Månad: november 2024

Förundersökning har inletts efter kabelbrott i Östersjön, polisen.se

av

Polismyndigheten har inlett en förundersökning med anledning av två kabelbrott i Östersjön. Den hanteras av nationella operativa avdelningen, Noa.

Brottsrubriceringen är i nuläget sabotage, men detta kan komma att ändras.  Ärendet är åklagarlett av Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, RIO.

Polismyndigheten lägesföljer, värderar och bedömer nya uppgifter löpande för att avgöra om vi behöver vidta åtgärder. Polismyndigheten har begärt biträde från Kustbevakningen och Försvarsmakten för att inhämta och dela information om sjöläget. Läs pressmeddelandet

Seger för Lula da Silva under G20-mötets sista dag, sverigesradio.se

av

Det blev ändå en seger för Brasiliens president Lula da Silva när alla länder till slut skrev under G20:s slutdeklaration. Det innehåller något luddiga formuleringar om att försöka hitta ett sätt att beskatta världens multimiljardärer, skapa en global pakt mot hunger och fattigdom

Det är frågor som Lula da Silva prioriterat, men som till exempel Argentina motsatt sig.

G20 länderna skriver att man erkänner Palestinas rätt till självbestämmande och stödjer en tvåstatslösning, och kräver att alla hinder för humanitär hjälp i Gaza genast tas bort. Läs artikel

Russia revises nuclear strike threshold against NATO members, Ukraine, politico.eu

av

Russian President Vladimir Putin on Tuesday signed a revised national nuclear doctrine that expands the conditions under which Moscow may use its nuclear weapons, making it easier to justify retaliation against a NATO member for helping Ukraine.

The updated doctrine now states that Russia will consider as a joint attack any attack from a nonnuclear country backed by a nuclear power. It also noted that the country could retaliate with nuclear force to a conventional weapons attack that threatens its sovereignty.

“Russia’s new nuclear doctrine means NATO missiles fired against our country could be deemed an attack by the bloc on Russia. Russia could retaliate with WMD [weapons of mass destruction] against Kiev and key NATO facilities, wherever they’re located. That means World War III,” Dmitry Medvedev, a former Russian president and the deputy chair of Russia’s security council, wrote in a post on X. Läs artikel

Ryssland uppdaterar sina planer för att använda kärnvapen, svenska.yle.fi

av

Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under en ny version av landets kärnvapendoktrin som dikterar hur Ryssland kan agera i händelse av angrepp mot landet.

Den nya kärnvapendoktrinen är en omarbetning av landets tidigare doktrin som Putin i september meddelade att man ser över.

Enligt den senaste versionen av doktrinen betraktas varje attack från en nation som stöds av en kärnvapennation som en gemensam attack på Ryssland. Detsamma gäller anfall från militära sammanslutningar eller block. Enligt doktrinen kan konventionella attacker eller kärnvapenattacker mot Ryssland som utgör ett ”kritiskt hot mot suveräniteten och den territoriella integriteten” hos Ryssland och dess allierade Belarus, leda till ett svar med kärnvapen från ryskt håll. Läs artikel

Uppgifter: USA förser Ukraina med personminor, svenska.yle.fi

av

USA:s president Joe Biden har gett grönt ljus för att förse Ukraina med personminor, enligt en anonym tjänsteman inom det amerikanska försvarsministeriet.

Minorna ska enligt uppgifter levereras snart.

