Krigsmaterielutredningen föreslår ett regelverk anpassat till svenskt Natomedlemskap,regeringen.se

[…] Utredningen konstaterar att som medlem i Nato så utgör de kollektiva försvarsförpliktelserna i artikel 5 i det nordatlantiska fördraget en central del av den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Utredningen föreslår därför att det ska tydliggöras i riktlinjerna att samverkan med allierade stater i princip får anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. I händelse av väpnat angrepp mot en allierad stat bör därav Sveriges åtaganden enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget ha företräde vid tillståndsprövningen.

Utredningen föreslår dessutom ytterligare ändringar i krigsmaterielregelverket. Bland annat föreslår utredningen:

  • Att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillverkningstillstånd för tillverkning av delar av krigsmateriel som sker på uppdrag av en tillståndsinnehavare,
  • att Sverige bör ansluta till 2019 års avtal om exportkontroll, till vilket Frankrike, Spanien och Tyskland redan är parter, och
  • nya nivåer för de sanktionsavgifter som beslutas av Inspektionen för strategiska produkter. Läs pressmeddelande

Amerikanske, britiske og norske luftstyrker samtrener i nord, highnorthnews.com

Denne uka er norske, amerikanske og britiske luftstyrker i sving under den norskledede øvelsen Apex Buccaneer i nord – tett integrert med enheter fra Sjøforsvaret, Hæren og Forsvarets spesialstyrker.

I aksjon i lufta er norske F-35 jagerfly og P-8 Poseidon maritime patruljefly; fra amerikansk side et strategisk bombefly av typen B-52 Stratofortress, et KC-132 tankfly, et U-2 rekognoseringsfly og F-35 jagerfly – og fra britisk side jagerfly av typene F-35 og Eurofighter Typhoon, samt et RC-135 rekognoseringsfly.

Øvelsen handler overordnet om å drive avskrekking og beskytte nordområdene, ifølge Forsvaret. […]

USA sender nå årlig bombefly til Norge og nabolandene Sverige, Finland og Island gjennom «Bomber Task Force Mission» (BTF) for strategisk avskrekking i nordområdene.

Et amerikansk B-52 bombefly var sist i Norge i november, og fløy til Finland for øving med F/A-18 Hornet jagerfly. I februar opererte også amerikanske B-1 bombefly ut fra Nord-Sverige.

I 2023 trente norske styrker sammen med amerikanske bombefly minst tre ganger:

  • På vinteren opererte norske og britiske F-35 jagerfly sammen med amerikanske B-52 bombefly i luftrommet over Nordland.
  • På sommeren deltok B-1 bombefly på øvelsen Arctic Challenge Exercise på tvers av nordlige deler av Norge, Finland og Sverige.
  • På høsten var B-2 bombefly utplasserte på Island, hvorfra de blant annet trente sammen med norske styrker.

De amerikanske bombeflyene av typene B-52, B-1 og B-2 har alle lang rekkevidde og enorm nyttelast. Førstnevnte og sistnevnte kan bære atomvåpen.

– De kan ta av i USA og komme til Norskehavet og Barentshavet på bare noen timer, med en stor våpenlast. Da snakker vi egentlig om langtrekkende missiler som det er vanskelig å beskytte seg mot, sier oberst Morten Hanche, fagsjef for kampfly i Luftforsvaret. Läs artikel

Malmer Stenergard (M) på Natomöte: Finns ett antal länder som borde kliva fram, gp.se

I samband med ett utrikesministermöte med Nato i Bryssel har läget i Ukraina på nytt diskuterats. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard anser att fler borde göra mer. Det framgår av en intervju med Sveriges radios P1 Morgon på onsdagen. […]
I intervjun med Sveriges radio säger Maria Malmer Stenergard också att det är upp till Ukraina om och när det är dags att inleda eventuella fredssamtal, samt att frågan om fredsbevarande styrkor från väst i Ukraina är för tidigt väckt.
Hon får också frågan om det kan bli aktuellt att skicka svenska soldater till Ukraina och svarar att Sverige inte vill bli part av detta krig, men att Sverige ämnar göra vad vi kan för att stötta Ukraina. Läs artikel

Hemligt försvarssamarbete – framtidens melodi?

Utgivarna
Regeringen meddelade  den 3 december att man tecknat en avsiktsförklaring om fördjupat försvarssamarbete mellan amerikanska och svenska specialförband. Avsiktsförklaringen är hemlig.
Varför avsiktsförklaringen skall vara hemligt till sitt innehåll anger inte regeringen utan skriver bara att den kommer att ”möjliggöra fördjupat operativt och förmågeutvecklande samarbete mellan specialförbanden.”
Specialförband kan användas för en rad olika insatser i fred såväl som i kris och krig skriver regeringen.

Det är känt att ibland är det operationer som man inte i onödan vill skylta med utåt. Till exempel användes svenska specialförband till att genomföra så kallade targeted killings i Afghanistan under Sveriges deltagande i Isaf-insatsen.

