Hans Wallmark har frågat mig när och varför svensk säkerhetsdoktrin ändrats, bort från idén om att kärnvapenstaterna måste involveras i det viktiga nedrustningsarbetet till förmån för, vad Wallmark betecknar som, ett ensidigt proklamatoriskt avtal.
Någon sådan förändring som Wallmark tycker sig se har aldrig ägt rum.
Regeringens självklara utgångspunkt är att alltid verka för att kärnvapenstaterna engagerar sig i processer för kärnvapennedrustning – något dessa stater också åtagit sig att göra inom ramen för icke-spridningsfördraget NPT. Det är ett faktum att målet om en kärnvapenfri värld inte kommer att kunna uppnås om så inte sker.
Vikten av kärnvapenstaters engagemang är också ett återkommande budskap från svensk sida i våra diplomatiska kontakter om nedrustning och icke-spridning med dessa länder. Vi deltar i viktiga samarbetsprojekt om bland annat verifikation av kärnvapennedrustning med USA och Storbritannien. Ett annat exempel är att Sverige är ett av 25 länder, varav flera kärnvapenstater, som deltar i en expertgrupp med syfte att bana väg för förhandlingar om ett avtal som förbjuder produktion av klyvbart material för vapenändamål. Läs hela svaret