Månad: november 2024

På det 38 NordiskeMilitære Kameratforeningers stevne i Finland i 2022 ble jeg fortalt at Finland på kort tid kunne mobilisere 1,8 mill. soldater, mens NATO-landene Norge og Danmark hver kunne kanskje klare å stille 20–25 tusen.

De relativt få soldater Norge i dag kan mobilisere skyldtes at forsvaret og myndighetene fra 1990-tallet har latt verneplikten «sove».

I dag blir 7 av 8 unge i vernepliktig alder fritatt for den militære førstegangstjenesten. Det vil si at bare 12 prosent av årskullet fullfører førstegangstjenesten. Noen slipper også å møte til sesjon, og blir kanskje heller ikke mobdisponert? […]

Statsbudsjettet legger opp til at Norge skal kjøpe flere av de 52 bestilte F-35 kampflyene, nye tyske ubåter, erstatte fregatten KNM «Helge Ingstad» (som forliste) m.m. Imidlertid, nesten som en motsigelse, skal antall soldater neste år øke med moderate 400.

Penger til forsvaret følges opp i langtidsplanen. I de neste 12 årene fram til 2036 skal forsvaret få nye 600 milliarder kroner. Men takten i flere soldater øker fortsatt meget moderat.

I de neste 12 årene fram til 2036 skal antall vernepliktige øke med 4000, slik at det i 2036 blir 10.000 vernepliktige, eller 20 prosent av dagens årskull. Selv om den sikkerhetspolitiske situasjon er foruroligende og budsjettet til forsvaret svulmer, skal vel 80 prosent av de i vernepliktig alder fritas fra den militære førstegangstjeneste. Dette er veldig rart. […]

For det tredje vil en alminnelig verneplikt – som vil si at alle borgere skal bidra til forsvaret av landet, uavhengig av sosial status og bakgrunn – skape en følelse av rettferdighet, fellesskap og nasjonal enhet som vil styrke motstandsevnen i en situasjon hvor vår frihet og uavhengighet trues.

Om ikke dette er gode nok argumenter for å øke antall vernepliktige, kan vi også vise til et økonomisk moment: Vernepliktige soldater er en billig produksjonsfaktor, særlig sammenlignet med moderne våpenteknologi, når en skal ruste opp forsvaret. Flere vernepliktige i vårt forsvar vil følgelig gi til et mer kostnadseffektivt forsvar. Läs artikel

Kommentar:

Försvarsmaktens siffror om personal i försvaret visar vad som sedan länge varit känt: vi har ett litet yrkesförsvar och saknar ett territorialförsvar för hela landet.

Av försvarets 26 000 personer utgör hela 10 000 av tidvis tjänstgörande som har en civil huvudarbetsgivare. Till detta skall läggas värnpliktiga som trots ansträngningar under flera år fortfarande inte uppgår till mer än högst 8000. Ett försvar för hela landet kräver allmän värnplikt vilket diskuteras i flera av våra grannländer och där Finland är ett exempel att ta efter. (Utgivarna)

Försvarsmaktens anställda indelas i kontinuerligt tjänstgörande personal (anställd personal som har Försvarsmakten som huvudarbetsgivare) respektive tidvis tjänstgörande personal (anställd personal som har en annan huvudarbetsgivare eller som studerar men som tjänstgör hos oss periodvis). Förutom anställd personal finns det också kvinnor och män som har tecknat tjänstgöringsavtal med oss. Sådan personal finns främst inom Hemvärnet.

Den kontinuerligt tjänstgörande personalen utgörs av omkring 9 700 yrkesofficerare, och cirka 5 700 heltidsgruppbefäl, heltidssoldater, heltidssjömän, samt cirka 10 200 civila arbetstagare.

