Svenska Dagbladets försvarspolitiska kommentator Jonas Gummesson uppmärksammar den militära underrättelsetjänsten MUST:s konstaterande att spänningarna i Östersjöområdet har ökat och att både Ryssland och Nato bidragit till situationen.
I rapporten Årsöversikt 2017 skriver chefen för MUST i inledningen att ”den militära aktiviteten i Sveriges närområde har ökat under senare tid och Östersjöregionen är alltjämt en friktionsyta mellan öst och väst”.
I beskrivningen av aktiviteter i Sveriges närområde skriver MUST:
”Under 2017 präglades relationerna mellan huvudaktörerna Ryssland och Nato av misstro. Detta gällde inte minst i fråga om utvecklingen i Östersjöregionen, som under en längre tid varit en friktionsyta mellan öst och väst. Huvudaktörerna definierar och verkar för sina säkerhetsintressen på sådana sätt att motsättningar förstärks och samarbetslösningar blir svåra att hitta. Politiska utspel och militära markeringar, till exempel övningar och beredskapskontroller, är vanligt förekommande. Dessa är integrerade delar av aktörernas strategiska kommunikation, vilket tenderar att framkalla ömsesidigt negativa reaktioner.”
Som exempel tar MUST upp aktiviteter både från Nato-sidan och från Ryssland.
Vad gäller Nato pekar man på utplaceringen av Natos truppförstärkningar i de baltiska staterna och Polen och övningen BALTOPS.
För Rysslands del tar man upp kapacitetsuppbyggnaden hos de ryska styrkorna i västra militärområdet, inklusive Kaliningrad, samt den ryska strategiska stabs- och ledningsövningen Zapad-2017.
Till beskrivningen av situationen i Östersjöområdet bör man lägga Norges förändrade baspolitik.
Hittills har Norge vägrat upplåta sitt territorium för permanenta baser för USA eller Nato. Detta har nu uppenbarligen efter krav från USA ändrats till att amerikanska marinsoldater placerats i Nordnorge med ett kontinuerligt byte av personal som gör närvaron i praktiken blir permanent. Amerikanska övervakningsflyg med bas på Andøya i Nordnorge är ett annat exempel.
Följden är att både USA och Ryssland trappar upp den militära närvaron på Nordkalotten.
Det är intressant att MUST värderar situationen i Östersjöområdet som ett resultat av att två sidor, Ryssland och Nato, båda bidrar till att höja spänningen och att båda sidor med sitt agerande försvårar samarbetslösningar och medverkar till att motsättningarna skärps.
På samma sätt resulterar den ömsesidiga militära upptrappningen på Nordkalotten till att spänningarna höjs där och samarbete över gränserna försvåras.
Sveriges och Finlands alliansfrihet är viktigt för att spänningarna inte skall öka ytterligare i vårt närområde. Samarbete och avspänning ligger i Sveriges intresse. De senaste årens upprepade deltagande i Nato-övningar leder i motsatt riktning.