Försvarsminister Pål Jonson säger på regeringens hemsida att ”USA är en viktig partner för Sverige och specialförbanden utgör en viktig resurs för att kunna möta utvecklingen i vårt närområde”.
Men om det kommande samarbetet mellan specialstyrkorna är begränsat till ”vårt närområde” anges inte. Specialförbanden skall skydda svenska säkerhetspolitiska intressen nationellt men även internationellt skriver regeringen.
Det är illavarslande om försvarssamarbetsavtal inom ramen för Nato eller bilateralt med andra stater sekretessbeläggs rakt av utan att regeringen motiverar varför. Med den nya lagen om utlandsspioneri blir det dessutom svårt för journalister och engagerade medborgare att granska den här typen av överenskommelser då regeringen kan peka på att det gäller hänsyn till samarbete med andra stater.

FN:s generalförsamling kräver att en palestinsk stat grundas, yle.fi

I tisdags lade FN:s generalförsamling fram krav på grundandet av en palestinsk stat.

Rösterna föll 157 för och åtta emot. USA, Israel och Ungern röstade mot förslaget och sju länder lade ner sin röst. Finland röstade för förslaget.

FN:s generalförsamling visade starkt stöd för en tvåstatslösning, med ett självständigt Israel och en självständig palestinsk stat, för att lösa den långvariga konflikten.

Generalförsamlingen vill också att Israel drar sig ur de ockuperade palestinska territorierna.

Dessutom kom generalförsamlingen överens om att ordna en internationell konferens i New York i juni, där planerna på en tvåstatslösning ska föras vidare. Läs artikel

Om buffertstater som frontar och försvarslinjer som bör ligga utanför det egna landets gränser

Rolf Andersson

Under München krisen 1938, då Europa befann sig i en förkrigstid, intog USA under president Franklin D. Roosevelts ledning en neutral hållning. Det har diskuterats om han i denna kritiska tid var en försiktig främjare av fred; en taktiker som pressade dåtidens amerikanska isolationism tämligen hårt; en förslagen politiker som bollade med stridiga mål; eller en opportunist som var hårt trängd av dåtidens mäktiga krafter. Möjligen var han samtidigt något av allt detta. Roosevelt verkade för nedrustning men utan framgång. Han eftersträvade som exekutiva presidenter brukar göra en så fri hand som möjligt, men i dåtidens USA fanns det starka krafter som höll emot. Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain menade att från amerikanerna kom det stora ord men det blev inte så mycket mer. Men vad kunde han ha förväntat sig av ett land som var enigt om att föra en neutralitetspolitik, som verkade tillvarata USA:s intresse av att inte på nytt bli inblandat i ett europeiskt stormaktskrig och samtidigt bevarade landets växande ekonomiska styrka. För Roosevelt var det till skillnad mot president Woodrow Wilson aldrig aktuellt att ansluta sig till Nationernas förbund. Roosevelt var inte inställd på att försvara Versaillessystemet.

Roosevelt blev president 1933, samma år som Hitler kom till makten. Han kunde på distans från USA följa hur Tyskland steg för steg flyttade fram positionerna: det demilitariserade Rhenlandet besattes av tyska trupper 1936; Österrike införlivades med det tyska riket 1938; och Sudetenland i Tjeckoslovakien inlemmades i riket 1938. Roosevelt var också väl informerad om Japans aggression mot Kina som inleddes 1931 och Italiens erövringskrig mot Abessinien som tog sin början 1935. I ett övergripande perspektiv så förhöll sig USA passivt under hela perioden. Det gällde även det spanska inbördeskriget som inleddes 1936 och senare det finska vinterkriget.

Läs mer

Svenskt bidrag skapar trygghet längs alliansens östra flank, forsvarsmakten.se

Sverige har deltagit i Brilliant Vanguard, en Natoledd verksamhet för att snabbt förstärka övervakningen av luftrummet på den östra flanken i syfte att skapa trygghet för befolkningen. Flygvapnet bidrog med personal och radarspanings- och ledningsflygplan, ASC 890.

Försvarsmakten bidrar till alliansens kollektiva försvar, bland annat genom olika former av styrkebidrag där resurser ställs under Natobefäl genom ett beslut om Transfer of Authority (TOA). Sveriges bidrag i Brilliant Vanguard leds av Natos flygsstridsledning och utgör en del av det integrerade luft- och robotförsvaret. […]

Flyguppdragen som 74:e specialflygskvadronen genomförde var långa, varpå stödet i form av snabbtankning från allierades baser i Baltikum var en förutsättning. Det visar på alliansens sammanhållning i att lösa uppdragen. Läs pressmeddelande

Vi måste stanna i NATO – men vi bör riva upp DCA, parabol.press

Anders Björnsson

[…] Den här utrikes- och säkerhetspolitiska hållningen – att inte välja sida i stormaktspolitiken – hade, såvitt man vet, en stark politisk uppslutning under en följd av år i beslutande och icke-beslutande kretsar. Man har rent av talat om en lång linje, från det gamla svenska rikets försvagning och faktiska undergång i Napoleonkrigen, när den finska riksdelen med en tredjedel av territoriet och en fjärdedel av folkmassan förlorades, fram till Sveriges deltagande i expeditionskårsinsatser i Afghanistan och Libyen, då linjen förvisso skadades men ändå inte kapades. Kapningen skedde strax därpå. Det är ämnet för mitt anförande.

