Från defensiv till offensiv med försvaret utomlands

Utgivarna

Kommendörerna Per Edling och Jon Wikingson ställer i artikeln Krigsskådeplats NABO – svenska förmågor i en operativ diskussion (21/4 2024) frågan: ”Var börjar försvaret av Sverige?” Den som föreställer sig att svaret landar i Sverige har enligt författarna fel, ty:

”Svaret är att försvaret av Sverige börjar … rent geografiskt … längs Natos gräns mot Ryssland. Alltså från norsk/finska gränsen i norr, via Baltikum och fortsatt längs landsgränserna mot Ryssland i Centraleuropa. Man kan nog förenklat påstå att väst möter samma motståndare hela vägen från Nordpolen till Ekvatorn.”

Med denna vittomfattande försvarslinje krävs enligt författarna en nyordning av det svenska försvarets inriktning: ett ”doktrinärt skifte”. Vad som hittills gällt håller inte längre:

”Vissa skribenter menar att Sverige ska möta Nato med alliansfrihetens doktrin som bas – genom att försvara Sverige gör vi bäst nytta i Nato. Andra menar att vi ska bibehålla dagens doktrin – vi försvarar Sverige och det som blir över skickar vi till Nato. I det fortsatta resonemanget utgår vi från att Sverige fullt ut ska bidra till alliansen genom att använda svenska stridskrafter och svenska förmågor där de gör bäst nytta för alliansen, och frågan är då vilken roll som Sverige bör ta?”

Efter att med detta flyhänta pennstreck ha lämnat försvaret av Sverige och beprövad svensk doktrin bakom sig finner författarna att den ställda frågan bör besvaras mot bakgrund av Sveriges läge:

”Sveriges geostrategiska läge, med närhet såväl till Arktis som Kontinentaleuropa gör att vårt territorium kommer att vara av stor betydelse för såväl Ryssland som försvaret av alliansens territorium. Ett ryskt angrepp mot Nato på Nordkalotten, med Norge och Finland som frontstater, eller ett ryskt angrepp mot Baltikum med Estland, Lettland och Litauen som frontstater, placerar Sverige i mitten av krigsskådeplatsen NABO (det nordiskt-arktiskt-baltiska området). Vad kommer denna placering militärgeografiskt innebära för Sverige?”

Läs mer

Snedbalans i materielförsörjningen, militardebatt.com

Christoffer Annerfjärd, tjänsteman i Sveriges riksdag och f.d. yrkesofficer
[…] Det paradoxala är att vi, genom att sträva efter en teknologisk överlägsenhet, riskerar att skapa en militär struktur som i praktiken blir skör och dessutom onödigt dyr.
Verkligheten i Ukraina har visat vad som håller – och vad som faller. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 trodde många att det moderna kriget hade kommit. Men ganska snart blev verkligheten brutal; precisionsvapen tog slut, drönare stördes ut, fordon gick sönder. Samtidigt blev improviserade lösningar, grävda ställningar, terrängfordon och plastdunkar lika avgörande som satellitdata och pansarvärnsrobotar.
Trots att behoven är akuta ser vi långa ledtider på även enklare vapen och skyddsutrustning. Automatkarbiner, ammunition och pansarvärnsvapen tar orimligt lång tid att producera och färdigställa. Som exempel blev det ett stort bakslag med skjutförbudet av nya AK 24 som visade sig ha kvalitetsbrister.
Industrin drivs av tillväxt, innovation och differentiering. Det innebär att det sällan är lönsamt att tillverka lågteknologisk materiel i små serier för låga marginella vinster. Istället lockar avancerade system med hög utvecklingspotential och exportmöjligheter. Konsekvensen är att det saknas en industriell bas för det som i praktiken behövs mest i en utdragen väpnad konflikt. Försvarsmakten har inte efterfrågat det, politiken har inte ställt kravet, och när behovet väl uppstår… då är det redan för sent. Läs artikel

Pål Jonson: Då startar svenskledda styrkan i finska Lappland, dn.se

Kommentar:

Sverige skall ansvara för att sätta upp en militär styrka i nordöstra Finland så att ”Finland kan rikta in sig mer på försvaret av södra Finland, medan Sverige tar ett större ansvar att hålla Ryssland stången i norr” heter det i  artikeln i DN.