Ukraina kommer enligt källan att få använda minorna på eget territorium och Ukraina ska ha förbundit sig till att inte använda minorna i tätbefolkade områden. Det ska röra sig om minor som bara är aktiva under en bestämd tidsperiod, alltså att de antingen detonerar av sig själva eller blir inaktiva när batteriet är slut. […]

Personminor är förbjudna enligt Ottawafördraget som drygt 160 länder har skrivit under. Exempelvis USA, Ryssland och Kina har inte skrivit under avtalet. Det har däremot Ukraina gjort. Minorna utgör en stor risk för civila och Bidenadministrationen har därför inte hittills velat förse Ukraina med sådana. Ryssland har använt sig av landminor sedan början av kriget i Ukraina och minerat omfattande områden. Läs artikel

Marking 1,000 Days since Russian Federation’s Invasion of Ukraine, Security Council Speakers Warn of Growing Regional, Global Instability, Urge Charter Be Upheld, un.org

av

Reckoning with recent reports of the deployment of foreign troops and the authorization to use long-range weapons to strike across borders, speakers in the Security Council today discussed how best to achieve peace in Ukraine as civilians there ready themselves to face a third winter under increasingly harsh conditions.

“One thousand days have passed since the Russian Federation launched its full-scale invasion of Ukraine in brazen violation of the UN Charter and international law,” observed Rosemary DiCarlo, Under-Secretary-General for Political and Peacebuilding Affairs, as she spoke for UN Secretary-General António Guterres.  Today, the war rages on — “undiminished” — as the Russian Federation recently launched one of its largest combined strikes targeting Ukraine’s energy infrastructure, alongside recent reports that Ukrainian forces would be authorized to use long-range weapons supplied by partners for strikes within the Russian Federation. […]

“Ukraine today may be East Asia tomorrow,” said Fujii Hisayuki, State Minister for Foreign Affairs of Japan, pointing out that Pyongyang’s direct support to Moscow has serious potential consequences for both European and Indo-Pacific peace and security.  What is needed now, he stressed, “is not a call for ‘peace’ that ignores Ukraine’s sovereignty and territorial integrity, nor a demand for both sides to deescalate in an equal manner”.  Rather, the question is whether to uphold or disregard the principles of the UN’s founding document.  “It cannot be clearer who violates the Charter,” he noted. Läs pressmeddelande

Statsministerns visioner bådar inte gott för framtiden

av
Utgivarna

Statsminister Ulf Kristersson talade vid Kungliga Krigsvetenskapsakademiens högtidssammankomst den 12 november 2024. Han delgav auditoriet sin vision om hur Sverige ska försvaras. Men han hade inte någon genomtänkt analys att komma med.

Kristersson talade om ett ”Sverige som inte längre agerar som en idealist i marginalen utan som realist i händelsernas centrum”. Det är pretentiöst så det förslår.

Sverige är i dessa sammanhang en småstat med ytterst ringa försvarsförmåga som knappast har några möjligheter att påverka skeendena i stort. För vår del handlar det om att ha vänskapliga relationer till andra stater, att hålla avstånd till andras konflikthärdar och att bevara Sveriges fred och det egna självbestämmandet.

Vi kan i brist på insikt om dessa grundläggande utgångspunkter säkert hamna i ”händelsernas centrum” genom att låta involvera oss i risker som inte är våra och som vi borde distansera oss från. Det finns alltid krafter som vill tubba en småstat att fronta för andras intressen och att låta sig snärjas av en agenda, som strider mot det egna nationella intresset. Det är vad som är i görningen nu.

Det sker bland annat genom DCA-avtalet som öppnar vårt territorium för främmande makts operationer; genom deltagande i den militära upptrappningen runt Arktis; genom insatsstyrkor till Finland och Lettland; samt genom bidrag till militära projekt riktade mot den indo-pacifiska regionen. Det är något annat än en svensk realistisk orientering. Det är en farlig väg i det nuvarande hårt uppskruvade spänningsläget mellan stormakterna, där man har att räkna med konfrontationer, som i bästa fall kan behärskas men i värsta fall kan trappas upp till svårkontrollerad eskalering.

