Månad: november 2024

Situasjonen har mange likheter med frykten for «euromissilene» på 1980-tallet. Den gangen het missilene SS-20 på sovjetisk side og Pershing II og kryssermissiler på vestlig side. Krigsfaren var stor. Nå står vi ved inngangen til en ny runde opprustning av samme slag, men under andre politiske og teknologiske omstendigheter.

Svakheten ved unilateral opprustning omtales ofte som sikkerhetsdilemmaet eller det siste stegets villfarelse. Nye våpen innføres i håp om sikkerhetsmessige fordeler, men etter en stund treffer motparten tiltak som nuller ut fordelen. Resultatet blir ofte redusert sikkerhet på et høyere rustningsnivå og til større kostnad. […]

På 1980-tallet viste Palme-kommisjonen (Den uavhengige kommisjonen for nedrustnings- og sikkerhetsspørsmål) en vei ut av uføret. Kommisjonen sa at i den kjernefysiske tidsalder er ikke sikkerhet noe man kan bygge alene ved ensidig opprustning. Det er noe man må bygge sammen med motparten, til fordel for begge.

Kommisjonen kalte det «felles sikkerhet». Begrepet løftet sikkerhetstenkningen opp på systemnivå. Mange europeiske land ble inspirert av den, og Sovjetunionens leder, Mikhail Gorbatsjov, brukte den aktivt under toppmøtet med USAs president Ronald Reagan i Reykjavik i desember 1986.

Amerikanerne ble aldri preget av denne tankegangen slik som europeerne, men de hadde selv vært initiativtagere og pådrivere for rustningskontroll, som fulgte et smalere, men beslektet spor. Läs artikel

Forsvarsaftale for Grønland af 1951 blev indgået mellem Danmark og USA den 27. april 1951. Den indebærer, at USA i regi af NATO skal bistå Danmark i forsvaret af Grønland, og at USA har ret til fri adgang overalt i Grønland. Aftalen afløste Forsvarsaftale for Grønland af 1941, som var indgået af Henrik Kauffmann i Washington DC den 9. april 1941.

Forsvarsaftalen fra 1951 er fortsat gældende, og siden den trådte i kraft, har den haft stor betydning for USA’s tilstedeværelse i Grønland. Gennem årene er der sket præciseringer af og tilføjelser til aftalen.

Umiddelbart efter 2. Verdenskrigs afslutning forsøgte Danmark at fastholde en udenrigspolitisk neutralitetspolitik, som havde været gældende siden 1864. Danmark forsøgte derfor at få USA til at annullere forsvarsaftalen af 1941. Det ville USA ikke være med til; I stedet valgte politikerne i Rigsdagen den 12. maj 1945 at ratificere forsvarsaftalen af 1941. […]

I dag er USA’s eneste aktive base i Grønland Pituffik Space Base – den tidligere Thule Air Base – som er underlagt U.S. Space Force. Mange steder i det grønlandske landskab er der spor efter de militære anlæg, USA opførte under 2. Verdenskrig og den kolde krig. Läs artikel

Det sägs att ordet är fritt – men ta det inte för givet.

Vi firar nu 150 år av värnandet av yttrande- och tryckfriheten. De här friheterna måste hela tiden försvaras. Pressen, etermedierna och enskilda författare avslöjar regelbundet allvarliga missförhållanden, korruption, organiserad kriminalitet och politiskt hyckleri. […]

Utlandsspionerilagen inskränker både meddelarfriheten och anskaffarfriheten. Dess tillämpning kan leda till att enskilda journalister hamnar i fängelse den dag de misshagar en utländsk makthavare som Sverige samarbetar med.

Så regleringen av databaser; En utredare har fått i uppdrag att se över möjligheterna att ändra grundlagen så att tjänster som tillhandahåller offentliga uppgifter ska kunna begränsas eller stoppas. Flera av dessa databaser används dagligen av många medier i Sverige för att granska makthavare och kriminella och – ibland – sambanden mellan dessa grupper.

Det säger sig självt att de journalister som vill kartlägga till exempel välfärdsbrottslighet, våld mot kvinnor, byggfusk, gängkriminella och korrupta tjänstemän eller politiker blir bakbundna utan de här verktygen. Läs artikel

Peter Hultqvist (S)

I Försvarsberedningens rapport ”Svensk försvarsförmåga – Sverige som allierad” markeras vikten av att Försvarsmaktens ”långsiktiga operativa behov och Sveriges militärgeografi” utgör grunden för anskaffning av nästa generations stridsflyg.

