NATO Military Chief Says Troops Would Be on Ground if Not for Russian Nukes, newsweek.com

NATO troops would be on the ground in Ukraine fighting Russian forces if Moscow did not have nuclear weapons, the head of the alliance’s military committee has said.

”I am absolutely sure if the Russians did not have nuclear weapons, we would have been in Ukraine, kicking them out,” Admiral Rob Bauer, the outgoing chief of NATO’s Military Committee, said during an appearance at the IISS Prague Defence Summit in the Czech Republic on Sunday.

Russia has the world’s largest stockpile of nuclear weapons, followed closely by the U.S.’ nuclear arsenal. Combined, Moscow and Washington control around 90 percent of the nuclear weapons across the globe. […]

Putin said in March this year that Russia was militarily equipped and ”ready” for nuclear war. António Guterres, the secretary-general of the United Nations, said in September 2022 that the idea of nuclear war had been ”once unthinkable,” but now was ”a subject of debate.”

”This in itself is totally unacceptable,” Guterres said. Läs artikel

USA:s uppmaning till halvledarjätten: Stoppa Kinaleveranser, di.se

USA ska i ett brev ha uppmanat den taiwanesiska halvledarjätten TSMC att stoppa leveranserna av vissa avancerade och AI-relaterade chip till kinesiska kunder från och med måndag, rapporterar Reuters. Halvledarjätten uppges i sin tur ha meddelat de berörda kunderna i landet, enligt källor. […]

Beskedet kommer i spåren av att ett TSMC-chip nyligen hittats i en avancerad AI-processor signerad kinesiska Huawei, ett bolag som USA riktat handelsrestriktioner mot. Det innebär att leverantörer måste ha en licens för att skicka varor och teknik till företaget. En licensansökan från en leverantör som skulle gynna Huawei i AI-racet skulle med stor sannolikhet nekas, enligt Reuters. Läs artikel

Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott, lagradet.se

Enligt en lagrådsremiss den 10 oktober 2024 har regeringen
(Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande
över förslag till
1. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i
brottmål,
2. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2020:62) om hemlig
dataavläsning, dels ändring i samma lag,
3. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
4. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte
att verkställa frihetsberövande påföljder,

5. lag om ändring i lagen (2024:332) om ändring i lagen (2024:326)om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder […]

Frågan om i vilken utsträckning den enskilde ska behöva tåla övervakning av det slag som hemliga tvångsmedel innebär måste emellertid enligt Lagrådets mening också bedömas samlat med
beaktande av den samlade övervakning som den enskilde kan utsättas för. Lagrådet anser därför att det är synnerligen angeläget att det inom en snar framtid görs en samlad översyn, i ljuset av
2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen och artikel 8 i Europakonventionen, av hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas. Vid en sådan översyn bör det givetvis också kunna övervägas att jämka villkoren för användningen av ett eller flera hemliga tvångsmedel.
Det kan mot den nu angivna bakgrunden ifrågasättas om inte den permanentning av lagen om hemlig dataavläsning som nu föreslås borde anstå till dess att en sådan översyn har kommit till stånd. I stället borde, kan det hävdas, lagens giltighet förlängas för viss bestämd tid. Läs lagrådets protokoll

Sluta rycka på axlarna åt integritetsfrågorna, tidningensyre.se

Malin Bergendal

Lagstiftningen om hemliga tvångsmedel som inkräktar på integriteten har blivit rörig, och i brist på överblick missar man att bedöma helheten när det kommer nya förslag. Istället tittar man bara på den enskilda åtgärden, som i sig själv då vanligtvis framstår som acceptabel. Men sammantaget handlar det om en massiv övervakning, och hur den är förenlig med svensk och europeisk lag eller med ett demokratiskt samhälle, det utvärderas egentligen aldrig.

Det skriver Lagrådet i ett remissvar till en samling förslag från regeringen. Ett av dem handlar om att lagstiftningen om hemlig dataavläsning ska bli permanent och utökas. Det som nu finns är en tillfällig lag, som trädde i kraft första april 2020 och är tidsbegränsad till sista mars 2025.

