Månad: mars 2025

I början av året beslutade Trump att stänga ner landets biståndsmyndighet USAID. Då hade redan flera europeiska länder fört över stora summor i projekt som ska gå till låginkomstländer.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar, ungefär motsvarande drygt 150 miljoner kronor till USAID. Pengarna har nu varit fast där i flera månader, rapporterar AP. Det efter att president Donald Trump den 20 januari beslutade att frysa finansieringen till myndigheten.

Det handlar om ett projekt som går under namnet WE4F som ska hjälpa bönder i fattiga länder att komma på nya klimatsmarta sätt att odla mer mat. Men det är inte det enda projektet som Sida, Sveriges biståndsmyndighet, samfinansierar med USAID. Enligt deras beräkningar har Sverige 12 miljoner dollar, drygt 120 miljoner svenska kronor, av svenskt bistånd som nu sitter fast.

– Vi vill ha besked på vad som händer nu med pengarna och projektet, säger Inga-Lill Hagberg, pressansvarig på Sida. Läs artikel

For this de-risking to happen, the rest of the world should strive to expand trade among themselves by improving market access and concluding trade agreements. […]

To push back against Trump’s trade war, a unified response is essential. Operating independently would only play to Trump’s advantage, and render nations vulnerable to his bullying.

Since Trump is unlikely to stop inflicting pain on other economies until his voter base or the US economy is badly hurt, concerted efforts should be geared to maximise the effect of retaliation on his major concerns. For this purpose, countries should work together to develop a list of common target products, which could focus on major US exports such as vehicles, aeroplanes, fossil fuels and agricultural products including soybean, wheat and beef.

Ideally, a common minimum tariff for each target product would be set to enhance the impact of the retaliatory tariffs. Läs artikel

Contrary to expectations, russia’s first target in NATO might be not even the Baltic region but the North, so let’s take a brief look at its defense capacity […]

According to the data listed in this reference book, the Norwegian armed forces numbered 25,400 active servicemen and another 40,000 in the Norwegian Home Guard (Heimevernet) which is the local variety of a quick mobilization force for times of crises. The 2024 defense budget was $7 billion.

The land forces branch numbered 3,900 regular servicemen and 4,400 reservists, essentially united in one brigade, one light infantry battalion of the Royal Guard, and one mechanized reconnaissance battalion. At their disposal were 36 Leopard 2A4 tanks (and 8 more in storage), 21 CV9030N MkIIIB armored vehicles in the reconnaissance modification and 76 CV9030Ns in the infantry fighting vehicle version, 390 armored personnel carriers, and 160 wheeled armored vehicles.

Artillery arsenal counted 24 K9 self-propelled guns, 16 mortars (81mm) on CV90 chassis, and 12 M125A2 self-propelled mortars, 115 towed L16 mortars (81mm). Air defense was ensured by six NASAMS III missile systems. […]

The Norwegian Navy has four frigates and six submarines, six Skjold missile corvettes, six CB90N landing craft, four minesweepers, and two electronic intelligence ships.

The Norwegian Air Force operates 40 F-35A fighters, five P-8A Poseidon anti-submarine aircraft, four C-130J-30 Hercules transport jets, 15 MFI-15 Safari trainers, as well as helicopters: 13 AW101, 10 Sea King Mk43B, 6 Bell 412HP, and 12 Bell 412S. Läs artikel

Saab bygger sedan 2015 två nya, toppmoderna A26-ubåtar för det svenska försvaret.

Produktionen i Karlskrona tycks nu ha fått problem.Försvarsmakten skriver kortfattat i sin årsredovisning:

”Projektet är försenat vilket kommer medföra en omförhandling i tid och ekonomi … Konsekvenser av bedömda leveransförseningar bereds av Försvarsmakten.”

Enligt Försvarsmaktens budgetunderlag för 2025 skulle ubåtarna levereras ”sent i perioden” 2025–2030. I budgetunderlaget för 2026 är leveransen istället flyttad till perioden 2031–2035. […]

De två ubåtarna i A26-projektet – HMS Blekinge och HMS Skåne – beställdes 2015. De skulle då kosta maximalt 8,6 miljarder kronor och levereras 2022–2024. Saabs vd trodde att det skulle gå ännu fortare.

I stället blev projektet både fördyrat och försenat. Läs artikel

Italian Foreign Minister Antonio Tajani stated that Italy would only consider sending peacekeepers to Ukraine under the flag of the United Nations, according to ANSA on March 21.

He ruled out the possibility of deploying Italian forces under the banners of NATO or the European Union.

Speaking in Rome on Friday during the presentation of a new Action Plan to accelerate exports, Tajani said, “It seems premature to me to talk about peacekeeping operations in Ukraine.” […]

According to Tajani, the deployment of peacekeepers would only be possible under a United Nations framework. “The only option could be that of the United Nations, but there must be a decision by the Security Council,” he added.

Earlier in March, Italian Prime Minister Giorgia Meloni proposed extending NATO’s Article 5 protections to Ukraine without granting full membership. According to the Financial Times, she argued that this approach would provide “stable, lasting, and effective security” while avoiding the complications of deploying foreign troops. Läs artikel

“There are two of them. The planes are on a standard training mission,” explains Lieutenant Colonel Eivind Byre, spokesperson for the Norwegian Air Force.

