Søreide og statssekretær i UD Eivind Vad Petersson (Ap), vil bare at Stortinget skal involveres «dersom det medfører en vesentlig svekkelse av rikets forsvar».

Søreide og Petersson mener dagens lovtekst og praksis har fungert godt i over hundre år. Det kommer, som alltid, an på hvem du spør. De siste 20 årene har norske styrker blitt sendt til kriger i Afghanistan, Irak og Libya. Dette er kriger som har hatt syltynn begrunnelse og katastrofale konsekvenser både for landene det gjelder og den globale tilliten til Nato-land. Den norske deltakelsen i Libya-krigen førte til regimeskifte i landet, og beslutningen om å sende norske bombefly ble fattet på kortest mulig tid over sms. Det er ikke godt å si om avgjørelsen om å delta i bombingen hadde blitt annerledes om den måtte innom Stortinget. Det er likevel vektige grunner for å unngå at så alvorlige beslutninger blir tatt uten å involvere nasjonalforsamlingen i framtida. Kanskje vil regjeringen da måtte svare ut kritiske spørsmål og tenke seg om noen ekstra ganger før den sender norske soldater inn i konflikter. Läs artikel