EU-ländernas försvarsministrar diskuterar hur man tillsammans kan få ned kostnader för försvarsmateriel och starta upp gemensamma forsknings- och försvarsprojekt. Man vill även bättre kunna genomföra militära operationer utanför unionen. EU-ländernas stats- och regeringschefer lanserade i december 2017 därför ett nytt fördjupat försvarssamarbete kallat Pesco.
Två problem: Nya hotbilder och ineffektiva försvarskostnader.
Nya möjliga hotbilder mot EU-länderna har trätt fram de senaste åren med rysk militär aggression i östra Europa, Syrienkriget i Mellanöstern och ett instabilt Nordafrika. EU-länderna, med 28 olika försvarsmarknader och -system, har relativt högre försvarsutgifter än exempelvis USA som bara har en. Samtidigt har försvarsanslagen för forskning och teknik minskat de senaste tio åren i EU.
På EU:s förhandlingsbord ligger två försvarspolitiska förslag: en försvarsfond och förenkling av militära transporter…
Vad vill Sverige?
Regeringen och en stor majoritet i riksdagen är positivt inställd till det fördjupade försvarssamarbetet men betonar att det måste ske på mellanstatlig nivå och bygga på frivillighet. Med de säkerhetspolitiska utmaningarna – som påverkansoperationer, cyberangrepp, klimatförändringar och terrorism – som EU står inför anser regeringen att ett fördjupat samarbete är av central betydelse för Sveriges säkerhet. De vill även att pengarna i EU:s kommande försvarsfond ska kunna komma svensk försvarsindustri till del. Vilka konkreta samarbetsområden som Sverige ska delta på är inte klart.
Regeringen ser även ett tydligt värde både för EU som helhet och för Sverige att förenkla militära transporter. Läs artikel