Läs mer

Reservisten Axi Holmström säger inte nej då försvaret kallar, svenska.yle.fi

av
Hittills har man jobbat med att i lagtexten tydliggöra att Natos kollektiva försvar nu fogas till Försvarsmaktens uppgifter. Efter det flyttar fokus till de värnpliktigas status, hur den kunde bli mer flexibel och vad det skulle innebära.
Om allt går som det ska kan förslaget gå på remiss under våren, berättar hon för Svenska Yle.
Nyholm nämner att den nuvarande lagstiftningen är lite gammaldags på många punkter.
Vad ser du som de delar som just nu är lite gammalmodiga?
– Att möjligheterna att öva eller att träna utomlands är så begränsade. I fortsättningen behövs det allt mer internationellt samarbete, och då borde det vara lättare att också kunna träna tillsammans och öva med andra länders militärer, svarar Nyholm.
Vilka är de huvudsakliga lagarna som styr?
Bakgrunden finns i grundlagen där det sägs att varje finländsk medborgare är skyldig att delta i fosterlandets försvar eller bistå försvaret på det sätt som bestämts i lag.
Från det följer värnpliktslagen, som innehåller regler om vad värnpliktliga kan göra. Här specificeras bland annat reglerna kring hur beväringar och reservister får tjänstgöra utomlands.
Det är möjligt i dagsläget, men då ska det vara kortvarigt och ske med samtycke.
Ett undantag gäller deltagande i territorialövervakning utanför Finlands gräns, som utförs av marinens båtar. Det är det enda fallet där samtycke inte behövs. För alla andra typer av övningar eller uppdrag som arméns marktrupper eller flygvapnet utför, behövs samtycke.
Kan reservister ingå avtal med Försvarsmakten?
Enligt lagen om försvarsmakten kan en reservist ingå avtal med Försvarsmakten om statsledningen har beslutat att Finland deltar i en operation utomlands. Arbetsgivarens samtycke behövs, som i praktiken betyder att reservisten behåller sin gamla arbetsplats. Läs artikel

NATO Member Issues Warning of ’Global Scale’ War, newsweek.com

av

A top Hungarian diplomat has blamed the West for trying to expand the war in Ukraine, following reports that the Biden administration has decided to allow Ukraine to use U.S.-supplied missile strikes inside Russia.

Péter Szijjártó, Hungary’s foreign minister, posted on social media that ”the supporters of the war in Washington and Brussels have launched a final, desperate attack on the new reality,” warning of ”the extension of the war in Ukraine to the world.” […]

Writing on Facebook, a platform that is prohibited in Russia, Szijjártó said: ”With the victory of the peace party candidate in America and the advancement of patriotic forces, a new reality has been created in Europe.

”This new reality is based on the will of the people because they decided the elections. They decided to support the peace party, patriotic forces … politicians who have been voted out of power, neither in Washington nor in Brussels, refuse to take into account the will of the people.” Läs artikel

Ukraine crisis stems from NATO’s long-standing policies, Putin tells Scholz, aa.com

av

Russian President Vladimir Putin and German Chancellor Olaf Scholz held on Friday their first phone conversation since December 2022, and discussed prospects for resolving the conflict in Ukraine, the Kremlin said on Friday.

Initiated by the German side, the discussion included ”a detailed and candid exchange of views on the situation in Ukraine,” according to the statement.

President Putin emphasized that the ongoing crisis stems from NATO’s long-standing policies, which he described as ”aggressive” and aimed at establishing an anti-Russian foothold in Ukraine, disregarding Russia’s security concerns and the rights of Russian-speaking populations.

Regarding potential political and diplomatic solutions, Putin reiterated Russia’s openness to resuming negotiations, which he said were halted by Ukraine. He said any agreements must reflect Russia’s security interests, acknowledge ”new territorial realities,” and address the root causes of the conflict, reminding that these proposals were outlined in his June address to the Russian Foreign Ministry.

The leaders also discussed the state of Russian-German relations, with Putin describing them as severely degraded due to what he termed Germany’s ”unfriendly policies.” […]

German government spokesman Steffen Hebestreit confirmed that Scholz and Putin spoke by phone on Friday, with Scholz reiterating Germany’s position on the conflict in Ukraine, urging Russia to end its military operations in this country and withdraw its forces. The German chancellor also called for discussions with Ukraine aimed at achieving a sustainable and equitable resolution to the conflict.

