Försvarsministeriets planer: Värnpliktiga kan även i framtiden utbildas utomlands, satakunnankansa.fi

I framtiden kan även värnpliktiga behöva åka utomlands för utbildning. Lagstiftningsprojektet som förbereder ärendet har just inletts i försvarsministeriet. Det är en del av ett större projekt där lagstiftningen uppdateras gällande uppdrag utomlands för såväl värnpliktiga som fast personal inom försvarsmakten.

Syftet är att få förslagen till förändringar i lagstiftningen till opinionsrundan redan nästa sommar.

Deltagandet av försvarsmaktens fasta personal i internationella krishanteringsuppgifter har hittills varit frivilligt. Som ett resultat av Nato-medlemskapet ökar skyldigheten till internationella uppdrag. Tillsvidareanställd personal kommer att vara skyldig att delta i internationella uppdrag i framtiden. Detta måste fortfarande förhandlas med de fackliga organisationerna.

De värnpliktiga delas in i reservister som utför militärtjänst och reservister som redan fullgjort den. I det juridikprojekt som startar nu kommer bådas position i det nya Nato-Finland att beaktas.

Den nuvarande värnpliktslagen har en egen paragraf (62 §) om tjänstgöring utomlands. Enligt den kan en värnpliktig som fullgör värnplikt eller deltar i repetitionsutbildning beordras att tjänstgöra utomlands. Det kräver dock att tjänsten är kortvarig och frivillig. Läs artikel

Försvarsmakten överväger att utöka arméns storlek under kriget, hs.fi

I Finland börjar man få reda på hur man ökar försvarsmaktens storlek under kriget. Bakgrunden till projektet är förändringarna i det nationella försvaret och krigstidsorganisationen orsakade av NATO-medlemskapet.

Försvarsmaktens styrka i krigstid är nu 280 000 soldater. Reservatet omfattar 870 000 finländare. Den krigstida styrkan kan kompletteras med reservister som inte är hänförda till de krigstida styrkorna.

I den nya försvarsberättelsen som regeringen publicerade i december hänvisas i ett stycke till truppernas styrka under kriget:

”Som medlem i Nato skapar Finland förutsättningar för att ta emot allierade styrkor och deras material, samt för allierade styrkor insatser på finskt territorium. I samband med detta utreder försvarsförvaltningen behovet av att öka försvarsmaktens krigstidsstyrka.”Även försvarsmaktens befäl Janne Jaakkola nämnde ökningen av trupperna under kriget när han talade vid öppnandet av den nationella försvarskursen på måndagen. Läs artikel

Regeringen har gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap, regeringen.se

Regeringen har gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap och säkerställa en kultur av handlingskraft och proaktivitet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har samtidigt fått i uppdrag att utöka stödet till beredskapsmyndigheterna, genom att lämna ett behovsanpassat metod- och övningsstöd. Regeringen kommer även tillsätta en utredning som ska se över hur Sveriges beredskap kan effektiviseras så att rätt beslut ska fattas på rätt nivå och vid rätt tidpunkt. Läs pressmeddelande

Plikten kallar! regeringen.se

En modern personalförsörjning av det civila försvaret.

Betänkande av Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning.

Regeringen beslutade den 27 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda hur det civila försvaret kan tryggas genom att analysera och bedöma behoven av personalförstärkningar inom verksamheter som är viktiga för totalförsvaret vid höjd beredskap.
Uppdraget innefattade att analysera förutsättningarna för att säkerställa det civila försvarets personalbehov med totalförsvarspliktig personal och föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret som är anpassad efter dagens samhälle och de behov som finns inom det civila försvaret samt föreslå nödvändiga författningsändringar för att förslagen ska kunna genomföras (dir. 2023:116). Läs betänkandet

Insändare. ÖB lovar militär hjälp till Finland på oklara grunder, dn.se

Lars-Gunnar Liljestrand

För den finska tidningen Iltalehti har Sveriges ÖB Michael Claesson nyligen (den 19 januari) gjort bestämda utfästelser till Finland om militär hjälp. ÖB uttalar sig inte bara som militär befälhavare, utan säger sig tala på hela svenska nationens vägnar. Om Ryssland oväntat anfaller Finland hänvisar ÖB till Natos artikel 5 ”en för alla, alla för en”, och då menar han kommer vi till er hjälp. […]

Iltalehti skriver att ”kommendör Claessons politik för försvaret av Finland har stöd av Sveriges politiska ledning”. Om det är ÖB:s påstående är det inte helt överraskande.