Systemet med tidvis tjänstgörande personal och personal med tjänstgöringsavtal är unikt för oss. Dessa två personaltyper arbetar främst hos oss under övningar eller militära operationer, men återgår sedan till sin huvudsakliga civila verksamhet. Läs pressmeddelande

[…] Avtalet är alltså oklart rörande vem som har sista ordet. Om det sitter en ansvarsfull regering i Washington kommer DCA säkert att tillämpas i samförstånd, men avtalstexten har betydelse om det blir meningsskiljaktigheter. I yttrandet noterade vi att våra nordiska grannar på flera punkter fått in tydligare skrivningar i sina motsvarande avtal med USA (3). T ex klargörs i avtalet med Norge på två ställen den norska inställningen till kärnvapen och permanenta baser; det står tydligare i det norska avtalet att alla aktiviteter och all förhandslagring ska ske efter konsultationer med Norge; och Norge förbehåller sig rätten att pröva inresa för amerikansk personal (4).

Av detta får man intrycket att de svenska förhandlarna inte velat irritera amerikanerna. Det är förståeligt att regeringen ville ha ett avtal snabbt på plats, givet kriget i Ukraina, svårigheterna att komma in i Nato och risken att en president Trump inte skulle vara så intresserad av att ingå ett avtal med Sverige. Jag har dock svårt att se att förhandlingarna skulle ha försenats nämnvärt om Sverige t ex hade föreslagit skrivningar som våra nordiska grannländer, och framförallt Norge, redan fått accept för.

En annan punkt som vi pekade på i yttrandet på var att det inte fanns någon förklaring till varför avtalet behövdes eller hur det skulle tillämpas i vårt försvar. Inte heller Försvarsberedningens slutrapport Ds 2024:6, april 2024, klargjorde detta. Ett FOI Memo på drygt sex sidor, skrivet av Robert Dalsjö, lägger ut texten något (5). Där sägs bl a följande:

En basering i Sverige skulle … underlätta för genomförandet av stora och komplexa flygoperationer som är något av ett amerikanskt trumfkort. Det är fullt möjligt att det viktigaste bidrag Sverige skulle kunna ge till en allierad seger vid ett krig i närområdet vore att i stor skala erbjuda basering för taktiska flygstyrkor från andra Natoländer.

Utan att ha militär expertis vågar jag anta att en sådan basering skulle göra orter i Sverige till prioriterade mål på ett tidigt stadium av ett ryskt angreppskrig i Östersjöregionen och dessutom till attraktiva mål för sabotage i ett skymningsläge. Läs artikel

In a controversial move during his transition period, President Joe Biden escalated U.S. support for Ukraine by approving military contractor deployment, transferring anti-personnel mines, and authorizing ATACMS strikes on Russian territory. These actions aim to bolster Ukraine’s defenses before Biden’s successor takes office but risk international backlash, especially if Western missiles misfire. Russia responded with a test launch of its Oreshnik hypersonic missile, signaling strength while avoiding broader escalation. […]

What appears obvious is that Joe Biden is determined to leave as complicated a foreign policy legacy to his successor as possible and disrupt Donald Trump’s ambitions to bring peace between Russia and Ukraine. The impression is that Russia is being provoked into a reckless response, making peace negotiations with Putin far too difficult—even for Trump. The upcoming president’s approach to the conflict is not based on Russia’s defeat, but it may be unable to withstand serious escalation. This is what Trump reportedly warned Putin against doing.  […]

Moscow chose to respond on the existing battlefield rather than attack Western interests globally. Launching Oreshnik, an intermediate-range hypersonic ballistic missile without a nuclear warhead at an already thoroughly devastated Ukraine, served this purpose. The attack showed teeth without inflicting grave damage. Russia has shown that it has a weapon, previously unveiled, and was prepared to use it. Läs artikel

The Biden administration has lifted a de facto ban on American military contractors deploying to Ukraine to help the country’s military maintain and repair US-provided weapons systems, particularly F16 fighter jets and Patriot air defense systems, an official with direct knowledge of the plan told CNN.

The new policy, approved earlier this month before the election, would allow the Pentagon to provide contracts to American companies for work inside Ukraine for the first time since Russia invaded in 2022. Officials said they hope it will speed up the maintenance and repairs of weapons systems being used by the Ukrainian military.

It is not clear whether Donald Trump will keep the policy in place when he takes office in January. Trump has said he hopes to end the war between Ukraine and Russia “within 24 hours” of returning to power.

