Månad: november 2024

NATO troops would be on the ground in Ukraine fighting Russian forces if Moscow did not have nuclear weapons, the head of the alliance’s military committee has said.

”I am absolutely sure if the Russians did not have nuclear weapons, we would have been in Ukraine, kicking them out,” Admiral Rob Bauer, the outgoing chief of NATO’s Military Committee, said during an appearance at the IISS Prague Defence Summit in the Czech Republic on Sunday.

Russia has the world’s largest stockpile of nuclear weapons, followed closely by the U.S.’ nuclear arsenal. Combined, Moscow and Washington control around 90 percent of the nuclear weapons across the globe. […]

Putin said in March this year that Russia was militarily equipped and ”ready” for nuclear war. António Guterres, the secretary-general of the United Nations, said in September 2022 that the idea of nuclear war had been ”once unthinkable,” but now was ”a subject of debate.”

”This in itself is totally unacceptable,” Guterres said. Läs artikel

USA ska i ett brev ha uppmanat den taiwanesiska halvledarjätten TSMC att stoppa leveranserna av vissa avancerade och AI-relaterade chip till kinesiska kunder från och med måndag, rapporterar Reuters. Halvledarjätten uppges i sin tur ha meddelat de berörda kunderna i landet, enligt källor. […]

Beskedet kommer i spåren av att ett TSMC-chip nyligen hittats i en avancerad AI-processor signerad kinesiska Huawei, ett bolag som USA riktat handelsrestriktioner mot. Det innebär att leverantörer måste ha en licens för att skicka varor och teknik till företaget. En licensansökan från en leverantör som skulle gynna Huawei i AI-racet skulle med stor sannolikhet nekas, enligt Reuters. Läs artikel

Enligt en lagrådsremiss den 10 oktober 2024 har regeringen
(Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande
över förslag till
1. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i
brottmål,
2. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2020:62) om hemlig
dataavläsning, dels ändring i samma lag,
3. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
4. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte
att verkställa frihetsberövande påföljder,

5. lag om ändring i lagen (2024:332) om ändring i lagen (2024:326)om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder […]

Frågan om i vilken utsträckning den enskilde ska behöva tåla övervakning av det slag som hemliga tvångsmedel innebär måste emellertid enligt Lagrådets mening också bedömas samlat med
beaktande av den samlade övervakning som den enskilde kan utsättas för. Lagrådet anser därför att det är synnerligen angeläget att det inom en snar framtid görs en samlad översyn, i ljuset av
2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen och artikel 8 i Europakonventionen, av hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas. Vid en sådan översyn bör det givetvis också kunna övervägas att jämka villkoren för användningen av ett eller flera hemliga tvångsmedel.
Det kan mot den nu angivna bakgrunden ifrågasättas om inte den permanentning av lagen om hemlig dataavläsning som nu föreslås borde anstå till dess att en sådan översyn har kommit till stånd. I stället borde, kan det hävdas, lagens giltighet förlängas för viss bestämd tid. Läs lagrådets protokoll

Lagstiftningen om hemliga tvångsmedel som inkräktar på integriteten har blivit rörig, och i brist på överblick missar man att bedöma helheten när det kommer nya förslag. Istället tittar man bara på den enskilda åtgärden, som i sig själv då vanligtvis framstår som acceptabel. Men sammantaget handlar det om en massiv övervakning, och hur den är förenlig med svensk och europeisk lag eller med ett demokratiskt samhälle, det utvärderas egentligen aldrig.

Det skriver Lagrådet i ett remissvar till en samling förslag från regeringen. Ett av dem handlar om att lagstiftningen om hemlig dataavläsning ska bli permanent och utökas. Det som nu finns är en tillfällig lag, som trädde i kraft första april 2020 och är tidsbegränsad till sista mars 2025.

Hemlig dataavläsning innebär att polisen kan skaffa sig tillträde till din eller min dator eller mobiltelefon, eller vilken dator eller mobil som helst, utan att vi vet om det. Vi behöver inte vara misstänkta för något brott, det räcker att polisen vill se om vi kanske skulle kunna misstänkas. Läs artikel

Polisen ska kunna vägra tillstånd till demonstrationer och andra sammankomster om det finns en påtaglig fara för rikets säkerhet. Det är ett av förslagen i en utredning som presenterades i juli och som nu hanteras av regeringen.