Svenska politiker har under en längre tid, senast under konferensen Folk och försvar, närmast försökt bjuda över varandra med krigsretorik, hotbilder och rustningskrav inför vad man anger vara ett direkt ryskt militärt hot. ÖB kan då kanske tycka att han kan ge vidlyftiga löften om militär hjälp, oavsett vilket konstitutionellt stöd han har för det.

Men så är det inte. Inte ens ÖB och heller inte regeringen kan själv fatta beslut om Sverige skall gå med i krig. Avgörandet ligger hos riksdagen. Läs artikel

Tidligere forsvarssjefs portrett fjernet fra Pentagon, forsvaretsforum.no

Mange endringer har skjedd etter Donald Trumps innsettelse på 20. januar. Det forsvunnede portrettet av tidligere general Mark A. Milley føyer seg i rekken.

Milley var forsvarssjef fra 2019 til 2023, og fikk portrettet sitt hengt opp i det amerikanske forsvarsdepartementet Pentagon, ved siden av sine forgjengere, 10. januar. Bildet ble fjernet samme dag som innvielsen, ti dager etter det ble hengt opp.

Ifølge The New York Times sier en amerikansk tjenestemann at «Det hvite hus» beordret fjerningen. Tjenestemannen ønsket ikke å kommentere noe videre. […]

Ifølge Washington Post har Trump kalt den tidligere forsvarssjefen ”a woke trainwreck”.  Milley ringte den tidligere forsvarssjefen i Kina, general Li Zuocheng, for å si at USA og de internasjonale relasjonene skulle forbli det samme. Etter det publiserte Trump på sosiale medier at hvis Milley hadde gitt Kina «en pekepinn på hva USAs president tenkte.» så ville det vært en handling «så grov at, i tidligere tider, ville straffen vært DØD!». Läs artikel

Orlogskaptein reagerer på Noregs prioriteringar, tv2.no

Norge skal ikkje delta når Nato no startar eit nytt oppdrag i Austersjøen. Samtidig sender Norge ein fregatt til Stillehavet. Det reagerer orlogskaptein Tor Ivar Strømmen på. […]
– Bidrag til Nato og Austersjøen må balanserast mot å vere til stades i eigne nærområde og sikring av eigen infrastruktur, som også er viktig for våre allierte, opplyste pressevakt Marita Isaksen Wangberg.
Dette poenget forstår orlogskaptein Tor Ivar Strømmen ved Sjøkrigsskolen godt, men han stiller spørsmål ved prioriteringane som styremaktene har gjort.
I år skal Norge delta med ein fregatt i ei britiskleia hangarskipsgruppe, som skal segle i Indo-Stillehavet.
– Norge har få fartøy og store utfordringar med manglande mannskap. Når vi sender ein fregatt til Asia, vil det suge kapasitet og mannskap frå alle andre oppgåver, seier orlogskaptein Strømmen, og stiller følgande spørsmål til styremaktene:
– Kvifor får eit bidrag til våre naboar og Austersjøen lågare prioritet enn operasjonar i Asia i lag med britane? Läs artikel

Kristinehamns garnison är upprättad, forsvarsmakten.se

Sedan 1 januari 2025 är Kristinehamns garnison upprättad. Det innebär att A 9 får garnisonsansvar och att regementschefen Lars O Jonsson även blir garnisonschef. Vad innebär det egentligen?

En garnison kan beskrivas som ”all militär verksamhet som bedrivs på samma ort eller plats”.