Försvarsminister Pål Jonson säger att arbetet fortskrider för att få igång verksamheten som skall bestå av truppbidrag från Sverige och andra Nato-stater.

Den nya svenska försvarsdoktrinen som vi kommenterat tidigare bygger på att svenska förband placeras i östra Finland och Baltikum.  Enligt arméledningen skall det göra att vi vid en militär konflikt slipper kriget på vårt territorium. Samtidigt erkänner arméchefen att vi oundvikligen kommer att dras in i krig då vi har svenska styrkor vid ryska gränsen.

Försvarsministern är uppenbarligen nöjd med att vi skickar trupp utomlands samtidigt som Sverige saknar ett eget territorialförsvar. Det är  en oansvarig äventyrspolitik.

I artikeln står att placeringen av svensk styrka i norra Finland  är ett resultat av Natomedlemskapet. Det är ett missvisande påstående. Natomedlemskapet innebär inga bindande förpliktelser av det slaget. Sverige avgör själv hur svenska styrkor skall användas.(Utgivarna)

Artikel i DN:

Planeringen av den svenskledda Natostyrka som ska bistå i försvaret av finska Lappland är i full gång. I slutet av året anländer de första svenska soldaterna, avslöjar Sveriges försvarsminister Pål Jonson.

Intensiv planering pågår för den kommande svenskledda FLF-styrka som ska etableras i norra Finland. FLF står för Natos Forward Land Forces. Det ska bli en stab med svenska officerare som håller i gång övningsverksamhet med trupper som kan förstärkas med fler soldater från olika länder, inklusive Sverige. Styrkan placeras i Sodankylä och Rovaniemi.

Den svenskledda styrkan i norr är ett resultat av att Finland och Sverige numera båda är medlemmar i Nato. Styrkan gör det enligt experter möjligt för Finland att rikta in sig mer på försvaret av södra Finland, medan Sverige tar ett större ansvar att hålla Ryssland stången i norr. Läs artikel

Arméns viktigaste operation i år inledd, forsvarsmakten.se

Förarbetet har pågått i månader.
Nu har kraftsamlingsskedet av Operation S:t Göran inletts.
– Arméns krigsförband står nu i fokus på ett sätt som inte gjorts tidigare. Det är därför det viktigaste vi gör under 2025, säger ställföreträdande arméchef Per Nilsson under sitt besök vid militärbas Skövde. […]

En viktig del i operationen är att samtliga krigsförband i armén ska öva på att inta mobiliseringsplatsberedskap.
Och mobiliseringsplatsberedskap ska inte förväxlas med mobilisering.

– Mobiliseringsplatsberedskap är förutsättningen för att kunna genomföra mobilisering. Nu testar vi rutinerna för hur en mobilisering skulle kunna gå till i skarpt läge. Platser, checklistor och orderverk gås igenom och uppdateras, säger ställföreträdande arméchef Per Nilsson.

Vid vissa förband kommer också värnpliktiga och tidvis tjänstgörande personal kallas in och övningar genomföras. Läs pressmeddelande

US Soldiers Deploy for Military Exercises in Europe, Including the High North, highnorthnews.com

US military assets and soldiers have begun deploying to Europe for Defender 25 – the largest annual US Army deployment in the European theater.

The large-scale US Army exercise tests how quickly and effectively American troops can deploy to Europe and defend the Eastern Flank with NATO Allies and partners, informs US Army Europe and Africa in a press release.  The goal is to demonstrate the U.S. military’s ability to send forces across long distances, maintain operations, and support its Allies from the Arctic to the Mediterranean and Black Sea regions.

“This is about global deterrence,” Commanding General of U.S. Army Europe and Africa, Gen. Christopher Donahue, said in a statement. […]

According to US Army Europe and Africa, equipment and personnel began departing from the U.S. on April 10. Over 5,000 US-based troops are headed to Europe for the exercise’s various training locations across 18 countries.

After arriving in Europe, the US forces will participate in a series of exercises, involving approximately 25,000 service members from the US, Allies, and partners. […]

Among the operations to be conducted are five near-simultaneous airborne jumps in Finland, Norway, Sweden, Latvia, and Lithuania. […]

In the other Nordic countries, Polish paratroopers will conduct an airborne jump into Finland, while NATO Allies will conduct an airborne jump into Gotland Island in Sweden.

