Månad: januari 2025

Råd til vår statsminister i møte med Donald Trump, forsvaretsforum.no

av
Oddmund H. Hammerstad, tidligere statssekretær i Forsvarsdepartementet

[…] Jeg har noen råd om hva som bør være med blant statsministerens talepunkter i et møte med Trump:

  • For det første bør Støre finne frem manuskriptet til den talen han holdt i 2010 ved Universitet i Tromsø, året da avtale ble inngått om delelinjen i Barentshavet og Polhavet mellom russisk og norsk sektor. Det var en bragd å få dette til, med den sjeldent begavede havrettsminister Jens Evensen som primus motor; i et omstridt havområde, etter førti år med forhandlinger, for en småstat i forhold til en stormakt, tilhørende hver sin allianse under Den kalde krigen. […]
  • Støre bør understreke at et naboforhold med helt nødvendige interaksjoner – fra å håndtere reinsdyr som forviller seg over grensen til bombefly som krasjer på norsk territorium (Hopen 1978) – krever at nabolandene har kontaktkanaler og evne og vilje til samhandling. Norges lavspenningspolitikk i nordområdene er skiftende regjeringers og stortingsflertalls viktigste strategiske, nasjonale interesse, og Støre må minne Trump om at dette faktum har hans forgjengere i overveiende grad respektert. […]
  • Norge skal leve med Russland som nabo og aktør innen fiskerier og annen ressursforvaltning, navigasjon og redningstjeneste til sjøs, og mye annet, i all fremtid, må Støre si – og når han sier det skal han se Trump rett og dypt inn i øynene, og gjerne ta ham på underarmen. Blikket skal ikke være bedende – det skal være fast. […]
  • Støre bør fremholde for Trump at USA bør vise i praksis, ved tilstedeværelse, øvelser, uttalelser til offentligheten og kontakt med lokalsamfunnene, at de tolv basene (omforente områder) i Norge er av defensiv natur, og ikke «springbrett» for offensive operasjoner mot Russland. Med tolv amerikanske baser i Norge og ytterligere 35 i de andre nordiske land kunne jo selv en mindre paranoid statsleder enn Putin få trøbbel med nattesøvnen. Läs artikel

Värnpliktiga för krigsinsatser i utlandet dit vad vi har av armé redan är på väg?

av
Rolf Andersson

Regeringen och Försvarsberedningen ser framför sig att värnpliktiga med tvång ska kunna användas för militära insatser utomlands. Hittills har all sådan användning varit baserad på frivillighet. Regeringen skriver offensivt om saken i senaste försvarspropositionen:

”Vilka behov av att värnpliktiga tjänstgör inom ramen för Sveriges Natomedlemskap och hur detta påverkar totalförsvarspliktens utformning kräver noggranna överväganden. Som framkommit ovan står dock klart att om tjänstgöringen behövs för Sveriges försvar finns det inget som hindrar att värnpliktiga sätts in utanför Sveriges gränser. Vad som behövs för Sveriges försvar måste ses i ljuset av Sveriges åtaganden inom ramen för Natomedlemskapet samt det kollektiva försvarets behov. I en artikel 5-situation där Sverige är att anse som utsatt för ett väpnat angrepp eller vara i krigsfara kommer Natos samlade försvarsåtgärder vara en del av Sveriges försvar. I en sådan situation kan värnpliktiga efter beslut om krigstjänstgöring tas i anspråk för tjänstgöring även utomlands, i den utsträckning det krävs för försvaret av Sverige.”

Så långt framställs saken som okomplicerad. Men regeringen lägger ändå till en reservation, som är baserad på överläggningar i Försvarsberedningen:

”Det finns dock skäl att närmare analysera behovet och regelverket. Det kan även finnas skäl att införa ytterligare reglering för att skapa en större tillgänglighet, användbarhet och flexibilitet kring värnpliktigas tjänstgöring inom Nato. Regeringen delar Försvarsberedningens uppfattning om att värnpliktigas tjänstgöring innefattar komplexa frågor och att det är av vikt att nå en så bred politisk enighet som möjligt. Regeringen avser att ta initiativ till att involvera riksdagens partier i det fortsatta arbetet.”

