Efter år av polarisering och ömsesidigt misstroende behövs en ny giv i nedrustningsdiplomatin. Denna bör vara präglad av höga ambitioner men också nykter realism […]
Oron över det tilltagande kärnvapenhotet delas av många länder och civilsamhällesorganisationer. Det är en fråga som på djupet engagerar. Något som inte minst speglar sig i det faktum att Nobels fredspris förra året gick till civilsamhällesorganisationen ICAN som arbetar med kärnvapennedrustningsfrågan. I en nyligen genomförd opinionsundersökning framgår också att det finns ett brett folkligt stöd för arbetet med kärnvapennedrustning […]
Nu prioriteras kärnvapenstyrkorna i den omfattande ryska militärreformen. Dessa bedöms bland annat omfatta flera tusen så kallade taktiska kärnvapen. Nyligen publicerades den amerikanska översynen av landets kärnvapenpolicy, som anger att taktiska kärnvapen ska moderniseras under kommande år. USA och Ryssland måste nu omgående inleda samtal, i första hand om nya nedskärningar som omfattar såväl strategiska som taktiska vapen, i andra hand om en förlängning av nedrustningsavtalet START bortom 2021. Centralt är också att INF-avtalet från 1987 som förbjuder markbaserade medeldistansrobotar respekteras och upprätthålls […]
Grunden för en sådan måste vara en agenda för riskreducering och nedrustning som både kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater kan sluta upp kring. Låt mig nämna tre prioriteringar inför ett sådant projekt.
- För det första måste utgångspunkten vara icke-spridningsfördraget NPT, det centrala ramverket för nedrustning och icke-spridning. Det är här som kärnvapenstaterna gjort tydliga åtaganden om nedrustning, åtaganden som kräver uppföljning och genomförande. 2020, då avtalet fyller 50 år, samlas NPT-länderna för en viktig högnivåkonferens. Läs artikel