Hemlig dataavläsning innebär att polisen kan skaffa sig tillträde till din eller min dator eller mobiltelefon, eller vilken dator eller mobil som helst, utan att vi vet om det. Vi behöver inte vara misstänkta för något brott, det räcker att polisen vill se om vi kanske skulle kunna misstänkas. Läs artikel

JK varnar för lag som kan stoppa koranbränning, aftonbladet.se

Polisen ska kunna vägra tillstånd till demonstrationer och andra sammankomster om det finns en påtaglig fara för rikets säkerhet. Det är ett av förslagen i en utredning som presenterades i juli och som nu hanteras av regeringen.

Bakgrunden är de koranbränningar som framför allt under förra året ledde till diplomatiska protester och ett kraftigt ökat terrorhot mot Sverige och svenskar. I Iraks huvudstad Bagdad attackerades svenska ambassaden och i Bryssel dödades två svenskar i ett terrordåd.

Nu har remissinstanserna sagt sitt. En av dessa är JK som skriver att förslaget utgör ”ett långtgående ingrepp i yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheterna” om det blir verklighet.

”Utredningens förslag bygger på att Polismyndigheten ska göra en förhandskontroll av innehållet i en sammankomst”, skriver JK som menar att det är ett avsteg från viktiga principer på yttrandefrihetens område. JK nämner särskilt förbudet mot förhandsgranskning och censur som följer av lag och praxis.

En annan del i kritiken handlar om att det inte går att förutse vilka typer av sammankomster som kommer att begränsas med de nya bestämmelserna. Det beror enligt JK på att de omständigheter som har betydelse för bedömningen av hot mot rikets säkerhet förändras över tid. Läs artikel

Toppdiplomat tar världen till Hökis, mitti.se

Pierre Schori var under många år en av höjdarna inom svensk utrikespolitik. På tisdag kommer han till Hökarängen för att prata om Sveriges agerande på världsarenan. Pierre Schori var under många år kabinettsekreterare på Utrikesdepartementet och har även varit biståndsminister och FN-ambassadör.

Den 8 oktober klockan 18 kommer han till Konsthall C i Hökarängen för att samtala med journalisten Edgar Mannheimer under rubriken ”Svensk internationalism, då och nu”.

Medlemskapet i Nato och situationen i Gaza är två aktuella ämnen som lär komma upp, men även Dag Hammarkjölds liv och gärning.

On Trump’s election day, a nuclear-capable B-52 bomber flew over northern Norway into Finland for training, thebarentsobserver.com

As the Americans voted in the presidential elections on November 5, several long-range B-52 strategic bombers from Barksdale air force base in Louisiana were deployed to Europe.

One of them conducted a training mission over northern Finland, NATO Air Command reports on X. The Finnish Air Force posted photos of one of their F/A-18 Hornet fighter jets flying together with the American bomber.

“The bomber entered Finnish airspace from the north and exited via the Gulf of Bothnia,” Finnish Air Force said.

Norwegian military confirms to the Barents Observer that the flight path included northernmost Norway. ”We can confirm that the American B-52 flew through Norwegian airspace on its way to Finland on Tuesday,” says spokesperson Henrik Omtvedt Jenssen with the Joint Headquarters. […]

The two first B-52 bombers on mission over Lapland in July this year were not nuclear-capable.  ”Capable” does not mean that the aircraft carries nuclear weapons.

Finnish air force says the plane exited Finnish airspace out over the Bay of Bothnia, the northern arm of the Baltic Sea. From there, the flight likely continued into Sweden and possible Norway/Denmark in the south before arriving returning to a British airbase.

A U.S RC-135 signal intelligence plane were also on November 5 flying Norwegian and Finnish airspace, north to the Barents Sea and returning south over Lapland to the Baltics. Also on November 7, a B-52 bomber conducted training over Finnish air space. The plane flew together with both Finnish and Swedish fighter jets to the northern region. […]

The Swedish Gulfstream IV turned around north of Lake Inari in Finnish Lapland. Over Norway, the U.S. plane continued out over the Barents Sea, made a mission outside Russia’s submarine bases on the Kola Peninsula, before returning back over Finnmark and into Finland.

