Månad: januari 2025

Årets Folk och försvar-konferens sammanfaller med Natos värsta kris. Nu ifrågasätts själva grundvalen för alliansen, den så kallade artikel 5, om enligt den av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vitt spridda broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” sägs innebära följande förpliktelse: ”Om ett Natoland ändå blir angripet kommer övriga länder i alliansen att bidra till försvaret – en för alla, alla för en.”

Men i ett slag har Natos nye gudfader Donald Trump hotat grannen och Natolandet Kanadas suveränitet och till och med talat om att annektera Grönland, en autonom del av Danmark. Ett Natoland mot ett annat, alltså.

Så sprack illusionen om artikel 5. Alla de som varnade för Sveriges blixtsnabba Natoprocess utan folkomröstning har dessvärre visat sig ha fått rätt.

Till detta kommer att USA med DCA-avtalet under Donald Trumps ledning får tillgång till 17 militära baser i Sverige, från Kiruna i norr till Revingehed i söder, som kommer att kosta oss miljarder och stå under amerikansk lag.

Dessa ödesmättade ting – som hade förtjänat en folkomröstning likt de vi hade om högertrafiken och kärnkraften, euron och EU – vill vi höra diskuteras i Sälen. Svaren kommer vi att minnas inför nästa val och yngre generationer att få leva med. Läs artikel

[…] Det kan enligt Claesson till och med bli svårt att fastställa att det handlar om sabotage. Inte i ett enda tidigare fall av kabelbrott i Östersjön har det funnits tillräckliga bevis för en sådan slutsats, enligt ÖB.

– Det visar egentligen på komplexiteten. Hela botten på Östersjön är som spagetti. Den är fylld av kablar för olika ändamål, med en uppsjö av olika ägarförhållanden där vi inte har en lägesbild alla gånger som är tillräckligt högupplöst för att vi ska kunna identifiera när någonting sker eller kunna följa vad och vem som i så fall har åstadkommit en skada eller inte.

Skadan på Estlink 2 sticker dock ut på det sätt att bevisläget är bättre än i andra fall, enligt Claesson. Finländska myndigheter har haft möjlighet att säkra fler bevis efter att de snabbt bordat och beslagtagit fartyget och kunnat förhöra besättningen. […]

– Bygger man upp en kedja med indicier och tittar på vilka vilka aktörer som har vilka intressen så det är klart att mycket pekar på Ryssland. Läs artikel

Sveriges försvarsminister Pål Jonson lovar att svenska Försvarsmakten kommer att försvara finländare om Ryssland anfaller Finland.

Om något  händer, kommer det svenska försvaret att försvara Finland?

– Ja, det är det man gör.

– Sverige och Finland är allierade igen. Det är klart att vi också har ett gemensamt försvar, sammanfattar Jonsons konsekvens av historiska NATO-medlemskap.

Jonson berättar för Iltalehti att Sverige, Finland och Danmark just nu diskuterar förvärv med en gemensam uppfattning om

Det handlar om Spanningsflygplanet GlobalEye utvecklat av svenska Saab.

Radar kan övervaka land, hav och luft. Enligt Saab upptäcker maskinens system även små föremål upp till ett avstånd på 600 kilometer.

– Det har också varit diskussioner med Finland, Säger Jonson. Läs artikel

Det pågår en politisk strid om vilket som ska bli nästa generations stridsflygplan i Sverige, skriver Dagens Nyheter. Medan S och SD gärna ser att svenska Saab fortsätter med en ny generation av Gripen, har regeringen inte uteslutit att köpa ett amerikanskt plan.

Tidigare försvarsminister Peter Hultqvist (S) har argumenterat för vikten av en svensk flygindustri. Andra menar att ett nytt svenskt stridsflyg skulle ta för mycket av försvarsbudgeten. – Vi kommer från regeringens sida att eftersträva så bred samsyn som möjligt kring det här beslutet, säger försvarsminister Pål Jonson (M), till tidningen.

Men regeringen tvekar. Ett amerikanskt plan kan ge kostnadskontroll och poäng i Vita huset.

-Pettersson tror inte en sekund på att ett USA-tillverkat plan ger kostnadskontroll. Kontrollera med de länder som använder F35 och jämför det med kostnaderna för Jas Gripen E. […]

Att köpa färdigt kan verka enkelt, men det är svårt att hitta några siffror som tyder på att det historiskt skulle varit en billigare väg för Sverige. Tvärtom har kalkylerna för de länder som på senare år köpt det amerikanska stridsflygplanet F-35 varit kraftigt överoptimistiska:

• Norge räknade med att lägga 145 miljarder kronor på 56 F-35-plan, fördelat över en 30-årig livstid. Nu uppskattas kostnaderna istället till 326 miljarder kronor för 52 plan, alltså mer än det dubbla mot det som hävdades när inköpet gjordes. Det konstaterar norska Riksrevisionen, som är skarpt kritisk mot försvarsdepartementets hantering.
• Kanada får hosta upp 150 miljarder kronor direkt för sina 88 F-35-plan, men kostnaderna över hela livscykeln beräknas till hisnande 600 miljarder kronor.
• GAO, USA:s motsvarighet till Riksrevisionen, konstaterar att försvarets kostnader för att upprätthålla F-35 ökat med 44 procent sedan 2018, trots att planen flugit mindre och mindre för varje år.
• Saabs egna siffror pekar på att ett F-35-plan kostar Norge och Kanada nästan tre gånger så mycket som ett Gripen-plan, sett över en livscykel. Läs artikel

Stora delar av Sverige saknar idag ett så kallat territorialförsvar, och måste lita till hemvärnets stridsförmåga.

