Minister Häkkänen: Finland skickar inte markstyrkor till Nato-länder för att de behövs här, hs.fi

[…] Grundfinländare Jorma Piisis var också intresserad av vad Finland inte kommer att göra. Rapporten säger att ”det finns ingen avsikt att delta i Natos markstyrkor i detta skede”. Piisinen frågade försvarsminister Häkkänen varför det är så.

Häkkänen svarade att det behövs finska markstyrkor i Finland.

”Nationellt försvar är Finlands uppgift nummer ett i Nato”, sa Häkkänen.

Han påminde om att som en del av Natos fredstida ramar planeras en så kallad FLF-enhet av markstyrkorna, det vill säga en främre enhet, till Finland.

”Därför såg statsledningen det inte som rimligt att vi skickade markstyrkor någon annanstans, när vi ber om markstyrkor hit från annat håll”, förklarade Häkkänen.

Han tillade att flyg- och sjöstridskrafterna snabbt kan kallas tillbaka till Finland vid behov, medan markstyrkor behövs i en krissituation omedelbart vid hemlandets kammare.Läs artikel

Svar på fråga om Säkerställande av användningen av svenskt militärt stöd till Ukraina, riksdagen.se

Försvarsminister Pål Jonson (M) till  Olle Thorell (S)

Olle Thorell har frågat mig hur jag, inom ramen av mitt tjänsteutövande, säkerställer att de vapensystem, materiel och finansiella medel som Sverige skickar till Ukraina används korrekt, underhålls effektivt och kommer till rätt användning, samt vilka åtgärder och system finns på plats för att följa upp och spåra användningen av det svenska militära biståndet. […]

Sverige har också ett system för efterkontroller somt omfattar lätta vapen och ammunition till dessa. Det är Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som är ansvarig myndighet för att planera och utföra efterkontroller av exporterad svensk krigsmateriel. Även European External Action Service, EEAS har möjlighet att utföra efterkontroller av krigsmateriel som donerats via den Europeiska fredsfaciliteten. Läs svaret

USA åpner luftforsvarsbase i Polen, forsvaretsforum.no

USA åpner onsdag en ny luftforsvarsbase i Polen. Ifølge polske myndigheter viser den at alliansen mellom Polen og USA er solid uansett hvem som bor i Det hvite hus.

Militærbasen har vært under bygging siden 2000-tallet og ligger i byen Redzikowo ved Østersjøen.

– Det tok en stund, men dette anlegget viser USAs geostrategiske besluttsomhet, sier Polens utenriksminister Radoslaw Sikorski i en video som ble lagt ut på X/Twitter tirsdag.

– Den polsk-amerikanske alliansen er sterk, uansett hvem som styrer i Warszawa og Washington, sier han videre.

Missilene som utstasjoneres er av typen SM-3. De er egentlig utviklet for å bli avfyrt fra skip, men kan også fyres av fra land.   Polske medier har kalt den nyåpnede basen for en «jager(skipet) på land». Läs artikel

Alvorlig og realistisk bakteppe under militærøvelse, nrk.no

– Den nye sikkerhetspolitiske situasjonen gjør at det indre Østlandet plutselig har fått en svært viktig strategisk betydning.

Det sier Tormod Heier, som er professor ved Forsvarets Høgskole, med militær strategi og operasjoner som spesialfelt.

Denne uka rykker 800 soldater fram mot strategisk viktige knutepunkter i Innlandet. De skal trene på å beskytte allierte soldater og materiell som skal østover og inn i Sverige og Finland.

Sverige ble Nato-medlem i mars i år. Dermed fikk vårt naboland plutselig en helt annen betydning for norsk militærstrategi. Finland ble Nato-medlem 4. april i fjor.

– Nato er nødt til å bruke Østlandet som gjennomfartsområde hvis Sverige trenger soldater og materiell i en krigssituasjon, sier Heier. Läs artikel

“NATO Keeps a Close Watch Over Maritime Activity in the North,” Says COMSUBNATO

NATO has intensified maritime patrols and surveillance flights in the High North and the Atlantic, through the Baltics and down to the Mediterranean in direct response to Russia’s ongoing warfare in Ukraine, states the Allied Maritime Command (MARCOM).

In MARCOM’s leadership staff, we find Rear Admiral Bret Grabbe, Commander Submarines NATO (COMSUBNATO). He has the operational command of submarines assigned to NATO and plans and conducts the alliance’s submarine-focused exercises.

“NATO keeps a close watch over maritime activity in the High North, including through regular submarine patrols,” says Grabbe to High North News via a video link.[…]

The Russian Northern Fleet has gained increased significance as NATO countries now dominate the Baltic Sea – and the access to the Atlantic Sea for the strategic and tactical submarines that operate from the Kola Peninsula has become more important to Russia.