Neither Swedish, nor American military intelligence planes are allowed to fly over east-Finnmark region as Norway maintain its self-imposed restrictions on NATO flights near its border with Russia. Läs artikel

Juridiska aspekter av Nato-medlemskapet, su.se

Seminarium

Datum: tisdag 26 november 2024

Tid: 17.00 – 19.00

Plats: Lokal L1, Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37, Stockholm

Stockholm Centre for Commercial Law (SCILJ) bjuder tillsammans med ILA Sweden och Försvarshögskolan in till seminariet ”Legal Aspects of the NATO Membership” med Robert Egnell, Jakob Westberg, Jann Kleffner, Pål Wrange och Marika Ericson.

När Sverige anslöt sig till Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) i mars 2024, beskrev den svenska utrikesministern medlemskapet som ”en epokgörande händelse för vårt land” och framhöll att det innebar en djupgående och omedelbar förändring av Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Välkommen den 26 november för en diskussion om de juridiska aspekterna av Nato-medlemskapet, inklusive frågor om kollektivt självförsvar enligt Washingtonfördraget, utvecklingen av det svenska rättssystemet och samarbetet inom försvarsområdet.

Regeringen föreslår ändringar i territorialövervakningslagen för att göra Natosamarbetet smidigare, valtioneuvosto.fi

Regeringen överlämnade en proposition till riksdagen den 7 november 2024 med förslag till ändringar av territorialövervakningslagen. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna om inresetillstånd.

”Genom ändringarna möjliggör vi ett flexiblare samarbete med våra Natoallierade när deras trupper anländer till Finland till exempel för att delta i försvarsmaktens övningar eller i uppgifter inom internationellt bistånd”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

”Inom försvarsförvaltningen reviderar vi Finlands lagstiftning till Natotid. Det är fråga om en av de propositioner som hänför sig till denna helhet”, fortsätter försvarsminister Häkkänen.

Enligt propositionen ska huvudstaben på ansökan kunna bevilja en militärperson, ett militärfordon, ett statsluftfartyg eller ett statsfartyg från en medlemsstat i Nordatlantiska fördragsorganisationen, en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en stat som tillämpar Schengenregelverket ett tillstånd att resa in på finskt territorium som gäller i ett år. Tillståndet ska vid behov kunna förnyas utan ansökan. Vid behov ska dessa aktörer också kunna beviljas tillstånd av engångsnatur att ankomma till finskt territorium utan en uttrycklig ansökan. Behovet kan hänföra sig till exempel till oförutsedda brådskande situationer. Läs pressmeddelandet

Viktigare med försvaret av våra egna gränser efter Trumps seger, dn.se

Lars-Gunnar Liljestrand

Nya överbefälhavaren Michael Claesson gjorde sitt första officiella utlandsbesök till Finland nyligen och utlovade svenska trupper till det han kallade en potentiell frontlinje och att svensk trupp kan vara på plats i Finland ”inom dagar”.

Hur mycket Sverige skulle kunna skicka på kort tid anger han inte, men med tanke på svårigheten att få till stånd de fyra brigader som utlovats sedan flera år tillbaka och den personalbrist som försvaret klagat över kan man ställa frågetecken kring utfästelserna. […]

Omläggningen av det svenska försvaret följer Natos planering, där försvaret av det svenska territoriet inte är prioriterat. Förslaget att avdela två brigader för insatser utanför Sverige samt att de två ytterligare brigader som tidigare överenskommits ska skjutas upp kom fram redan för ett år sedan då dåvarande ÖB Micael Bydén redovisade det i ett brev till Försvars­beredningen. […]

Peter Hultqvist, försvarspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, ställde då frågan om Sverige bara skulle försvaras av hemvärn. Arméchefen pekade på samma risk något halvår senare då han varnade för att det svenska territoriet kan bli ett strategiskt tomrum om markstyrkorna inte byggs upp. Även han ställde retoriskt frågan om territoriet skulle försvaras av hemvärn. […]

Det är ansvarslöst av politiker och försvarsledning att tala om att stationera de fåtaliga markförband vi har utomlands och lämna det egna territoriet utan försvar. Med DCA-avtalet med USA, som får 17 baser i vårt land, kan vi komma att bli förstahandsmål vid en väpnad konflikt.