Hebestreit emphasized Germany’s ongoing support for Ukraine in its efforts to defend against military actions and noted that Scholz had previously consulted with Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy ahead of his conversation with Putin.

Hebestreit stated that Scholz is exploring opportunities for further diplomatic engagements, including the possibility of a second Ukraine peace conference following a previous summit in Switzerland with the potential for Russian participation. Läs artikel

The long-range missiles Ukraine could use to strike at Russia after Biden’s green light, independent.co.uk

av

Joe Biden has sensationally granted Kyiv permission to use “long-range “ missiles to strike targets deep within Russia, despite Vladimir Putin describing such a move as an act of war.

The weapons are likely to be used in response to North Korea’s decision to send thousands of troops to Russia in support of President Vladimir Putin’s invasion of Ukraine and comes after months of pressure from Ukrainian President Volodymyr Zelensky. He argued the US ban had made it impossible for Ukraine to try to stop Russian attacks on its cities and electrical grids.

The first deep strikes are likely to be carried out using Army Tactical Missile System (ATACMS) rockets, which have a range of up to 190 miles (306 km), according to sources who revealed Biden’s policy. ATACMS are a long-range guided missile that gives operational commanders the “immediate firepower to win the deep battle”. Produced by US global security and aerospace company Lockheed Martin, the missiles carry a 500lb (227kg) class blast fragmentation warhead.

These missiles can reach up to 300km (186 miles) and are tough to intercept due to their high speed. The weapons are fitted with a specialised GPS system and carry cluster munitions. Läs artikel

 

Om ödesdigra händelser i alliansfrihetens historia

av
Utgivarna

I memoarboken Minnen (andra upplagan, 1906) skildrar Louis de Geer hur Sverige under 1863 var på väg att dras in i Danmarks konflikt med Preussen, den som ledde till det dansk-tyska kriget. Vilka löften hade Sveriges kung Karl XV givit till den danske kungen Fredrik VII? Under den här tiden var Louis de Geer (1818–1896) justitiestatsminister (han blev senare Sveriges förste statsminister). Andra som nämns i texten är Georg Sibbern, norsk statsminister; Johan August Gripenstedt, svensk finansminister; Ludvig Manderström, svensk utrikesstatsminister; Carl Christian Hall, dansk statsminister; samt Henning Hamilton, svenskt sändebud i Köpenhamn. Texten nedan är hämtad från sajten Runeberg.org där verket Minnen kan läsas i dess helhet. Det kan nämnas att händelseförloppet behandlas utförligt i boken Union eller undergång, Del 2: Den revolutionära skandinavismen (Historiska Media, 2022), av Rasmus Glenthöj och Morten Nordhagen Ottosen. Även de Geers roll tas upp i den boken.

                                                            ……………

 Skandinavismen var ett arf från konung Oskar I, hvilket med all kärlek öfvertagits af Karl XV; och då hotande moln drogo sig tillsammans öfver Danmark, hade Manderström, såsom utrikesminister, i en flitig depeschväxling under flera års tid väldeligen kämpat till Danmarks förmån, till största delen i full öfverensstämmelse med danska ministären, för hvilken Hall vid denna tid stod i spetsen.

Tvifvelsutan hade Manderström i flera af dessa depescher fört ett språk, som icke var nog försiktigt, så framt det icke varit hans bestämda mening, att Sverige ville i alla händelser uppträda såsom Danmarks bundsförvant, därest det råkade i krig med Tyskland. Det vådligaste, som härunder förekommit, var, att svenska kabinettet hade rent af uppfordrat Danmark att afsöndra Holstein icke
blott från det egentliga Danmark utan ock från Slesvig, i den tron, att Tyskland skulle låta sig nöja med att få Holstein helt och hållet i tyska förbundet; men då Danmark den 30 mars 1863 utfärdade ett sådant patent, förklarade Tyskland detta innebära ett brott emot Holsteins traktatsenliga förbindelse med Slesvig och hotade med exekution.

Läs mer