”Thus, a Russian desire for access to the Atlantic Sea for submarine operations overlaps with NATO’s need for sea control in Norwegian ocean areas. This dynamic is the object of continuous operations and high priority among the nuclear weapon states,” stated the Defense Commission. Läs artikel

Veckans citat

”Man kan icke annat än bli vemodig, då man erfar litet av vad som föregår bakom kulisserna och ser vilken brist på vanlig heder, efter de lägsta anspråk, som står att finna hos dem som leda de största nationernas öden. Och så denna uselheten att försöka ljuga ifrån sig å ömse sidor, då man kommer deras rävaktighet på spåren! Man kan numera icke sätta tro till något av vad som säges i den högre diplomatien och föga mer till vad de officiella krigsrapporterna meddela. På måfå måste man söka att taga medium emellan de rakt motsatta uppgifterna.”
Citatet är hämtat från ett privat brev daterat den 8 augusti 1870 från Louis de Geer, Sveriges blivande förste statsminister, till Norges statsminister Georg Sibbern, då det fransk-tyska kriget hade inletts. Brevet ingår i Ur Louis de Geers brevsamling, Norstedts, 1929.

Stabilizing a Post-Unipolar World, betterorderproject.org

The Better Order Project contends that the way forward is neither the promotion of a coalition of like-minded states under the so-called rules-based international order, nor the advent of a rival order dominated by other great powers. The increasingly diffuse balance of power and the rising influence of the Global South together ensure that no state — or group of states — can set the terms of the international order unilaterally.

To ensure peace, stability, and a fighting chance against transnational threats, the world needs enhanced norms and laws to rejuvenate an inclusive global order rooted in international law, multilateralism, and the ability of states to participate on an equal basis.

To help guide states in this effort and stabilize an international order in transition, our network of 130+ experts, scholars, and practitioners from more than 40 countries has developed 20 proposals across seven policy areas, all of which blend boldness and ambition with political realism. Läs rapporten

Amerikansk militærfly fikk ikke lande på Svalbard, highnorthnews.com

I juli avviste Utenriksdepartementet en amerikansk anmodning om å få lande et militærfly ved Svalbard lufthavn i Longyearbyen, skriver Svalbardposten tirsdag.

Departementet fant at et slikt besøk ikke er forenlig med norsk svalbardpolitikk.

– Søknaden ble avslått fordi norske myndigheter har en meget restriktiv praksis når det gjelder diplomatisk klarering av utenlandske militære fly og skip, opplyser Cecilie Skjennald, pressetalsperson i UD, til Svalbardposten.

Geir Ulfstein, professor emeritus i folkerett ved Universitetet i Oslo, kommenterer også saken overfor avisen:

– Svalbardtraktaten sier at Svalbard ikke skal brukes til militære formål. Den norske tolkningen av dette er at det ikke er forbudt å lande her, men den politiske holdningen er at det ikke er ønskelig. En slik hendelse ville utvilsomt kunne medført internasjonale reaksjoner, sier Ulfstein og sikter særlig til Russland.

USAs ambassade i Oslo framholder at søknaden om landing på Svalbard skyldtes en feil som ikke ble fanget opp i den interne tilsynsprosessen. Läs artikel

Freezing Winds 24 inleds – Alliansens sjöförsvar på Östersjön stärks, puolustusvoimat.fi

 Freezing Winds 24 som leds av Marinen ordnas i Södra Finland och på Norra Östersjön 18.-29.11.2024. Förutom Marinen deltar trupper från Armén, Flygvapnet, Försvarsmaktens logistikverk samt Gränsbevakningsväsendet i den internationella sjökrigsövningen. Många allierade deltar också. Miljön i Finlands närområde erbjuder unika förhållanden för att öva Natos kollektiva försvar på Östersjön.

I övningen deltar sammanräknat cirka 30 stridsfartyg, underhålls- och stödfartyg och transportbåtar samt kust- och marktrupper. Helhetstyrkan på övningen uppgår till ungefär 4000 personer. Båda av Natos fartygsavdelningar SNMG1 och SNMCMG1 deltar i övningen. Utöver detta deltar Förenta staterna, Frankrike och nästan alla av Östersjöns randstater i övningen: Tyskland, Danmark, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Läs pressmeddelande

TU:s remissvar: Betänkandet ”Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet” , regeringen.se