Idag har bristen på markstyrkor för försvaret av vårt eget land fått den svenska arméchefen att uppgivet konstatera att Sverige riskerar bli ett strategiskt tomrum med bara hemvärn som försvar.

Men med Nato-medlemskapet har inriktningen nu blivit att de få markstyrkor försvaret håller på att bygga upp, skall förflyttas österut mot Natos gräns till Ryssland för att stationeras i norra Finland och Baltikum. Ett första steg är en svensk bataljon till Lettland.

Detta är en total förändring av svensk försvarspolitik och säkerhetspolitik.

Det svenska försvaret går från en tydlig defensiv inriktning för att territoriellt försvara hela landet, till en strategi med en militärt avskräckande roll underställd USA/Nato i dess stormaktskonflikt med Ryssland i Nordeuropa. […]

Tystnaden om den nya försvarsinriktningen behöver brytas, även inom socialdemokratin.

Diskussionen om krigsrisken och försvarspolitiken behöver föras inte bara i riksdagen utan med hela svenska folket. Till stöd för att Sveriges defensiva territoriella försvar prioriteras i försvarsbudgeten, både med personal och materiel. Läs artikel

Läs artikel

Nato förbereder för en förstärkt närvaro i Östersjön. Detta för att avskräcka från sabotage mot kritisk undervattensinfrastruktur och andra hybridaktiviteter. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att bidra till insatsen. Kustbevakningen kommer att samarbeta med Natoinsatsen.

Efter den senaste tidens incidenter inleder Nato en insats för ökad närvaro i Östersjön. Den 9 januari fattade regeringen beslut om svenskt deltagande från Försvarsmakten i insatsen. Försvarsmakten ska bidra med upp till tre örlogsfartyg och en luft- och sjöövervakningsförmåga i form av flygplanet ASC 890.

Kustbevakningen kommer att samarbeta med insatsen och ska bidra med fyra fartyg som ska övervaka prioriterade områden. Ytterligare sju fartyg kommer att hållas i beredskap. Läs pressmeddelande

Det råder politisk strid i Sverige kring valet av ett nytt stridsflyg efter Jas Gripen. S och SD vill ge jobbet till Saab. Regeringen överväger dock ett amerikanskt plan, då det skulle kunna förbättra relationen med USA, enligt DN. […]

– Vi vill att det ska vara svensk rådighet och svensk styrning i hela det här projektet. Och att svensk flygindustri och Saab ska vara grunden för att fortsatta utvecklingen, säger Socialdemokraternas försvarstalesperson Peter Hultqvist. Läs artikel

Takten i Sveriges uppbyggnad av totalförsvaret måste öka. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. […]

För att ge myndigheterna i det militära försvaret goda förutsättningar att genomföra den omfattande tillväxten anser regeringen att det finns skäl att i olika avseenden ge berörda myndigheter ökat handlingsutrymme och flexibilitet. Regeringen har därför förenklat hanteringen av ett antal ärenden som kräver regeringens beslut genom att delegera beslutsfattande till myndigheterna inom angivna ramar. Detta gäller till exempel beslut om medgivande till Försvarsmakten att delta i internationella övningar samt ärenden om tillträde till svenskt territorium för utländska statsägda fartyg och flygplan samt militära fordon. Regeringen har exempelvis också höjt Försvarsmaktens bemyndigande vad gäller materielbeslut från 200 till 700 miljoner kronor. Läs pressmeddelande

Trumps hot skiljersig från en tidigare amerikansk praxis som ofta varit mer dold eller indirekt, och från tidigare öppna interventioner, ofta i andra delar av världen, som gjorts i namn av säkerhet och självförsvar eller med mer eller mindre lyckade liberala förtecken och motiv. Det är dock också händelser om påminner om USA:s expansionistiska fas.

Dessa händelser signalerar ett potentiellt skifte i hur USA utövar makt utomlands, särskilt mot länder inom den transatlantiska länken, med mer öppen interventionism från både statliga och privata aktörer. Det är ett hot mot idén om ett sammanhängande rättssystem baserat på alla staters jämlikhet som grundläggande normerande princip, inte den starkes rätt och en indelning av intressesfärer. Vad som kanske håller på att ske är att en parallell syn på folkrätten på ett tydligare sätt än tidigare gör sig till känna här, det synsätt som fanns före FN:s grundande och som ibland kommer till uttryck när stater vill dominera eller till och med förstöra andra stater. Denna nygamla syn på folkrätten är mer tillåtande avseende krig, erövring och territoriell expansion och grundar sig på idéer om naturliga hierarkier och den starkes rätt. Men det finns i den folkrätt som utvecklats efter andra världskriget en rik vokabulär för att förstå och slå tillbaka mot dessa hot. En i sammanhanget viktig princip är förbudet att blanda sig i andra staters inre angelägenheter. Läs artikel

[…] Nu kommenterar statsminister Ulf Kristersson (M) den tillträdande presidentens utspel och ställer sig bakom Danmark.

– Vi accepterar inte att landsgränser ritas om med hot eller våld, varken inom eller utanför EU, säger han.

– Det är bara Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland och Sverige står självklart bakom vårt grannland i dessa frågor. Jag framförde mitt stöd direkt till Danmarks statsminister Mette Frederiksen när vi samtalade i går, fortsätter statsministern.

Även utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) uttrycker sitt stöd för Danmark.

– Min uppfattning om det här är mycket tydlig. Som inflytelserik makthavare ska man passa sig mycket noga innan man ger sig in i andra länders inrikespolitik, säger hon till TV4 Nyheterna. Läs artikel