They are flying close to the border?

“The planes are well inside Norwegian airspace, in safe distance from the border,” assures Byre in a phone interview with the Barents Observer.

Norwegian fighter jets are normally not training in the skies above the northeast corner close to Russia. Friday’s ”standard training”, however, is the second time this winter a pair of F-35s are training over the Varanger region. […]

A main reason for the Norwegian Air Force to fly more often over the Varanger area is to show that Norway has deterrence and is ready to defend all of its airspace amid higher tensions with Russia. Läs artikel

Under toppmötet deltog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj via videolänk och varnade för att de ryska luftangreppen fortsätter trots Putins påståenden om motsatsen.

– Så inget har förändrats, sade Zelenskyj och vädjade om ytterligare stöd.

[…] – Vi behöver medel för artillerigranater och skulle verkligen uppskatta Europas stöd med minst fem miljarder euro så snart som möjligt.

Europeiska rådets ordförande António Costa sade att EU-länder tillsammans har utlovat 15 miljarder euro i stöd till Ukraina.

Det tidigare förslaget från EU:s utrikeschef Kaja Kallas om en 40-miljardersfond för militärt stöd till Ukraina har dock tappat fart. Flera länder, såsom Frankrike, Italien och Spanien, har varit ovilliga att bidra med större summor, enligt finländska Yle.

Statsminister Ulf Kristersson, som stod bakom Kallas initiativ, varnade för att viljan att stödja Ukraina riskerar att minska om det blir en vapenvila och på sikt en reell fredsförhandling.

– Då var ju många som underströk att det får inte ske. För Ukraina måste komma i en bättre position, sade Kristersson. […]

Sveriges statsminister Ulf Kristersson bekräftade att han räknar med att delta i Paris-mötet och att Sverige har militära resurser att bidra med.

– Vi tittar självklart noga på om förutsättningarna är de rätta och vi tycker att det finns ett mandat, att det finns en ”backstop” som man brukar säga, att det finns ett ledningssystem som gör att förutsättningarna är sådana som Sverige brukar tycka är rimliga när vi går in med allvarliga saker. Vi pratar ju ytterst om soldaters och officerares liv, då vet vi ungefär vad vi skulle kunna bidra med, sade Kristersson som tillade att han först vill samordna detta med andra länder innan det blir offentligt. Läs artikel

Rasmus Jarlov, a member of Denmark’s Folketing, also known as parliament, for the Conservative People’s Party, said he regretted helping approve the country’s recent purchase of F-35 fighter jets from the United States.

In the social media post written on X Jarlov said he can “easily imagine a situation where the USA will demand Greenland from Denmark and will threaten to deactivate our weapons and let Russia attack us when we refuse (which we will even in that situation).” […]

“The USA can certainly disable the planes by simple stopping the supply of spare parts,” Jarlov wrote on X. “They want to strengthen Russia and weaken Europa and are showing that they are willing to do tremendous damage to peaceful and loyal allies like Canada just because they insist on existing as a country.” Läs artikel

Det har han – igen og igen – gjort klart. Senest natten til søndag dansk tid, hvor han om bord på Air Force One meldte ud, at det vil være ’uvenligt’ af Danmark, hvis vi ikke overgiver Grønland til USA.

Men det kommer altså aldrig til at ske. I hvert fald ikke, hvis man spørger den konservative folketingspolitiker Rasmus Jarlov.

»Tag ikke fejl. Danmark kommer aldrig til at lade 57.000 af vores borgere i Grønland til at blive amerikanere mod deres vilje. Vi forstår, at USA er et magtfuldt land. Det er vi ikke. Det er op til USA, hvor langt de vil gå. Men uanset hvad. Vi har stadig tænkt os at sige nej,« skriver han. Läs artikel

I lyset af den stigende usikkerhed om USA’s sikkerhedsgaranti for Europa bør Danmark satse på at købe europæiske våben og ammunition og så vidt muligt gøre sig uafhængig af USA.

Det siger De Konservative, SF og Enhedslisten til Information i forbindelse med, at Danmark og Europa står over for massive investeringer i forsvaret.

Rasmus Jarlov, forsvarsordfører for De Konservative, er klar i mælet: »Vi skal undgå at købe amerikansk,« siger han og uddyber: »USA bruger alle midler til at afpresse deres allierede, og vi ønsker ikke at være i en situation, hvor vi kan blive afpresset.«  Adspurgt, om det er realistisk, at Danmark går uden om USA, lyder det fra Rasmus Jarlov, at han forventer, man kan få »det meste fra Europa eller andre venligtsindede lande« som for eksempel Sydkorea eller lande i Sydamerika.

»Så vidt muligt skal det være europæisk, men det behøver det ikke at være,« tilføjer han.

Politisk ordfører for Enhedslisten Pelle Dragsted er enig: »Det udgør i mine øjne en sikkerhedsrisiko at købe våben fra USA.« Läs artikel