Månad: februari 2025

[…] By contrast, many Okinawans view Washington and Tokyo as collaborators in a conspiracy to saddle them with environmental and social pollution, and potentially expose them to cataclysmic violence. They have become deeply resentful after 80 years of military occupation.

Although it was reclaimed by Japan in 1972, Okinawa still hosts more than 30 U.S. military bases, which equals 70% of all such facilities in the country. This means it is home to more than 25,000 U.S. soldiers — a little more than half of all such foreign troops stationed in the entire country. Almost 30 years ago, after the kidnapping and brutal rape of a 12-year-old girl by American service members, Okinawans overwhelmingly approved a non-binding referendum calling for a reduction in the U.S. military presence.

Washington responded to that massive pressure by signing an agreement to give up 12,000 acres of garrison land. But the 1996 pact, which hinged on the relocation of an air base from Ginowan to Henoko, went nowhere. Although Okinawans hated the original location of the Futenma Marine Base, always viewed as dangerous, especially after a U.S. transport helicopter crashed into a nearby college, they hated the new location at Camp Schwab even more. It will jeopardize a coral reef that sustains all kinds of fish as well as seagrass beds that provide habitat for an endangered marine mammal. Läs artikel

USAs politiske dreining kaster om på det meste, og Nato-alliansen oppløses foran øynene på oss. Selv om europeiske land ennå en stund kommer til å stabbe framover med smil og smisk overfor USA i håp om at landet likevel vil ta til fornuften, pågår allerede iherdig arbeid med å ruste opp egne forsvar og utforme nye allianser. Bare den siste uka har Norge inngått intensjonsavtaler med Storbritannia og Danmark. [….]

Både Rødt og SV har stilt seg bak Stortingets forsvarsforlik, som innebærer storstilt gjenoppbygging av den nasjonale forsvarsevnen. Det koster – 611 milliarder kroner over tolv år. Det er likevel et framskritt at det nå er enighet om at vi selv skal beskytte Norge. Vi skal vokte eget territorium, helst på rolig vis for å hindre spenninger langs grensene våre. Läs artikel

The village that is know as ”27 km” is home to many of the best pilots in the Kola Peninsula. It is located between the cities of Monchegorsk and Olenegorsk and has the full name ”27 Kilometres of Railway Monchegorsk – Olenya.” […]

The airbase played a key role during the 2WW. But it has also made contributions to the war in Ukraine, Governor Chibis emphasises. […]

The Monchegorsk airbase today houses the 98th Independent Guards Mixed Aviation Regiment. It is considered the main fighter jet force in the Kola Peninsula.

The Regiment is part of the Northern Fleet’s 45th Air Force and Air Defence Army and includes two air wings, one that protects the airspace of the Kola Peninsula and one that serve remote Arctic airbases, among them in the archipelagos of Novaya Zemlya and Franz Josef Land. The latter includes aircraft MiG-31BM operating in the High Arctic and along the Northern Sea Route.

The airbase in Monchegorsk includes MiG-29K, Su-33 and Su-30SM, as well as the Su-34.

The 2,400 meter long runway in Monchegorsk is located only about 20 km from Olenya, the base that houses strategic bombers, among them the Tu-95. Olenya is frequently used in the Russian terror raids against Ukrainian towns and civilian infrastructure. Läs artikel

A forthright effort by the U.S. to reshape debate at the UN on the third anniversary of Russia’s all-out invasion of Ukraine has sparked European consternation and shone a light on shifting global attitudes toward the war. Rather than work with Ukraine and the European Union to draft a resolution marking the anniversary – as President Joe Biden’s administration had done in the past – President Donald Trump’s new administration attempted to stop Kyiv from tabling a text at the UN. Instead, Washington used the opportunity to present its own proposal for peace talks, which, in sharp contrast to previous UN resolutions, mentioned neither Russia’s aggression nor Ukraine’s sovereignty. While Ukraine and its European allies fought to stymie Washington’s initiative, many non-Western members of the UN chose to keep a low profile to avoid alienating either side, unlike during the war’s first phase, when an embattled Ukraine was able to draw on considerable support from around the world. The episode seems likely to presage further trouble ahead at the UN over Ukraine and other issues. […]

It is plain that U.S. lobbying in the run-up to the votes was aggressive; in some cases, U.S. officials warned countries that they would endanger bilateral assistance from Washington if they voted the wrong way. A handful of UN members that are highly susceptible to U.S. pressure, such as Palau and the Marshall Islands, switched from sponsoring the Ukrainian-EU draft to voting against it on 24 February. Rumours swirled about various aspects of the process, including whether France and the UK had contemplated casting their vetoes in the Security Council (something neither has done since 1989). One conclusion all can agree on is that relations between the U.S. and European countries are in very public disarray. Läs artikel

President Donald Trump on Wednesday ruled out offering US security guarantees or NATO membership for Ukraine as his counterpart Volodymyr Zelensky prepared to visit to seal a deal on handing over natural resources.

Trump, who has upended US policy by reaching out to Russia and seeking a quick end to the three-year war, said that European allies would bear responsibility for Ukraine’s security. […]

I’m not going to make security guarantees beyond very much,” Trump said.

”We’re going to have Europe do that,” Trump said. ”Europe is their next-door neighbor, but we’re going to make sure everything goes well.”

Asked what concessions would need to be made to end the war, he ruled out Ukrainian membership in NATO, again repeating Russia’s stance that the issue was behind its invasion.  ”NATO — you can forget about,” Trump said. ”I think that’s probably the reason the whole thing started.” Läs artikel

[…] Hur ser du på uppgifterna om ett mineralavtal mellan USA och Ukraina?

