Sven Hirdman:
Jag har tre huvudsynpunkter. Jag tycker det är alldeles utmärkt att svenska försvaret nu efter 20–25 år äntligen har en rejäl övning med alla sina förband. Ett försvar som inte övar sina förband är inget försvar. Så jag tycker det är riktigt att man har det och den omfattning man har det.
Jag är dock tveksam till delar av scenariot som förutsätter att ryssarna anfaller Gotland, vi tar hit amerikanerna, 1500, som är det största utländska förbandet som deltar. Jag tycker det är tveksamt av två skäl.
Vår traditionella säkerhetspolitiska doktrin är militär alliansfrihet Det innebär att vi skall inte ha några allianser i fredstid. Klarar inte vårt försvar att hålla oss utanför utan hamnar i krig då skall vi begära stöd av västmakter. I det här scenariot förutsätts det att amerikanarna redan är här innan kriget börjar eller när det börjar. Det leder till en omtolkning av vår nuvarande säkerhetspolitik.
Det är den ena aspekten. Den andra att ryssarna skulle anfalla Gotland. Jag tror inte på det. Om du frågar ÖB om Ryssland är ett militärt hot mot Sverige så är svaret nej.
Det är inte så att den här övningen är provocerande för Ryssland. Sverige är för litet för att kunna provocera Ryssland. Men det skapar ytterligare lite irritation.
Den tredje synpunkten är att det är olyckligt tidsmässigt. Vi har vår övning nu, vilket är mycket bra, och samtidigt har ryssarna sin stora övning som är planerad sedan fyra år och vår övning är väl planerad sedan två år.
I det här mycket spända läget i världen mellan Ryssland och USA så bidrar inte Aurora till att minska spänningarna.
Karlis Neretnieks:
Jag tycker att scenariot är precis det vi bör förbereda oss för. Ryssland har ju inte en alltför fin meritlista de senaste tio åren. Vi har Georgien 2008, vi har Krim 2014 och det pågående kriget i Ukraina. Rysslands mycket tydliga strävan är att stärka sitt inflytande i grannländerna. I vårt fall är ju Baltikum intressantast, vilket gör att scenariot är precis sådant vi bör förbereda oss för.
Programledaren:
Vad säger du om den amerikanska närvaron med 1500 soldater?
Karlis Neretnieks:
Jag tycker det är väldigt bra att Amerika deltar i den här övningen av två skäl.
Det ena är att skulle vi bli angripna eller vara hotade, så är USA det land som snabbast kan lämna någon typ av substantiell hjälp om så skulle behövas.
Det andra är en rent militär aspekt. Vi får nu tillfälle att öva mot en kvalificerad motståndare. USA kommer hit med attackhelikoptrar och andra system som vi själva inte har. Nu får vi chansen att öva mot just sådana system som ju Ryssland har till exempel.
Programledaren:
Sven Hirdman, vi hör här att Ryssland utgör ett hot om tittar på händelserna i Georgien med mera. Det är ett realistiskt scenario, säger Karlis Neretnieks.
Sven Hirdman:
Ryssland utgör inget militärt hot mot Sverige. Jag tror inte heller det utgör ett militärt hot mot Nato-länder eller EU-länder. Jag tror faktiskt på den amerikanska försvarsgarantin inom ramen för Nato.
En annan sak är det finns konflikter och har funnits konflikter. Det finns konflikter mellan Ryssland och Georgien och mellan Ryssland och Ukraina. Jag ser inte det som ett prejudikat och att Ryssland skulle vilja sätta igång ett krig mot västländerna. Det skulle leda till en oerhört stark amerikansk reaktion och få enorma konsekvenser för den ryska ekonomin, förbindelser skulle brytas och så vidare och det skulle kunna leda till ett världskrig. Jag ser det inte som någon som helst önskan eller vilja från rysk sida att sätta igång en sådan process.
Programledaren:
Om vi tittar på att Sverige får en möjlighet att öva som du själv tyckte var viktigt?
Sven Hirdman:
Jag kan hålla med Karlis på den punkten att det är bra att det lite isolerade svenska försvaret här uppe i Norden får öva med andra kvalificerade förband.
Men just med tanke på spänningsförhållandet för närvarande mellan stormakterna, mellan Moskva och Washington, hade det ur min synpunkt varit bättre att det varit brittiska och franska förband och om övningen varit säg i Mellansverige.
