Månad: mars 2025

[…] Det er likevel viktig å skille mellom fredsbevarende styrker, som nøytralt overvåker og verifiserer våpenhvileavtalen, og andre styrker som kan bli utplassert som en sikkerhetsgaranti for Ukraina eller Russland. Sikkerhetsgarantier vil være en sentral del av en mer omfattende fredsavtale på et senere tidspunkt, men bør ikke forveksles med nøytrale observatørstyrker som utplasseres for å overvåke og sikre etterlevelse av våpenhvilen.

Dette innebærer at organisasjoner som EU, NATO eller Den kollektive sikkerhetspakten (CSTO) ikke vil være aktuelle aktører i en slik rolle, ettersom de assosieres med en av partene i krigen. Dermed står FN, OSSE eller en spesialmekanisme opprettet for dette spesifikke formålet igjen som alternativer.

På det nåværende stadiet i forhandlingene ser det ut til at USA og Ukraina foretrekker sistnevnte løsning. President Zelenskyj har foreslått at våpenhvilen kan overvåkes av amerikanske satellitter og droner. Det er imidlertid uklart om Russland, som ser på USA som partisk i konflikten grunnet landets våpenleveranser og etterretningsstøtte til Ukraina, vil akseptere USA som en nøytral tredjepart til å overse avtalen. I tillegg har satellitter og droner tekniske begrensninger, som dårlig vær eller skydekke. Når det er sagt, er den største utfordringen ved en slik ordning fraværet av en mekanisme for å undersøke påståtte brudd på avtalen og håndtere hendelser i felten. Et alternativ kan være å vurdere overvåking gjennom FN eller OSSE. Läs artikel

[…] En spritny analyse fra Danmarks Nationalbank dokumenterer, at USA de senere år har udviklet sig til at blive Danmarks suverænt største enkeltstående eksportmarked, som aftog 18% af Danmarks varer og tjenesteydelser i 2024. På investeringsfronten er afhængigheden endda endnu mere udtalt, idet USA tegner sig for ca. 20% af de samlede udenlandske investeringer i Danmark, mens intet mindre end 25% af alle danske investeringer i udlandet var placeret i USA i 2024. Med Trumps aggressive udøvelse af sine administrative og regulatoriske magtbeføjelser er det ikke svært at forestille sig, hvordan danske virksomheder som fx Novo Nordisk kan komme i klemme hos de amerikanske myndigheder, hvis den danske regering åbent trodser Trump.

I teknologisk forstand er vi nået dertil, at det stadig mere digitaliserede danske samfund og ikke mindst arbejdsrum er bygget op omkring infrastrukturelle platforme, som stort set alle er amerikanske. Hvad enten det gælder styresystemer, mobilapplikationer, datacentre, transaktionsnetværk, betalingsløsninger, sociale medier og de allestedsnærværende AI chatbots er der tale om amerikanske leverandører såsom Adobe, Alphabet, Amazon, Apple, Cisco, Meta, Microsoft, Nvidia, Open AI, Oracle, Qualcomm, Visa m.fl. […]

Den danske regering bør krediteres for i stigende grad at orientere sig mod Bruxelles og for sammen med sine europæiske partnere at støtte resolut op om ukrainerne, der allerede har fået en forsmag på det nye amerikanske tvangsdiplomati. Men mon ikke tiden er inde til mere fundamentalt at gentænke de transatlantiske bånd og Danmarks position som småstat i en tid, hvor den internationale orden falder fra hinanden hurtigere, end selv russerne havde turde drømme om. Läs artikeln

[…] EU-kommissionen vill låna upp 150 miljarder euro som i sin tur kan lånas ut till medlemsländerna för att göra gemensamma upphandlingar av viktiga försvarsmaterial. På pappret räcker det med kvalificerad majoritet – två tredjedelar av medlemsländerna. Men på detaljsidan bråkas det om man ska få köpa även av företag utanför EU. Dessutom kräver EU-parlamentet att få säga sitt – inte för att man är emot förslaget, utan främst för att man vill visa att man inte kan köras över.