Drills also include the movement of troops from the United Kingdom to Norway and Sweden. Läs artikel

Vem vinner tullkriget? dagensarena.se

Lars Anell

[…] I sitt installationstal beskrev Trump hur bedrövligt tillståndet var i landet. Han använde det som bas för löftet om en ny guldålder. Nästan varje mening i beskrivningen av misären i USA är osann.

Trump övertar en ekonomi i gott skick som sedan millennieskiftet konkurrerat ut alla medtävlare i G 7-gruppen vilket ekonomiskt mått vi än använder. […]

Den 2 april visade Trump upp en lista på ofta mycket höga individuella tullar som skulle införas på basis av en dittills okänd formel för enskilda länder. Detta skapade kaos på internationella marknader och ledde till dramatiska kursfall på alla världen börser. Mycket snabbt sattes dessa tullar på sparlåga, utom för Kina, där de höjdes. Det allmänna omdömet är att Trump fick kalla fötter. […]

Oroliga tider är bara förnamnet på vad som nu sker i världsekonomin. Alltså borde efterfrågan på tioåriga amerikanska obligationer stiga så kraftigt att räntan faller tungt. Men nu har motsatsen inträffat. Den 7 – 8 april steg räntan mer och snabbare än den gjort på ett kvarts sekel. Och skälet är att vi inte litar till 100 procent på att USA ska lösa in sin skuld. Rollen som världens växelkontor ger både makt (nästan 90 procent av alla internationella penningtransaktioner sker i dollar) och en årlig inkomst på 100 miljarder dollar. Omvärlden ifrågasätter nu denna ordning. […]

Till slut en uppmaning till de tiotusentals experter (nåja) som ägnar sig åt att förstå och förutspå Donald Trump. Magnus Ranstorp skrev nyligen i SvD att 225 ledande psykologer och psykiatriker kommit fram till att han ”uppvisar tecken på malign narcissism, en personlighetsstörning präglad av grandiositet, sadistiska drag och en fullständig oförmåga att känna empati.”

Hans tidigare säkerhetspolitiske rådgivare John Bolton konstaterade att Trumps mest utmärkande karaktärsdrag är hämndlystnad. Låt det vara bra så och koncentrera er i stället på vad han gör och vad det får för konsekvenser. Läs artikel

Svenske kardinalen: Just nu hade vi behövt påven, msn.com

[…] – En autentisk person, som kunde säga obekväma saker till makthavare. Han har präglat bilden av katolska kyrkan som öppen för dialog med världen.

Han nämner att påven hade tillrättavisat USA:s vicepresident JD Vance vid dennes besök strax före påvens död.

– Han ville ha dialog med alla, men han ville också säga ifrån när det var något som inte var rätt och riktigt, säger Arborelius.

Med tanke på världsläget, hade påven behövts just nu, konstaterar kardinalen.

– Det påven satt i centrum är i fara, säger han.

– Han ville bygga broar, inte murar, så att de fattiga och förtryckta kom till sin rätt, han ville skapa fred och kämpa för miljön. Just nu hade vi behövt påven i alla dessa viktiga frågor. Hans röst har tystnat, men hans ande lever vidare. Läs artikel

Axios: Så här ser Trumps sista plan för fred i Ukraina ut, yle.fi

[…] Enligt Axios presenterade USA sin fredsplan, ett dokument på en enda sida, för den ukrainska delegationen under ett möte i Paris i förra veckan.

USA ska ha presenterat planen som president Donald Trumps sista erbjudande. Enligt Vita huset är alltså USA berett att överge Ukrainaförhandlingarna om parterna inte godkänner förslaget. […]

  • USA erkänner ”de jure”, rättsligt, rysk kontroll över Krimhalvön.
  • Rysslands kontroll över så gott som hela Luhanskregionen och de ockuperade delarna av regionerna Donetsk, Cherson och Zaporizjzja ska i praktiken, eller ”de facto” erkännas.
  • Ukraina lovar att inte bli Natomedlem. Däremot får Ukraina bli medlem av EU.
  • USA lyfter sanktionerna mot Ryssland.
  • Det ekonomiska samarbetet mellan Ryssland och USA utökas. Speciellt vad gäller energi och industri. Läs artikel

Expert: Nya israeliska attacker kan påverka folkmordsmål, dn.se

[…] Det stora antalet civila som dödats i kriget mot terrorstämplade Hamas i Gaza innebär att Israel gjort sig skyldig till folkmord mot palestinier, löd anklagelsen.