Men vad gäller rättsligt i denna fråga? Finns det lagligt stöd för att tvinga värnpliktiga att ingå i en väpnad styrka för militära operationer i utlandet? Det finns uppenbara hinder här, vilket regeringen medger genom hänvisningen till behovet att närmare analysera ”regelverket” (något som för övrigt redan skett genom en ensamutredare vars rapport dock är hemligstämplad).

Det rättsliga styrs av totalförsvarsplikten. I den ingår värnplikten, som utgör totalförsvarets kärna. Värnplikt är en medborgerlig skyldighet, men den regleras inte i regeringsformen (RF). De långtgående inskränkningar i medborgerliga fri- och rättigheter, som värnplikt innebär, regleras i lagen om totalförsvarsplikt. Eftersom den lagstiftningen utgör ett undantag från fri- och rättigheterna enligt RF, ska den tolkas restriktivt. Att tvinga svenska värnpliktiga att rycka ut i militära expeditioner i utlandet kräver som ett minimum tydligt lagstöd.

Läs mer

Svensk öppenhet hotas av Nato, expressen.se

av
Nils Funcke

Enligt ett förslag framtaget inom Regeringskansliet bör det i offentlighets- och sekretesslagen införas en bestämmelse som anpassar sekretessen till Nato-standard. Utgångspunkten är ”att allmänhetens intresse av insyn får anses vara av mer underordnad betydelse när det gäller information som Sverige delar och tar del av inom ramen för Natosamarbetet”.

Men det finns ett problem: Handlingar som delas mellan Natoländernas myndigheter kan enligt utredningen ”innehålla uppgifter som enligt svenskt synsätt normalt betraktas som harmlösa och därmed inte omfattas av någon sekretessgrund i OSL.”

Inom Nato finns tre typer av handlingar: säkerhetsklassade, icke klassificerade respektive publika. Merparten av handlingarna som cirkulerar inom Nato och mellan medlemsländerna är ”UNCLASSIFIED”. Dessa får spridas mellan myndigheter men inte lämnas ut till allmänheten och för säkerhetsskull poängteras att de inte får publiceras på internet. De kan därtill förses med administrativa markeringar som ytterligare begränsar hur handlingarna eller uppgifter ur dom får spridas.

Enligt Natos regelverk bestämmer avsändaren, ”informationsägaren”, hur en handling ska hanteras. På varje handling ska anges vem som är ”ursprungsinnehavaren”, som också bestämmer klassificering eller märkning. Enligt utredningen är det ett uttryck för ”en vetorätt för ursprungsinnehavaren (originator control), vilket innebär att den som har upprättat en handling, ursprungsinnehavaren, har kontroll över handlingen under hela dess livscykel.”

”Livscykeln” anger utredningen till 50 år. Först därefter faller sekretessen för en handling. Men om Nato kräver det kan sekretessen utsträckas till maximalt 150 år. Läs artikel

NATO Ally Sails Aircraft Carrier to Asia, newsweek.com

av

A French nuclear-powered aircraft carrier has reached Asia, the NATO member state’s military announced on Monday, where it will be dispatched to the Pacific Ocean.

The Charles de Gaulle, which is leading a naval strike group on a five-month mission, will be the first French aircraft carrier to be deployed to the Pacific Ocean since 1968. The group also includes nuclear-powered submarines, frigates, supply ships and carrier-based fighter jets.

The deployment comes as France’s NATO ally, the United States, has deployed two aircraft carriers in the Western Pacific to maintain its naval dominance, where it continues to face challenges from China, which now has the largest fleet of warships in the world. Läs artikel

Totalförsvar för Sverige men eget territorialförsvar saknas

av
Utgivarna

Regeringen beslutade den 9 december om inriktningen på totalförsvaret i direktivet ”Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030”.