* Undantag från EU:s hårda budgetregler

Kommissionen talar om att få loss hisnande 650 miljarder euro (uppemot 7,2 biljoner kronor med nuvarande kurs) – utan att medlemsländerna behöver riskera straff för överskridna budgetregler. Men den siffran bygger helt på att varje EU-land på egen hand bestämmer sig för att lägga till ytterligare motsvarande 1,5 procent av sin bnp på försvarssatsningar. Och förutom att alla ska vara villiga att ta de besluten råder oenighet om vad som ska räknas som försvarsutgifter. Exempelvis Spanien vill gärna räkna in klimatåtgärder och gränskontroll. Läs artikel

Europeiska ledare diskuterar planer på att gradvis ta över ansvaret för Europas säkerhet från USA inom de kommande fem till tio åren. Målet är att undvika en plötslig och kaotisk amerikansk reträtt från militäralliansen Nato.

Det rapporterar Financial Times, som hänvisar till källor med insikt i de pågående samtalen, vilka involverar bland annat de nordiska länderna, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Planen syftar till att undvika en abrupt och kaotisk amerikansk reträtt från Nato – en oro som väckts av Donald Trumps återkommande hot om att försvaga eller lämna militäralliansen. Diskussionerna mellan de europeiska ledarna uppges vara informella men strukturerade, med förhoppningen att de ska resultera i en gemensam europeisk strategi som ska läggas fram för USA inför Natos toppmöte i Haag i juni. Läs artikel

Regeringen har beslutat att Försvarsmakten, tillsammans med de nordisk-baltiska länderna, ska lämna stöd för att stärka den ukrainska markstridsförmågan. Utrustning och finansiella medel upp till ett värde på 6,2 miljarder kronor ur det 18:e militära stödpaketet kommer att kunna nyttjas inom ramen för samarbetet. Läs pressmeddelande

Efter Nato-inträdet har Sverige dessutom skrivit under DCA-avtalet om militärt samarbete med USA, ett avtal som ger dem rätt att placera amerikanska trupper och vapen på 17 baser på svensk mark. En bas ska ligga på Ravlunda skjutfält i Simrishamns kommun. […]

I ett brev till samtliga folkvalda i vårt valdistrikt har vi ställt den enkla frågan: – Är du fortfarande säker på att det bilaterala avtalet, Defense Cooperation Agreement, DCA, verkligen gagnar Sverige och gör oss medborgare tryggare?

Endast en (!!!) riksdagspolitiker svarade. Det var Lars Johnsson, Riksdagsledamot (M) och han upprepade standardsvaret att allt samarbete ska ske med respekt för svensk suveränitet och svenska lagar så han ser ingen anledning till omprövning av sitt tidigare ställningstagande. Vi delar inte hans uppfattning men heder ändå åt denne man som faktiskt svarade. Läs artikel

I går la EU fram sin nye forsvarsplan, «Readiness 2030», i Brussel. Planen er et veikart for opprusting av Europa og følger opp «ReArm Europe», som for to uker siden la det økonomiske grunnlaget for storstilt kjøp av forsvarsmateriell. Blant annet tillater EU at medlemsland kan øke budsjettunderskuddet om investeringer går til forsvar, og EU-landene kan også låne penger fra et nyetablert fond på 150 milliarder euro. Både Norge og Ukraina er inkludert i ordningen fordi vi har sikkerhetsavtaler med EU. USA, Storbritannia og Tyrkia er imidlertid holdt utenfor. Planene legger også begrensninger på hva EU-landene kan handle. For eksempel kan EU-landene bare handle med våpenprodusenter fra USA, Storbritannia og Tyrkia om disse inngår sikkerhetsavtaler med Brussel, skriver Financial Times. Tredjeland kan heller ikke ha kontroll over våpensystemene som kjøpes inn, for eksempel ved å kreve en bestemt oppbygging eller hvor de kan brukes, slik USA ofte gjør. Minst 65 prosent av pengene skal brukes i EU, Norge og Ukraina. Resten skal gå til land som signerer sikkerhetsavtaler med EU. […]

For statsminister Jonas Gahr Støre kan ikke Norges involvering kalles annet enn en diplomatisk triumf. Demokratiske, europeiske land har startet frigjøringen fra amerikansk militær dominans. Nå gjelder det for Norges del å ikke gjøre samme feil som tidligere, men bruke situasjonen til å inngå samarbeid som sikrer norsk suverenitet. Tida hvor vi kriget der stormakten pekte, må være over. Läs ledaren

Fighter jets from NATO countries intercepted two long-range U.S. heavy bombers in intensive Arctic drills, as tensions increase between the alliance and Moscow.