En månad senare beslutade domstolen att Israel måste vidta provisoriska åtgärder för att undvika folkmord och förbättra den humanitära situationen.

Det slutgiltiga domslutet kommer förmodligen att dröja ett par år till, enligt Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Nyligen fick Israel ytterligare sex månader på sig att skicka in sitt försvar mot anklagelserna.

– Huvudsakligen är det att staterna vill ha lång tid på sig för att skicka sina inlagor och förbereda sina muntliga presentationer, säger han. […]

– Förmodligen kommer Sydafrikas sak att stärkas, särskilt med tanke på de senaste veckornas totala blockad, säger Pål Wrange. Läs artikel

Följ Finland om truppminor, nwt.se

Ledarredaktionen

Finland lämnar Ottawakonventionen som förbjuder lagring, produktion, försäljning och användning av truppminor. Det meddelade statsminister Petteri Orpo nyligen.

Tidigare har även Polen och de baltiska länderna tillkännagivit att de drar sig ur. Sverige bör följa efter. Det är naturligtvis en sorg, samtidigt som det inte längre går att blunda för verkligheten. Det kontinuerligt ökande hotet från Ryssland kräver det.

Truppminor är ett vapen som skapar fruktansvärd förödelse. Det är därför över 160 länder har anslutit sig till Ottawafördraget. […]

När Sverige undertecknade Ottawafördraget förde Försvarsmakten ett liknande resonemang. Då bedömde man att användningen av truppminor skulle göra hastigheten vid en rysk invasion i norr hundra gånger långsammare (från en framfart på 2-3 kilometer i timmen till 20-30 meter i timmen). Läs artikel

 

Norge skal kjøpe kampvogner med naboland, forsvaretsforum.no

Sveriges statsminister Ulf Kristersson sier de sammen med Norge, Finland og Litauen har til hensikt å anskaffe «flere hundre» kampvogner av typen CV-90.

Nyheten kom på et pressetreff sammen med Litauens statsminister Gintautas Paluckas.

– Fellesanskaffelsen vil fremskynde leveranser, senke kostnader og komme våre forsvarsindustrielle bånd til gode, sier statsminister Ulf Kristersson. […]

I løpet av våren skal det skrives en «interesseerklæring». Hva anskaffelsene kan være verdt er ikke kjent. Kampvogn 90 er produsert av BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik. Läs artikel

En suddande professor

Anders Björnsson

Ove Brings understreckare i Svenska Dagbladet (22/4) är på många punkter slirig. Folkrättsjuristen anser att Sverige under den för vårt land långa fredsperioden från 1812 ingick ett flertal allianser med andra länder. Det stämmer inte, med ett enstaka men kvickt övergående undantag. Vad han räknar upp är mellanstatliga samarbeten, inte politiska eller militära allianser.

Sveriges deltagande i slutkampen mot det napoleonska Frankrike utgjorde inte en militärallians utan en samverkan mellan flera staters arméer under ett pågående krig (som Sverige fått smaka av 1808–09). Denna samverkan förde till slaget vid Leipzig i mitten av oktober 1813 och franskt nederlag. Den svenske kronprinsen Karl Johan hade föregående år ingått en dynastisk överenskommelse med den ryske kejsaren Alexander I i Åbo, i grunden en non-aggressionspakt. Den så kallade nordarmén under Karl Johans ledning anlände till slagfältet i god ordning men först när fransmännen redan hade börjat betvingas: dess förluster blev också måttliga. De svenska trupperna vände strax efter slaget norrut för att avtvinga den danska regimen, som stått på Frankrikes sida under Napoleonkrigen, dess norska lydrike. I den efterföljande skärmytslingen mellan svenska och norska styrkor deltog inga främmande länders stridskrafter.

Läs mer