Samtidigt var linjen aldrig oantastad. Aktivister föreslog till och från att Sverige igen skulle bli en krigarnation. De ville att vi skulle ansluta oss till mäktiga stater för att få beskydd, för att återta förlorad mark, för att få stå på segrarens sida efter en militär kraftmätning, för att stå det onda emot. Motiven var således flerfaldiga. Läs artikel

Krig och regionala spänningar ger världens största vapenproducenter ökade vinster, sipri.org

De 100 största företagens intäkter från försäljningen av vapen och militära tjänster uppgick till 632 miljarder dollar under 2023. En ökning med 4,2 procent jämfört med 2022, enligt nya data publicerade idag av Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI). Siffrorna finns tillgängliga på: www.sipri.org.
Ökade intäkter från vapenförsäljning ses i alla regioner, med särskilt kraftiga uppgångar bland företag baserade i Ryssland och Mellanöstern. Generellt svarade mindre producenter mer effektivt på de nya krav som kom med krigen i Gaza och Ukraina, de växande spänningarna i Ostasien och upprustningsprogrammen på andra håll.
Företagen på SIPRI Top 100 ökade produktionen och stärkte sina arbetsstyrkor Under 2023 ökade många vapenproducenter sin tillverkning som svar på den kraftigt stigande
efterfrågan. De totala intäkterna för Top 100-listans företag steg igen efter en nedgång under 2022.
Nästan tre fjärdedelar av företagen ökade sina intäkter från ett år till ett annat. Det kan noteras att de flesta företag som ökade sina intäkter återfanns på nedre halvan av listan. Läs pressmeddelande

Security Council Split over Russian Federation’s Mid-range Ballistic Strike, Ukraine’s Use of Western-supplied Long-range Missiles, un.org

“In recent days, we have seen alarming signs of further escalation in this already explosive war,” said Miroslav Jenča, Assistant Secretary-General for Europe, Central Asia and the Americas in the Departments of Political and Peacebuilding Affairs and Peace Operations, pointing to a strike on 21 November of an industrial area in the Ukrainian city of Dnipro, by a Russian intermediate-range ballistic missile.  According to Ukrainian authorities, the missile, which was equipped with six warheads, took only 15 minutes to arrive from the launch site in the Astrakhan region of the Russian Federation, 1,000 kilometres away from Dnipro city, he said.

Hours after the strike, the President of the Russian Federation confirmed that Moscow had tested a new conventional intermediate-range missile called “Oreshnik”, in response the use of Western supplied long-range missiles by the armed forces of Ukraine against the territory of the Russian Federation, indicating that it would continue to test the new missile in combat.  “The use of ballistic missiles and related threats are a very dangerous escalatory development,” Mr. Jenča said, urging all parties to take immediate steps to de-escalate the situation. Läs pressmedelande

”Det nya militära avtalet med USA urholkar Sveriges suveränitet.” sydsvenskan.se

Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare

Avtalet om ett förstärkt bilateralt militärt samarbete med USA, Defense Cooperation Agreement, DCA, som trädde i kraft i mitten av augusti ger bland annat USA rätt att använda ett antal svenska militära baser, hamnar och flygplatser utan möjlighet till full insyn. Avtalet innehåller också otydligheter när det gäller utplacering av kärnvapen på svenskt territorium. Det nya militära avtalet med USA urholkar Sveriges suveränitet. […]

Sveriges nya säkerhetspolitik befinner sig på ett sluttande plan som innebär att svensk militär kan behöva agera långt utanför Natos gränser. Som en konsekvens av USA:s krav på en jämlikare ansvarsfördelning måste Sverige också bereda sig på att exempelvis delta i militära aktiviteter i Sydkinesiska sjön till stöd för USA i utbyte mot dess fortsatta engagemang i Ukraina. Statsminister Ulf Kristersson (M) har härvidlag deklarerat att ”vi har en hemläxa att göra”. Läs artikel

Senegal: President Diomaye Faye Asks France to Close Its Military Bases, themaghrebtimes.com

Senegalese President Bassirou Diomaye Faye announced the decision in an interview with AFP, stating that the presence of French troops is incompatible with his country’s sovereignty.

This isn’t a break but rather an evolution in the Franco-Senegalese relationship. President Bassirou Diomaye Faye, in an interview with AFP on November 29, 2024, stated that France would need to close its military bases in Senegal, deeming their presence incompatible with his country’s sovereignty. “Senegal is an independent and sovereign nation. Sovereignty does not accommodate military bases in the country,” he clarified.

Elected in March on the promise to restore his country’s sovereignty, the Senegalese president emphasized that this was not an act of “rupture” but rather advocated for a “renewed partnership” with France, the former colonial power and historical ally. Läs artikel