Inga som helst utfästelser finns från USA:s sida i DCA-avtalet att försvara Sverige, och med Trumps seger i valet blir sannolikt USA:s intresse att skicka militär till Europa ännu mindre. Läs artikel

Donald Trump vald till USA:s president

Utgivarna
Donald Trump har segrat i det amerikanska presidentvalet. Det ser dessutom ut som om hans parti får majoritet i senaten och kongressen. Följderna av dessa valresultat spekuleras det nu om.
I sitt segertal förklarade Trump att han skulle regera efter ett enkelt motto: ”Promises made, promises kept”. Men så enkelt blir det nog inte.
Vi får dock hoppas att denna utfästelse gäller fullt ut en annan sak han tog upp i talet: ”I’m not going to start a war. I’m going to stop wars.”
Vi får avvakta och på sedvanligt sätt följa den faktiska utvecklingen. Ett första prov blir om Trump kommer att infria löftet att få slut på kriget i Ukraina.
Är detta ett ”ironclad” löfte som kommer att hållas av den inte sällan oberäknelige Trump? Och vilka villkor tänker han sig i så fall att driva igenom?
Här två citat ur talet om att infria löften och att stoppa krig:
”We wanna have borders. We wanna have security. We wanna have things be good, safe. We want great education. We want, we want a strong and powerful military and ideally, we don’t have to use it. You know, we had no wars four years. We had no wars. Except we defeated ISIS, we defeated ISIS in record time. And, but we had no wars. They said, ’He will start a war.’ I’m not going to start a war. I’m going to stop wars. But this is also a massive victory for democracy and for freedom. Together, we’re going to unlock America’s glorious destiny. We’re going to achieve the most incredible future for our people. […]
”This is a great job that, there is no job like this. This is the most important job in the world. Just as I did in my first term, we had a great first term, a great, great first term. I will govern by a simple motto: Promises made, promises kept. We’re going to keep our promises. Nothing will stop me from keeping my word to you, the people. We will make America safe, strong, prosperous, powerful, and free again.”
Talet i dess helhet kan läsas här:

Paludan får fängelse – men svårt att se att domen står sig, aftonbladet.se

Oisín Cantwell, nyhetskolumnist

[…] Vid en rastplats i Malmö i april 2022 lade Paludan bacon i en koran som han sedan först snöt sig i och sedan tände eld på. Därefter plockade han fram megafonen och skrek saker i stil med att muslimer gillar våld och att koranen är en ”horbok”. Förfinad och elegant retorik visade politikern även prov på några dagar före riksdagsvalet 2022, då han vid en manifestation även talade om ”afrikaner” och araber” som kriminella och mindre intelligenta.

Malmö tingsrätt går grundligt till väga i sitt resonemang.

Den inleds med en lika försiktig som pedagogisk förklaring om att domstolens uppgift inte är att bedöma om det bör vara olagligt att agera som Paludan gjorde utan om han passerade juridikens gränser i dessa fall. […]

Att han har skrikit diverse saker är inte mycket att tvista om. Manifestationerna spelades in av medhjälpare till honom, lades ut på nätet och spelades några år senare upp i en rättssal. Det konstateras sedan att han sökt sig till invandrartäta områden för att på ett ”smädande och direkt stötande sätt” smutskasta islam.

Att häda en religion är dock inte olagligt, vilket vi har anledning att vara tacksamma för.

Tingsrätten konstaterar dock att flera av Paludans uttalanden inte handlar om islam utan om utövare av religionen, det vill säga muslimer. Och det är ju strängt taget en helt annan sak. I bestämmelsen om hets mot folkgrupp räknas nämligen trosbekännelse som just folkgrupp. […]

Malmö tingsrätts dom är välskriven och genomtänkt. Men kommer den att stå sig i nästa instans? Jag är allt annat än säker. Historien lär oss att domstolarna har en vidsträckt tolerans gentemot hätskt språkbruk i politiska sammanhang. Läs artikel