Sverige kan bli angripet militärt slår man fast men säger samtidigt att det också kan gälla för våra allierade.

Frågan om militärt hot mot Sverige har bollats fram och tillbaka av regering och militärledningen. Inför Nato-medlemskapet förklarade Magdalena Andersson att Sverige var hotat och att vi måste gå med i Nato för att klara oss.  På förra årets Folk och Försvar, fortfarande innan Nato-medlemskapet, förklarade både ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin och statsministern att Sverige kunde bli angripet.

Budskapet till svenska folket var att Nato-medlemskapet var nödvändigt. När vi sedan blev Nato-medlem började hotbilden förändras och  militärledningen har förklarat att Sverige  inte är ett mål för ett militärt angrepp från Ryssland. Vårt territorium skall fungera som transitland och uppmarschområde för Nato-trupper till Finland och Baltikum. Sverige skall placera sina fåtaliga markstyrkor i öster och då kan vi utkämpa ett krig borta från vårt eget territorium och därför slippa kriget hos oss.

Man kan med rätta ifrågasätta det realistiska i den planen då krig idag förs över stora avstånd och då en angripare knappast kommer att nöja sig med att utkämpa ett krig bara i finska gränszonen.

Regering och riksdag har dock ställt sig bakom planen och man talar om att sätta in våra två brigader i öster utanför Sveriges gränser. En första bataljon skall stationeras under Nato-befäl i Lettland.

Resultatet blir att Sverige står utan ett eget territorialförsvar. Vid ett angrepp finns i stort sett bara hemvärn, delar av flygvapnet och vad som inte är utstationerat av marinen att tillgå och vi riskerar att landet blir ett strategiskt tomrum, förklarade arméchefen i ett anfall av klarsynthet.

Läs mer

The Norwegian Armed Forces With Full Broadband Coverage in the Arctic, highnorthnews.com

av

Before Christmas, the activation of the Norwegian Armed Forces’ satellite-based network coverage in the Arctic was marked both symbolically and in practice.

Norway’s MoD Bjørn Arild Gram, flanked by leaders in the Norwegian Cyber Defense and Space Norway, cut the ribbon in front of new ground antennas at the Norwegian Armed Forces’ satellite station at Eggemoen – and conducted a first video call with the new capacity to the Coast Guard vessel KV Bjørnøya operating in Arctic waters.

”For the first time, we have full control over strategically important communication services in an area lacking broadband until now. This provides us with better situational awareness in the north, which is important to ensure regional stability and predictability. It helps safeguard Norway,” says Gram (Center).

More specifically, the Norwegian Armed Forces Cyber Defense has now taken over the control of payloads with military X band, carried by two new Arctic broadband satellites.

The Arctic Satellite Broadband Mission (ASBM) is led by the Norwegian state-owned company Space Norway, with the Armed Forces as one of its customers. Läs artikel

EU-NATO countries entirely split over Israel, Iran, and Houthis, responsiblestatecraft.org

av

[…] These divisions reflect a long-standing failure of the EU member states and institutions to speak with “one voice” on the Middle East.

When the U.S. called for an international coalition to stop the Yemen-based Houthi militias attacks on the international shipping in the Red Sea, only a few European nations signed the joint statement: the UK, Germany, Netherlands, Belgium, Denmark and Italy. Of that initial group, only Britain, Denmark, Netherlands, plus Greece joined as the European contingent of “Operation Prosperity Guardian.”

Others like France, while condemning the Houthi attacks, expressed preference for an autonomous, European-led operation. Still others, like Spain, were skeptical of any involvement in any anti-Houthi action whatsoever.

So far, Britain has been the only navy to engage in actual strikes against the Houthis (so far, with limited success), as part of the U.S.-led operation. Meanwhile, EU defense ministers agreed to launch the EU-led “Operation Aspides” to help guarantee free navigation and the safety of commercial traffic — initially, under Italian command. Läs artikel