Bakgrunden är de koranbränningar som framför allt under förra året ledde till diplomatiska protester och ett kraftigt ökat terrorhot mot Sverige och svenskar. I Iraks huvudstad Bagdad attackerades svenska ambassaden och i Bryssel dödades två svenskar i ett terrordåd.

Nu har remissinstanserna sagt sitt. En av dessa är JK som skriver att förslaget utgör ”ett långtgående ingrepp i yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheterna” om det blir verklighet.

”Utredningens förslag bygger på att Polismyndigheten ska göra en förhandskontroll av innehållet i en sammankomst”, skriver JK som menar att det är ett avsteg från viktiga principer på yttrandefrihetens område. JK nämner särskilt förbudet mot förhandsgranskning och censur som följer av lag och praxis.

En annan del i kritiken handlar om att det inte går att förutse vilka typer av sammankomster som kommer att begränsas med de nya bestämmelserna. Det beror enligt JK på att de omständigheter som har betydelse för bedömningen av hot mot rikets säkerhet förändras över tid. Läs artikel

As the Americans voted in the presidential elections on November 5, several long-range B-52 strategic bombers from Barksdale air force base in Louisiana were deployed to Europe.

One of them conducted a training mission over northern Finland, NATO Air Command reports on X. The Finnish Air Force posted photos of one of their F/A-18 Hornet fighter jets flying together with the American bomber.

“The bomber entered Finnish airspace from the north and exited via the Gulf of Bothnia,” Finnish Air Force said.

Norwegian military confirms to the Barents Observer that the flight path included northernmost Norway. ”We can confirm that the American B-52 flew through Norwegian airspace on its way to Finland on Tuesday,” says spokesperson Henrik Omtvedt Jenssen with the Joint Headquarters. […]

The two first B-52 bombers on mission over Lapland in July this year were not nuclear-capable.  ”Capable” does not mean that the aircraft carries nuclear weapons.

Finnish air force says the plane exited Finnish airspace out over the Bay of Bothnia, the northern arm of the Baltic Sea. From there, the flight likely continued into Sweden and possible Norway/Denmark in the south before arriving returning to a British airbase.

A U.S RC-135 signal intelligence plane were also on November 5 flying Norwegian and Finnish airspace, north to the Barents Sea and returning south over Lapland to the Baltics. Also on November 7, a B-52 bomber conducted training over Finnish air space. The plane flew together with both Finnish and Swedish fighter jets to the northern region. […]

The Swedish Gulfstream IV turned around north of Lake Inari in Finnish Lapland. Over Norway, the U.S. plane continued out over the Barents Sea, made a mission outside Russia’s submarine bases on the Kola Peninsula, before returning back over Finnmark and into Finland.

Neither Swedish, nor American military intelligence planes are allowed to fly over east-Finnmark region as Norway maintain its self-imposed restrictions on NATO flights near its border with Russia. Läs artikel

Regeringen överlämnade en proposition till riksdagen den 7 november 2024 med förslag till ändringar av territorialövervakningslagen. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna om inresetillstånd.

”Genom ändringarna möjliggör vi ett flexiblare samarbete med våra Natoallierade när deras trupper anländer till Finland till exempel för att delta i försvarsmaktens övningar eller i uppgifter inom internationellt bistånd”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

”Inom försvarsförvaltningen reviderar vi Finlands lagstiftning till Natotid. Det är fråga om en av de propositioner som hänför sig till denna helhet”, fortsätter försvarsminister Häkkänen.

Enligt propositionen ska huvudstaben på ansökan kunna bevilja en militärperson, ett militärfordon, ett statsluftfartyg eller ett statsfartyg från en medlemsstat i Nordatlantiska fördragsorganisationen, en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en stat som tillämpar Schengenregelverket ett tillstånd att resa in på finskt territorium som gäller i ett år. Tillståndet ska vid behov kunna förnyas utan ansökan. Vid behov ska dessa aktörer också kunna beviljas tillstånd av engångsnatur att ankomma till finskt territorium utan en uttrycklig ansökan. Behovet kan hänföra sig till exempel till oförutsedda brådskande situationer. Läs pressmeddelandet