“In order to help Ukraine repair and maintain military equipment provided by the US and its allies, DoD (Department of Defense) is soliciting bids for a small number of contractors who will help Ukraine maintain the assistance we’ve already provided,” a defense official said. Läs artikel

Det som ska genomföras på platsen är TLZ, Tactical Landing Zone, där en vanlig väg fungerar som landningsbana när materiel och personal snabbt behöver komma på plats trots att ingen flygplats finns i närheten.

– Tio minuter till landning, säger den ansvarige specialistofficeren.

Soldaterna ombord tillhör svenska 31. Jägarbataljon och U.S Special Operation Forces, och så snart det amerikanska transportplanet landat lastar de ur utrustning och fordon. Därefter vänder planet smidigt tillbaka till Karlsborg för att hämta nästa omgång personal och materiel.

Landsättningen utgör den gotländska starten på övningen Adamant Serpent 24, som pågår på flera platser, varav ön är en. Förutom amerikanska specialförband deltar svenska förband, bland annat Livregementets Husarer K 3, delar av 32. Hemvärnsbataljonen vid P 18, F 17 och Helikopterflottiljen. Läs pressmeddelande

600 stridsberedda svenska soldater åker snart till Lettland för att skydda Natos östra gräns. De ska vara med och ta den första smällen om Ryssland anfaller. […]

För svensk del är det här ett första konkret tecken på att det svenska försvaret ritas om i och med Natomedlemskapet. Sverige kommer behöva satsa mer militära resurser utanför landets gränser, men det behöver inte innebära att det sker på bekostnad av försvaret på hemmaplan tycker Försvarsmakten.

– Jag skulle säga att vi prioriterar inte bort någonting här hemma just nu utan ser det hellre som ett lökförsvar med flera lager på löken där vi nu flyttar en del av våra försvarsinsatser lite längre ifrån det svenska territoriet. Där har vi möjligheten att möta en rysk aggression tidigare snarare än att behöva få in ett sånt problem på svenskt territorium, säger Jonny Lindfors, Sveriges arméchef. Läs artikel

Läs kommentar till beslutet att skicka svensk trupp till Lettland.

   Vi Frederik den Niende,af Guds Nåde Konge til Danmark, de Venders og Goters, Hertug til Slesvig, Holsten, Stormarn, Ditmarsken; Lauenborg og Oldenborg, Gør vitterligt. I tilfælde af angreb på dansk territorium eller på dansk militær enhed uden for dansk territorium skal de angrebne styrker ufortøvet optage kampen uden at ordre afventes eller søges indhentet, selv om krigserklæring eller krigstilstand ikke er de pågældende chefer bekendt.

Ordrer om ikke at mobilisere eller ikke at gøre modstand eller afbryde påbegyndt mobilisering eller kamp må derfor ikke adlydes, før der foreligger fornøden vished for, at ordren er udstedt af dertil kompetent myndighed. […]

Hvorefter alle vedkommende sig har at rette.

Konflikten mellan det globala Nord och det globala Syd blev tydlig vid COP 29-mötet när de fattiga länderna på goda grunder anklagade de rika västländerna för att ha förorsakat den globala uppvärmningen utan att vara villig att avsätta resurser för att gottgöra de fattiga för de naturkatastrofer som de återkommande drabbas av.

COP 29 aktualiserar den viktiga frågan hur Sverige ska förhålla sig till det globala syd och vår utrikespolitiska orientering.[…]

Vi menar att Sveriges anslutning till Nato och det militära DCA-avtalet med USA riskerar att leda till att Sverige följer USA:s linje i en rad frågor där vi borde inta en självständig hållning. Det gäller till exempel konflikterna i Mellersta Östern och i Öst- och Sydöstasien, arbetet för fred och nedrustning och synen på kärnvapen liksom arbetet för klimaträttvisa. Efter Trumps seger i presidentvalet gäller det alldeles särskilt klimat- och miljöfrågorna. En sådan utveckling går emot Sveriges traditionellt självständiga hållning och långvariga engagemang för internationell solidaritet och fred.

Enligt vår uppfattning är det angeläget att Sverige driver en självständig utrikespolitik, såvitt möjligt i nära samarbete med de övriga nordiska länderna och andra europeiska stater. Läs artikel