Her er USA’s skjulte motiver for at bevare Nato, jyllands-posten.dk

Kasper Støvring, forfatter og foredragsholder, Sorø

Vil Trump opløse Nato? Det kunne nogle gange lyde sådan. Men der er realistiske og mere kyniske grunde til, at USA fortsat vil støtte Nato.

USA har nemlig en interesse i at dominere Europa for at forhindre Europa i at vokse sig for stærkt uden amerikansk indflydelse.

USA’s medlemskab i Nato sikrer Washington en værdifuld position til at forme europæisk sikkerhedspolitik og påvirke kontinentets strategiske retning. Gennem alliancen har USA i praksis opnået status som en europæisk magt med indflydelse på europæiske anliggender.

Denne position skænker USA mulighed for at begrænse fremkomsten af rivaliserende magtcentre. Samtidig sikrer den amerikansk indflydelse over nogle af landets vigtigste handels- og investeringspartnere. […]

USA’s dominerende position i Nato tjener også et andet formål: at bremse udviklingen af et selvstændigt europæisk forsvar. Ved at forblive den primære militære magt i Europa kan USA fastholde kontinentets afhængighed af amerikansk beskyttelse.

Dette blev særligt tydeligt i 1990’erne, hvor Washington aktivt modarbejdede europæiske forsøg på at udvikle uafhængige forsvarsstrukturer uden for Nato. Budskabet var klart: Europa skulle ikke opbygge militære kapaciteter, der kunne gøre kontinentet uafhængigt af amerikansk beskyttelse. Läs artikel

Trump is right, NATO chief reacts to US claims on Greenland, msn.com

NATO Secretary General Mark Rutte agreed with US President Donald Trump regarding Greenland, particularly on the issue of defense, Bild reports.

”When it comes to defense in the Arctic, Trump is right. What I think is very good is that the Prime Minister of Denmark immediately began negotiations with President Trump. Essentially, it was about the high relevance of defense in the far north,” he said.

”We all need to work together to protect these territories. And Trump is right,” emphasized the NATO Secretary General. Läs artikel

USA har förbundit sig att försvara Grönland, dagensarena.se

Anders Hellberg, journalist och författare

Ett 74 år gammalt avtal, som enligt utrikesministeriet i Köpenhamn fortfarande är i kraft, förklarar varför de flesta politiker i den danska statsledningen tagit förhållandevis lugnt på Trumps hot om militära maktmedel. Grönlands unika geografi utan normal militär och civil infrastruktur gör ön närmast omöjlig att invadera rent militärt och Washington skulle inte uppnå något som man inte redan har idag.

Dessutom säger avtalet att amerikanska och danska militära chefer ska samarbeta för att avvärja ett yttre hot mot ön.

Uppståndelsen efter Trumps uttalande om en möjlig militär aktion mot Grönland, och fortsatta uttalanden i samma riktning, kan förklaras med att varken världens medier eller Trumps medarbetare uppenbarligen har känt till det militära samarbetsavtalet från 1951. Läs artikel

 

 

Hotet blev verklighet – Trump inför tullar mot Kanada, Mexiko och Kina, yle.fi

USA:s president Donald Trump har skrivit under beslutet att införa handelstullar mot Kanada, Mexiko och Kina, bekräftar Vita huset.

Tullavgifterna för varor från Mexiko och Kanada är 25 procent. Undantaget är energiprodukter från Kanada, där tullavgiften är 10 procent.

För Kina gäller en tullavgift på 10 procent för alla varor.

De första tullarna träder i kraft på tisdag den 4 februari. En del av tullarna träder i kraft om tre veckor.

Beslutet kommer inte som en överraskning. Trump hotade med tullarna i november och bekräftade på torsdagen att han håller fast vid de planerna. På fredagen konstaterade Trump att han också kommer att införa handelstullar mot EU. Ett sådant beslut har ännu inte skrivits under. […]

Kanada dröjde inte länge med att svara på Trumps nya handelstullar. Premiärminister Justin Trudeau meddelade natten till söndag finsk tid att Kanada inför motsvarande handelstullar på varor från USA. Tullavgiften är 25 procent. Läs artikel

Landerholms slarv väcker frågor om mer än bara honom, dn.se

Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert

Varför polisanmäldes inte Landerholm efter internutredningen av regeringskansliets säkerhetschef? Var statsministern eller rättschefen i statsrådsberedningen på något sätt delaktiga i beslutet att inte överlämna utredningen till åklagare?

Det finns en skyldighet för en myndighet att anmäla misstankar om vissa brott. Enligt lagen om offentlig anställning (LOA) ska ”den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott” anmälas. I propositionen inför ändringen i LOA skriver ansvarigt statsråd: ”Ett motiv för att ha kvar skyldigheten att anmäla vissa brott till åtal kan vara att en sådan skyldighet minskar sannolikheten för att en myndighet av ovidkommande hänsyn underlåter att anmäla ett brott.” […]

Varför diariefördes säkerhets­utredningen  först efter 673 dagar, när en journalist begärde ut den?

Säkerhetsutredningen borde ha diarieförts samma dag som beslutet fattades att inte polisanmäla Landerholm. Utredningen låg till grund för beslutet och var därmed att betraktas som allmän handling, enligt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningens 2 kap. 10 §. Under samma diarienummer ska alla minnesanteckningar och övriga handlingar som tillfört utredningen betydelsefulla uppgifter registreras. Den sekretessmarkering som gjordes vid utlämnandet förefaller för långt­gående, och bör prövas i domstol. Läs artikel

Kristersson står fast: Inga EU-lån för europeiskt försvar, europaportalen.se

Sverige står alltmer ensamt i motståndet mot att EU ska ta gemensamma lån för att finansiera försvarsutgifter. Under fredagens EU-nämnd var statsminister Ulf Kristersson (M) tydlig med att Sverige inte tänker ändra ståndpunkt, trots att tidigare likasinnade som Danmark och Finland öppnat för lånefinansiering.

– Det finns inga genvägar. Det måste ske genom nationella prioriteringar, sade Kristersson.

När EU:s stats- och regeringschefer samlas för ett informellt möte i Bryssel på måndag kommer finansieringen av unionens försvarsutgifter att stå i centrum. Många medlemsländer vill se gemensam upplåning för att klara de omfattande investeringar som krävs.

– Vi måste inse vidden av de försvarsinvesteringar som måste göras i väldigt många europeiska länder nu. De är enorma. Det är de största vi har sett sedan andra världskriget. Det här vållar problem, sade statsminister Ulf Kristersson under fredagens samråd i riksdagens EU-nämnd.

Kristersson pekade på att många EU-länder redan har stora budgetunderskott och hög statsskuld, vilket gör att de söker alternativa finansieringsvägar. Men Sverige står fast vid sin linje. På sin sida i debatten har Sverige enligt statsministern Tyskland och ”kanske några länder till”

– Det finns inga genvägar. Det finns starka skäl att öka försvarsinvesteringarna, men det måste ske genom nationella prioriteringar, sade Kristersson. Läs artikel