– A 9:s garnisonsansvar innebär ett samordningsansvar för de som verkar inom garnisonen, både Försvarsmaktens enheter och de externa aktörer som stödjer det militära etablissemanget. Exempel på det är Fortifikationsverket, FMV och Samhall, säger regements- och garnisonschefen Lars O Jonsson och fortsätter:

– Det är bra att beslutet är på plats. Vi har nu mandat för samordning och kan arbeta på ett rationellt sätt med våra gemensamma resurser inom garnisonen och dra nytta av stordriftsfördelar, säger han. Läs pressmeddelande

The watchmen at mount Iyvara sharpen Russia’s view towards northern NATO territory, thebarentsobserver.com

For decades, there have been military radars on the small mountain top in the Pechenga area. From Iyvara, there is good view over the flat and open landscape that stretches across the Arctic borderland.

From the 264 meter high hilltop, Russia’s air defence forces look down at the Pasvik River. And far beyond. From Iyvara, it is possible to watch hundreds of kilometres into NATO territory and the the Nordic countries, a region that Moscow defines as ’very unfriendly.’ This is also a well suited site for electronic warfare.

It is a spot of increasing relevance for the country that has unleashed a war of aggression against Ukraine and regularly threatens its other neighbors. Läs artikel

Top 10 Largest Economies In the World By GDP (PPP) 2024: India Already World’s 3rd Largest! US Doesn’t Top – Where Do China, Japan Rank? timesofindia.indiatimes.com

Top 10 Largest Economies In the World By GDP (PPP): India Already World’s 3rd Largest!

Top 10 Largest Economies In the World By GDP (PPP): Did you know that India is already the world’s third largest economy in GDP (PPP) or purchasing power parity terms? PPP focuses on the purchasing power of the domestic currency within the economy for a basket of goods. Also, the United States of America does not top this ranking! In fact, America’s GDP (PPP) is just 1.9 times that of India’s as per the 2024 estimates! Also, India’s GDP (PPP) is more than 2 times that of Japan! So, where do China, US, Japan, Germany rank in the list of the top 10 largest economies in the world by GDP (PPP)? We take a look at the world’s top economies by GDP-PPP as per IMF’s World Economic Outlook data sourced from EY. Läs artikel

Sweden says won’t support YPG, FETÖ at key security talks, hurriyetdailynews.com

Swedish Foreign Minister Maria Malmer Stenergard has underscored once again the importance of ties with Türkiye, especially in regard to counterterrorism, stressing her country will not support terrorist organizations such as YPG and FETÖ.

Stenergard’s statement came at a joint press conference with Turkish Foreign Minister Hakan Fidan following their “Security Compact” meeting, a mechanism established after Türkiye’s approval of Swedish admission into NATO in 2024.

“We have expressed that we will not support the organizations referred to as YPG, PYD and FETÖ by Türkiye in any way,” Stenergard said during the press conference. “We will continue to combat against organized crime that impact both Türkiye and Sweden.”

Recalling that Türkiye and Sweden are now allies in NATO and subject to similar threats, including international terror, the Swedish minister vowed that they would work with Türkiye on security matters. Läs artikel

Yles uppgifter: Inga bevis för att kabelbrotten var avsiktliga, den politiska ledningen tror inte på sammanträffande,yle.fi

Oljetankern Eagle S misstänks ha skadat elkabeln Estlink 2 och fyra datakablar mellan Finland och Estland under julhelgen. Myndigheterna tror att undervattenskablarna skadades av ett ankare som släpades efter fartyget.

Marko Laaksonen, kommodor och operationschef på finländska marinen, vill inte kommentera själva polisutredningen kring Eagle S.

Han tror ändå att det är osannolikt att kaptenen inte skulle märka om ett ankare släpade efter fartyget. Laaksonen vill däremot inte ta ställning till huruvida kabelbrotten var en olycka eller ett sabotage.

Centralkriminalpolisen CKP har tidigare uppgett till Yle att spåret som ankaret lämnat efter sig på havsbottnen kan vara hundra kilometer långt. […]

Enligt Yles uppgifter anser Skyddspolisen (Skypo) att det inte finns några bevis för att kabelbrotten var avsiktliga. Skypo ska ha fört fram det här under ett möte med den statliga ledningen och andra tjänstemän.

Utredningen kring Eagle S har pågått i fyra veckor. Läs artikel