I den hastigt uppflammande konflikten i norra Irak riskerar de svenska elitsoldaterna att hamna i skottlinjen, både militärt och politiskt. Därmed tilltar kravet på regeringen att tala klarspråk om den svenska insatsen och stödet till kurdiska Peshmergastyrkor.
Trots flera år i norra Irak finns det ingen officiell bekräftelse på vilket förband de svenska soldaterna i Irak tillhör. Det som sägs är istället kort och gott att det rör sig om en insats med ”specialförband”. Ungefär lika diffus är beskrivningen av vad förbanden sysslar med…
Kurdiska soldater har dödats, tusentals människor är på flykt. Den irakiska armén har intagit den oljerika och symboliskt viktiga staden Kirkuk, tidigare kontrollerad av kurdiska Peshmergaförband. Det är samma förband som tränas och utbildas av svenska soldater vid baser i Erbil drygt åtta mil norrut. Hur nära striderna i Kirkuk svenskarna varit är inte känt, men enligt uppgift närmare än så.
Det svenska insatsen, som är en del av den USA-ledda koalitionen mot terrorgruppen IS, har varit militärt riskabel redan som det är. Politiskt har det varit relativt okontroversiellt som ett led i kapen mot terrorismen…
På tisdagen meddelade utrikesminister Margot Wallström nu att regeringen kan komma att ompröva utbildningsinsatserna i Erbil i en proposition nästa vecka om hur uppdraget ska se ut 2018. Den tyska försvarsmakten har redan tagit beslut att avbryta för att förekomma kritik mot att ge fördelar åt den kurdiska sidan.
Svenska elitsoldater har nu befunnit sig i Erbil, säte för det kurdiska självstyret, sedan augusti 2015. Hittills med 35 soldater. I juni i år godkände riksdagen regeringens förslag att utöka den ursprungliga svenska insatsen med ytterligare 35 soldater. Den nya stationeringsorten är en militärbas i Al Asad, ungefär 15 mil nordväst om Bagdad.
Geografiskt kan svenska elitsoldater då befinna sig på både sidor om konflikten kring Kirkuk och ge stöd åt stridande parter i en pågående konflikt. Det är ingen okomplicerad situation. Läs artikel