[…] Det går samtidigt att ha förståelse för de i betänkandet lämnade förslagen. Förslagen, och direktiven till utredningen, har sin bakgrund i bland annat de s k koranbränningarna och andra händelser i samband med demonstrationer som i sin tur framkallat reaktioner och hot mot Sverige.
Förslagen kan, på sätt och vis, sägas syfta till att skydda såväl det öppna samhället som medborgarnas fri- och rättigheter.
Men om det öppna samhället, kännetecknat av just yttrandefrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och andra fri- och rättigheter – i sin iver att försvara dem – svarar med att begränsa just dessa fri- och
rättigheter har vi förlorat. Tvärtom är det här viktigare än någonsin att stå upp för dem, även om de då i viss utsträckning kan komma att omfatta uttryck och företeelser som de flesta av oss ogillar.
Det är i det perspektivet som TU avstyrker utredningens förslag. Läs  remissvaret

Yttrande över betänkandet Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet, regeringen.se

[…] Händelserna som föranledde utredningen har visat att åsiktsyttringar som från ett svenskt perspektiv anses legitima eller i vart fall lagliga kan leda till våld mot bl.a. beskickningar och andra svenska intressen utomlands. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt. Man måste dock alltid räkna med att det finns aktörer med vilja och förmåga att hota rikets säkerhet som är beredda att utnyttja händelser här som förevändning för att vidta åtgärder i egna intressen. Jag noterar att även med den föreslagna vägransgrunden torde åsiktsyttringarna ändå kunna föras fram på exempelvis digitala plattformar.
Det tillhör inte Polismyndighetens uppgifter att hantera frågor som rör rikets säkerhet. Ansvaret för bedömningen av konsekvenserna av en allmän sammankomst kan därför i praktiken komma att vila på Säkerhetspolisen och Utrikesdepartementet. I det sammanhanget noterar jag att Säkerhetspolisen under utredningsarbetet fört fram att detta är en roll som myndigheten inte vill ha och som en nationell säkerhetstjänst inte heller ska ha i en rättsstat. Utredningens bemötande av denna uppfattning övertygar inte.
Jag ser också en risk för att Sveriges relationer till främmande makt ges en större betydelse än vad utredningen avsett, bl.a. eftersom gränsdragningen mot vad som kan utgöra en fara för rikets säkerhet i alla lägen inte kommer att vara klar. Kravet på konsultationer med Utrikesdepartementet riskerar dessutom att tangerar bestämmelsen om förbud mot ministerstyre (12 kap. 2 § regeringsformen). […]

Jag avstyrker att förslaget läggs till grund för lagstiftning.
Avslutningsvis konstaterar jag att utredningen har framhållit att den föreslagna modellen innebär att meningsmotståndare kan påverka vad som är tillåtet att föra fram under en allmän sammankomst. Den kan således sägas öppna för att illvilliga aktörer dikterar villkoren för vilka åsiktsyttringar som ska vara tillåtna i Sverige.
Jag ställer mig frågande till att en sådan ordning skulle vara önskvärd. Läs remissvaret

Sverige, Ungern och Brasilien går samman

Rolf Andersson

Ungern sa först nej till att Sverige skulle få bli medlem i Nato. Den ungerska kritiken gick ut på att Sverige hade skadat landets intressen, intagit en moralisk överlägsen attityd samt över lag blandat sig i Ungerns interna förhållanden. Kritiken var långt ifrån gripen ur luften. Den hade stöd i FN-stadgan.

Den 23 februari 2024 undertecknade Sverige och Ungern ett avtal, enligt vilket Ungern skulle anskaffa fyra JAS 39 Gripen, utöver de 16 landet långt tidigare hade förvärvat; en flotta alltså på inalles 18 sådana plan. Som den minnesgode erinrar sig så gjordes affären om de fyra planen upp samtidigt som Ungern valde att som sista medlemsstat godta Sveriges inträde i Nato. De närmare villkoren för den affären är inte kända. Om det ungerska klartecknet kostat något, och vad det i så fall kostat, är höljt i dunkel. Det är så dylika affärer på denna mellanstatliga nivå ibland görs upp.

Nå, blev Sverige och Ungern såta vänner genom den uppgörelsen? Åtminstone på ytan har konfrontationerna fortsatt. Kristersson hoppade på Orban för att denne tog internationella initiativ för att få till stånd en nödvändig fred i Ukrainakriget. Detta omfattade naturligtvis även samtal med Putin i Ryssland. I stället för att kritisera Orbans försök att mäkla fred, borde Kristersson enlig svensk tradition ha tagit egna initiativ för att främja ett fredsinitiativ. Men sådana svenska ansatser har uteblivit, trots att Ukraina av allt att döma befinner sig i ett prekärt läge. Kristersson hängav sig i stället åt utspel för gallerierna med bojkott av sammanträden i EU:s ministerråd, där Ungern är ordförande. Till vad nytta?

Läs mer