General Fleischer. Triumf, tragedie og kampen om ettermælet, stratagem.no

Ole Jørgen Maaø, norsk historiker og førsteamanuensis ved Luftkrigsskolen i Trondheim.

Nylig kom historiker og professor emeritus ved Norges arktiske universitet – Tom Kristiansen – ut med en ny bok. Kristiansen er blant landets fremste militærhistorikere, med mellomkrigstiden og 2. verdenskrig som spesialfelt.

Carl Gustav Fleischer var den norske helten fra Narvik. Ifølge standardfortellingen, som Kristiansen korrigerer nokså mye på, var Fleischer ikke bare generalen som ikke bøyde av for tyskerne, men som påførte tyskerne deres første nederlag i krigen ved å frigjøre Narvik fra tyskernes okkupasjon. Senere ble han tvunget med i eksil til Storbritannia, forbigått i utnevnelsen som forsvarssjef da regjeringen re-innførte det embetet tidlig i 1942, før han så tok sitt eget liv i skam i desember 1942 i Canada. […]

Han nyskriver på sett og vis Fleischers historie ved å vise at generalen på tampen av felttoget og i eksil gjorde tre grove feilvurderinger; 1) den første ved å protestere hardt (og lenge) da regjeringen (og general Otto Ruge) la om kommando-ordningen da de kom til Nord-Norge, slik at Fleischer ble mer direkte underlagt Forsvarssjef Ruge; 2) dernest ved å sende et notat direkte til Kongen før han og regjeringen dro i eksil der Fleischer argumenterte for at Kongen og regjeringen ikke burde dra, men heller forhandle fram en fredsordning med tyskerne. I notatet som Fleischer altså ikke sendte tjenestevei, men direkte til Kongen, hevdet han at Kongen og regjeringen ved å dra i eksil kunne miste sin rettmessige rolle som Norges Konge og regjering; 3) dernest ved å protestere en rekke ganger på eksil-regjeringens prioritering av Handelsflåten, Marinen og flyvåpnene fremfor Hæren, som Fleischer mente heller ikke burde drive med sabotasjeaksjoner (i form av blant annet det kjente Lingekompaniet). Läs anmälan

Natos kärnvapenchef om Putins hot: ”Fungerar inte”, dn.se

[…] Nato har inga egna kärnvapen. USA är den stora kärnvapenmakten, och har placerat ett antal kärnvapen i flera europeiska länder inom det som kallas ”nuclear sharing”. Enligt finska forskare kan det röra sig om 100 till 150 vapen.
Alliansens företrädare talar aldrig om exakta positioner och förmågor, men amerikanska forskare har pekat mot att USA:s utlånade kärnvapen finns på flygbaser i Belgien, Nederländerna, Tyskland, Italien och tidigare även Turkiet.
Storbritannien ingår också i Natos kärnvapengrupp, men Frankrike har valt att stå utanför – även om deras kärnvapen också anses bidra till avskräckningen.
– Vi håller på att modernisera våra nukleära förmågor just nu, säger Jim Stokes.
Det handlar bland annat om att göra fler av stridsflygen F-35 redo att kunna bära kärnvapen. Dessutom håller USA på att modernisera de B61-bomber som finns på baserna i Europa.
Nato tittar samtidigt på den nya, ryska kärnvapendoktrinen för att se hur den påverkar säkerhetsbalansen.
– Vår bedömning är att det finns några viktiga förändringar. Den försöker bredda de situationer där Ryssland kan använda sina kärnvapen, säger Stokes. Läs artikel

USA lägger om utrikespolitiken, friatider.se

Nu har Donald Trump slutligen annonserat sin strategi för att avsluta kriget i Ukraina – genom att utse sin tidigare säkerhetsrådgivare Keith Kellogg till särskilt sändebud för Ukraina och Ryssland. Utnämningen innebär en avgörande kursändring i USA:s utrikespolitik, skriver CNN.[…]

Kellogg, som tidigare arbetat nära Trump i hans första administration, har emellertid andra ambitioner än krig. Han har redan lagt fram en konkret fredsplan i en rapport för den konservativa tankesmedjan America First Policy Institute och den planen innebär en snabb vapenvila, frysta frontlinjer och nya förhandlingar med Ryssland.

Keith Kellogg beskriver kriget som en ”kris som kunde ha undvikts” och anklagar Biden-administrationen för att ha gett otillräckligt stöd till Ukraina i inledningen av kriget. Men nu vill han i korthet att frontlinjerna fryses genom en vapenvila och att förhandlingar påbörjas mellan parterna. För att få Ryssland till förhandlingsbordet föreslås lättnader i sanktionerna, dock endast i utbyte mot ett ”omfattande och verifierbart” fredsavtal. Ukraina ska samtidigt få fortsatt stöd från USA, men enbart i den utsträckning att landet kan försvara sig och förhindra ytterligare ryska framryckningar.

Det finns också en avgörande hake: Ukraina ska ge upp sina ambitioner om Nato-medlemskap på obestämd tid – en central del av Rysslands krav.

Dessutom ska landet endast försöka få tillbaka sina ryskockuperade områden genom diplomati, och inte på militär väg. Läs artikel