De vägval som existerar handlar i praktiken om att utveckla av egen kraft, att utveckla tillsammans med ett annat land eller att anskaffa ett utländskt system. I det sistnämnda fallet innebär det en avveckling av svensk kompetens och förmåga att i fortsättningen utveckla stridsflyg.

Om det ska skapas en handlingsfrihet värd namnet krävs redan nu initiativ från regeringen som möjliggör för industrin att behålla både kapacitet och kompetens. Det krävs med andra ord politiskt engagemang.

Min fråga till försvarsminister Pål Jonson är:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera en svensk eller nordisk design på nästa generation av svenskt stridsflyg? Läs protokollet

U.S. President-elect Donald Trump has picked as his secretary of defense Pete Hegseth, a Fox News commentator and veteran who has hit out at European NATO members’ defense spending and the U.S. support for Ukraine.

[…] Grundfinländare Jorma Piisis var också intresserad av vad Finland inte kommer att göra. Rapporten säger att ”det finns ingen avsikt att delta i Natos markstyrkor i detta skede”. Piisinen frågade försvarsminister Häkkänen varför det är så.

Häkkänen svarade att det behövs finska markstyrkor i Finland.

”Nationellt försvar är Finlands uppgift nummer ett i Nato”, sa Häkkänen.

Han påminde om att som en del av Natos fredstida ramar planeras en så kallad FLF-enhet av markstyrkorna, det vill säga en främre enhet, till Finland.

”Därför såg statsledningen det inte som rimligt att vi skickade markstyrkor någon annanstans, när vi ber om markstyrkor hit från annat håll”, förklarade Häkkänen.

Han tillade att flyg- och sjöstridskrafterna snabbt kan kallas tillbaka till Finland vid behov, medan markstyrkor behövs i en krissituation omedelbart vid hemlandets kammare.Läs artikel

Försvarsminister Pål Jonson (M) till  Olle Thorell (S)

Olle Thorell har frågat mig hur jag, inom ramen av mitt tjänsteutövande, säkerställer att de vapensystem, materiel och finansiella medel som Sverige skickar till Ukraina används korrekt, underhålls effektivt och kommer till rätt användning, samt vilka åtgärder och system finns på plats för att följa upp och spåra användningen av det svenska militära biståndet. […]

Sverige har också ett system för efterkontroller somt omfattar lätta vapen och ammunition till dessa. Det är Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som är ansvarig myndighet för att planera och utföra efterkontroller av exporterad svensk krigsmateriel. Även European External Action Service, EEAS har möjlighet att utföra efterkontroller av krigsmateriel som donerats via den Europeiska fredsfaciliteten. Läs svaret

USA åpner onsdag en ny luftforsvarsbase i Polen. Ifølge polske myndigheter viser den at alliansen mellom Polen og USA er solid uansett hvem som bor i Det hvite hus.

– Det tok en stund, men dette anlegget viser USAs geostrategiske besluttsomhet, sier Polens utenriksminister Radoslaw Sikorski i en video som ble lagt ut på X/Twitter tirsdag.

– Den polsk-amerikanske alliansen er sterk, uansett hvem som styrer i Warszawa og Washington, sier han videre.

Missilene som utstasjoneres er av typen SM-3. De er egentlig utviklet for å bli avfyrt fra skip, men kan også fyres av fra land.   Polske medier har kalt den nyåpnede basen for en «jager(skipet) på land». Läs artikel

– Den nye sikkerhetspolitiske situasjonen gjør at det indre Østlandet plutselig har fått en svært viktig strategisk betydning.

Det sier Tormod Heier, som er professor ved Forsvarets Høgskole, med militær strategi og operasjoner som spesialfelt.

Denne uka rykker 800 soldater fram mot strategisk viktige knutepunkter i Innlandet. De skal trene på å beskytte allierte soldater og materiell som skal østover og inn i Sverige og Finland.

Sverige ble Nato-medlem i mars i år. Dermed fikk vårt naboland plutselig en helt annen betydning for norsk militærstrategi. Finland ble Nato-medlem 4. april i fjor.

– Nato er nødt til å bruke Østlandet som gjennomfartsområde hvis Sverige trenger soldater og materiell i en krigssituasjon, sier Heier. Läs artikel