– Zelenskyj berättade om avtalet när vi träffades i Kiev. Vi fick en hel del information om det. Min bild är att Ukraina vet bäst vilka avtal de ska sluta med andra länder. Det gäller ju dem som alla andra. Det är väl känt att de var negativa till det ursprungliga förslaget som kom från USA. Är detta bra för Ukraina så är jag för det.

Har Trump regeringens stöd i detta?

– Vi lägger oss inte i andra länders bilaterala avtal på något sätt. Jag har väldigt svårt att tro att Ukraina skulle göra något som de inte tycker gynnar Ukrainas sak. […]

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i en kommentar, via sin pressekreterare:

”Ingen fred får förhandlas fram utan Ukraina, och den måste ha Ukrainas – och Europas – säkerhet i centrum Vårt huvudfokus ligger fortsatt på vårt militära stöd till Ukraina. Diskussionen om en eventuell fredsstyrka är i ett mycket tidigt skede. Vi behöver förtydliga vad en sådan styrkas roll i så fall skulle vara och hur den skulle utformas. Europa behöver vara del av en sådan dialog. Sverige utesluter ingenting i detta skede. Amerikanskt engagemang i någon form kommer att behövas.” Läs artikel

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M):  svar på fråga 2024/25:803 av Azra Muranovic (S)
Fredsförhandlingar om Ukraina och den svenska hållningen.

[…] Sveriges linje har alltid varit mycket tydlig: det är upp till Ukraina om, och i så fall när, förhandlingar ska inledas. Inget om Ukraina kan förhandlas utan Ukraina. Och om Europa ska vara med och genomföra en överenskommelse, då behöver Europa vara del av en sådan process från början. […]

I alla dessa samtal har jag framfört att endast en fred där Ukraina står starkt kan bli hållbar. Sveriges fokus är därför att göra Ukrainas position så stark som möjligt, inte minst genom vårt militära stöd. Endast en fred som Ukraina når genom styrka kan bli hållbar. En fred framförhandlad från en svag position skulle bara uppmuntra fortsatt rysk aggression.

Sverige tillhör de tio största givarna till Ukraina i världen, och riksdagen har precis röstat igenom det artonde militära stödpaketet till Ukraina – det hittills största. Fler länder måste nu göra mer, och från svensk sida är vi beredda att göra mer. I det här läget utesluter vi ingenting, särskilt inte förslag till stöd för Ukraina. Det är en investering i Europas och vår egen säkerhet. Läs protokollet

[…] Jag undrar så smått varför denna oro över Trump ens finns. Ni som oroar er, vad vill ni göra för Sverige? För ni måste väl ha ett Sverige att oroa er för? Om ni verkligen brydde er om Sverige skulle ni nämligen bete er helt annorlunda.

För det första skulle vi i Sverige ha ett fungerande militärt försvar. Vårt land är glesbefolkat och stort så försvaret måste vara omfattande och talrikt. Sverige hade senast ett starkt försvar mellan slutet av 1940-talet fram till 1970. Då började Palme nedrusta, något som fortsatte fram till omkring 1990. Därefter började våra politiker avrusta vad som återstod.

När försvaret var starkt togs alla män som klarade kraven ut till värnplikt, omkring 90 procent av en årskull. Alla män alltså. Kvinnor kunde delta frivilligt på många vis. Försvaret var då inte främst ett jämställdhetsprojekt.

Något i stil med 12–18 månaders värnplikt beroende på vapenslag och befattning borde åter gälla. Repövningar vart fjärde år på 3–5 veckor. 2–3 veckors extra utbildning för värnpliktiga befäl vart fjärde år mellan repövningarna. Mängder av reservofficerare. Och materiel, massor av materiel. […]

Det skulle också finnas ett civilförsvar så att Sverige skulle klara en avspärrning under lång tid. Vad tror ni som oroar er skulle hända om Sverige angreps och tvingades utkämpa ett längre krig? Strömmen och mobilnätet skulle gå. Hela elnätet skulle kunna vara utslaget i sex månader. Endast nödaggregat skulle fungera. Det skulle inte finnas vatten eller avlopp. Ingen fjärrvärme, ingen el till spisen eller frysen. Ingen import skulle nå Sverige på månader eller år. Läs artikel

Resolutionen godkändes med 217 röster mot 215 efter en intensiv kampanj av talman Mike Johnson, som försökte övertyga tveksamma republikaner att stödja Trumps ”stora, vackra lagförslag”.

Förslaget, som nu skickas vidare till senaten för nya budgetförhandlingar, innehåller skattesänkningar på 4 500 miljarder dollar, utgiftsnedskärningar på cirka 2 000 miljarder dollar samt hundratals miljarder i ökade anslag till militären och gränssäkerheten över en tioårsperiod.

”Idag har republikanerna i representanthuset tagit ett steg närmare att genomföra hela president Trumps America First-agenda – inte bara delar av den”, sade de republikanska ledarna i ett uttalande.

Förslaget instruerar energi- och handelsutskottet att minska utgifterna med 880 miljarder dollar, en åtgärd som allmänt tolkas som ett angrepp på sjukförsäkringsprogrammet Medicaid för låginkomsttagare. Samtidigt kräver förslaget att jordbruksutskottet minskar utgifterna med 230 miljarder dollar, vilket innebär nedskärningar i det federala matstödsprogrammet Supplemental Nutrition Assistance Program.

Enligt den oberoende organisationen Committee for a Responsible Federal Budget skulle de nya åtgärderna öka budgetunderskottet med minst 2 800 miljarder dollar fram till 2034. Läs artikel