Programledaren:
Men vad säger du då om att det är rimligt att samarbeta med USA för att USA är den makt som har möjlighet att hjälpa till om något händer?
Sven Hirdman:
Som försvarsminister Peter Hultqvist sagt om den här övningen att det är en säkerhetspolitisk signal. När man gör en sådan här övning är det inte bara fråga om praktik att man övar och lär sig, utan det är också säkerhetspolitiska signaler och i det här fallet med det spända läget bör man snarast inrikta sig på att minska spänningen. Därför tycker jag det är en för stark säkerhetspolitisk signal.
Programledaren:
Karlis Neretnieks, vad säger du om den signal som Sverige skickar ut med den här övningen?
Karlis Neretnieks:
Jag tycker det är en väldigt fin signal, för vi säger då: ställ inte till med något krakel i vårt område.
Egentligen skulle jag vilja säga att det minskar spänningen genom att det förhoppningsvis minskar rysk benägenhet att ställa till med äventyrligheter. Så att jag tycker det är precis rätt signal och vid rätt tillfälle.
Det Sven Hirdman sa att de baltiska staterna självfallet kommer att försvaras av Nato. Men då är det ju så att då måste Nato öva för att visa att man vill och avser att försvara de baltiska länderna.
Då är det mycket bra att USA och Nato och Finland får tillfälle att öva i Östersjöområdet och visa att de tar sina garantier för Baltikum på allvar.
Programledaren:
Vad säger du, Sven Hirdman, att Nato med en sådan här övning visar att man menar allvar och då på något vis minskar spänningarna i Östersjöområdet?
Sven Hirdman:
Jag förstår och tycker det riktigt att de baltiska staterna är medlemmar av Nato. De har sin historia bakom sig och sina farhågor. Det är viktigt med den amerikanska försvarsgarantin för dem, och jag är övertygad om att den kan uppfyllas utan att man använder svenskt territorium. Det finns Polen, det finns Östersjön, det finns flyg och allt möjligt.
Signalen från amerikansk sida, då Obama var där, var ”vår garanti gäller och vi övar detta”. Det finns nu också Nato-förband i alla de tre baltiska staterna. Man behöver inte utnyttja det svenska territoriet på det sättet som nu sker.
Programledaren:
Karlis Neretnieks, det här med tajmingen. Sven Hirdman säger att det är olyckligt att det sker två sådana här stora övningar samtidigt och det kanske kan öka risken för incidenter i Östersjötrakten de närmsta två veckorna. Vad säger du om det?
Karlis Neretnieks:
Vi beslöt om övningen 2015 som ett led i att återskapa ett försvar. Då blev det två år framåt i tiden, och det blev 2017. Vi kunde inte göra det tidigare och jag ser absolut inget skäl att skjuta upp den ett år enbart för att Ryssland kör sin traditionella Zapad-övning 2017. Det argumentet tycker jag inte är hållbart.
Sven Hirdman:
Jag håller helt med Karlis. Det är ingenting man kan göra något åt, men det är ett olyckligt sammanträffande. Då är det viktigt, eftersom det är som det är att det finns etablerade kanaler, så att man håller kontakt med varandra och man observerar varandras övningar, att man kan ringa varandra. Man skall kunna säga att nu är våra flygplan här, så att ni vet det och ser till att fartyg inte kolliderar och så vidare. Det är viktigt, och där finns det brister i kontakterna mellan våra militära strukturer och deras militära strukturer. Det är möjligt att man ordnat detta för det är viktigt.
Programledaren:
Karlis Neretnieks, ser du också risker att de här samarbetena inte fungerar som de skall?
Karlis Neretnieks:
Jag håller fullständigt med Sven om det behövs kanaler för att föra en dialog och orientera varandra för att undvika incidenter. Det är en självklarhet.
Nu kommer det att vara stor aktivitet i Östersjön. På rysk sida en jättestor aktivitet. Mer 100 000 man och med flyg samtidigt med vår övning, och det går inte att utesluta att det blir incidenter. Flygplan som flyger för nära varandra, fartyg som kommer för nära varandra, men då får man väl hoppas, jag vet inte i detalj, att det är som Sven efterlyser att det finns en god kommunikation mellan ryssarna och vår övning.
Jag är inte säker, då det har varit lite för mycket konstigheter på rysk sida, att man flyger utan transpondrar på sina plan. Man har nästan kolliderat med trafikflygplan i södra Östersjön.
Utskrift från Sveriges Radios program av Lars-Gunnar Liljestrand