The pair of B-52H Stratofortress aircraft took part in NATO’s Tower Citadel exercises with Dutch, Danish and Swedish jets on Monday. […]

The backbone of the U.S. strategic bomber force, the B-52H can drop or launch gravity bombs, cluster bombs, precision-guided missiles and joint direct attack munitions. […]

As part of Bomber Task Force 25-2, the two U.S. aircraft took part in a simulated interception and air defense exercise with Royal Netherlands Air Force F-35 Lightning IIs, Royal Danish Air Force F-16 Fighting Falcons, and Swedish JAS 39 Gripens. Läs artikel

Läs mer

Journalistförbundet har lämnat remissvar på en promemoria från Försvarsdepartementet. Promemorian med namnet ”Förbättrade förutsättningar för Sverige i Nato – några frågor om sekretess” (Ds 2024:34) innehåller förslag om långtgående inskränkningar av den grundlagsskyddade handlingsoffentligheten. Bakgrunden är de behov som anses finnas av att skydda uppgifter inom ramen för Natosamarbetet.

I promemorian föreslås en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att en uppgift som förekommer inom ramen för Natosamarbetet omfattas av sekretess om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i samarbetet försämras om uppgiften röjs. Även uppgifter som är ”harmlösa”, men som Sverige på grund av ingångna avtal är skyldigt att hemlighålla kan omfattas av sekretess. Journalistförbundet avstyrker förslaget.

– I praktiken innebär förslaget att det är andra Nato-länder och inte Sverige som har makten över vilka uppgifter som ska omfattas av sekretess och inte. Om förslaget blir verklighet kommer det kraftigt att försämra insynen i försvarssamarbetet. Läs artikel

United States arms-makers are being frozen out of the European Union’s massive new defense spending plan, which aims to splash the cash for EU and allied countries, according to defense spending plans released Wednesday.

Also left out — for now — is the United Kingdom.

“We must buy more European. Because that means strengthening the European defense technological and industrial base,” said Commission President Ursula von der Leyen in announcing the Readiness 2030 program.

In a bid to strengthen ties with allies, Brussels involved countries like South Korea and Japan and the European Free Trade Association (EFTA) in its program that could see as much as €800 billion spent on defense.

“We need to see not only Russia as a threat, but also … more global geopolitical developments and where Americans will put their strategic attention,” European Defense Commissioner Andrius Kubilius told reporters.

In recent years, about two-thirds of EU procurement orders have gone to U.S. defense companies. Läs artikel

UiT The Arctic University of Norway and Professor of High North Studies, Rasmus Gjedssø Bertelsen, believes the Arctic is divided between a NATO-led western Arctic and a Russian Arctic with close ties to the BRICS countries, particularly China and India. The Arctic’s delineation of global power constellations can be traced far back and will also continue into the future.

He believes there are two common, but incorrect, narratives about the Arctic. One is based on the idea of ’Arctic exceptionalism’ – that the cooperation in the Arctic is not impacted by conflict in other areas. The other is the narrative around the interest in the Arctic and that the region gained importance in the last 15 years due to climate change and a race for resources.

However, the Arctic has reflected international orders for centuries, he writes in a new research article. The increasing rivalry between the West and a growing non-western bloc led by China and Russia is no exemption. […]

Bertelsen writes that the Arctic is now divided between a NATO Arctic, spearheaded by the US, and a Russian Arctic, seeking cooperation with BRICS+ countries. This reflects a global rivalry between the US/NATO and Russia/China, in which cooperation is minimal and the risk of conflict is heightened.

The researcher believes the world is heading toward a deep and long-term conflict between the US and NATO+ on one side and BRICS+ on the other. This divide will impact the Arctic, in which geopolitical tensions will likely strengthen instead of decreasing. This will lead to more conflict and less economic development and growth, as opposed to the globalization after the Cold War. […]

”The US will maintain a strong interest in the Barents region to threaten the Russian nuclear deterrent (US counterforce strategy), as well as for access to intelligence aimed at Russia, which is reflected in Norwegian-US intelligence cooperation throughout the Cold War and later,” the researcher concludes.   Läs artikel