Var står Sverige i Venezuelafrågan?
Enligt ett TT-telegram har Sveriges utrikesminister Margot Wallström anslutit sig till sina EU-kollegers uttalade ”stöd till [den venezolanska] nationalförsamlingen som landets enda demokratiska institution och till dess ledare, Juan Guaidó som utropat sig själv till interimspresident”. Hon säger vidare: ”EU och dess medlemsstater har även beredskap att införa ytterligare riktade sanktioner om vi inte ser steg i rätt riktning.”
Det har också formats en ländergrupp, bestående av Frankrike och Tyskland, Bolivia och Ecuador, ”i syfte att hitta en lösning på Venezuelas politiska kris”.
Det låter mycket oroväckande.
Bör EU verkligen utdela sådana mandat och välja sida i en intern politisk konflikt i ett främmande land, dessutom på en annan kontinent? Och ska Sverige delta i en sanktionsregim mot ett land vars politiska ledning på intet sätt hotar världsfreden? Den svenska uppslutningen kring besluten från EU:s senaste utrikesministermöte, i Bukarest, strider mot Sveriges traditionella linje att inte erkänna regeringar utan stater där det finns en regering som utövar kontroll över landet eller åtminstone över större delen av dess territorium. Den inre maktkampen i det landet lägger vi oss inte i. Avsteg från den linjen har visserligen enstaka gånger gjorts, men de bör inte upprepas.
Ungefär samtidigt röstade EU-parlamentet i torsdags med bred marginal igenom en resolution som, enligt Svenska Dagbladet (2/2), ”erkänner Juan Guaidó som landets självutnämnde interimspresident, samt kräver att fria och öppna val ska hållas i Venezuela”. Parlamentarikerna från de två svenska regeringspartierna röstade mot resolutionen, medan delegater från de tre oppositionspartierna (M, K, SD) stödde den. Den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Jytte Guteland säger: ”Enligt folkrätten framgår det tydligt att varken Sverige, eller EU, bör erkänna enskilda presidenter, utan endast nationer.” ”Det är en snurrig folkrättslig tolkning att omvärlden inte ska blanda sig i till varje pris”, förklarar den moderate ledamoten av EU-parlamentet Christofer Fjellner. ”Varför ska Venezuelas folk lida bara för att man inte vill ta ställning?”
Här blir Sveriges hållning oklar. Sveriges utrikesminister säger en sak, hennes partikolleger i EU-parlamentet en annan.
”Det skulle inte förvåna om Margot Wallström och Stefan Löfven följer upp [EU-parlamentets beslut] och erkänner Juan Guaidó”, spekulerar ekonom-historikern Lennart Waara i en principiellt hållen artikel. Waara misstänker att Guaidó kan vara en ”amerikansk marionett”. I det förra fallet får man hoppas att han tar miste; det senare fallet går naturligtvis inte att utesluta. ”Venezuelas befrielse från Nicolás Maduro måste vara venezolanernas eget verk”, hävdar Waara med all rätt. Och han tillägger: ”Erkännandet av Jean Guaidó som president i Venezuela är därför geopolitiskt felaktig[t]. Vilka de nationella och internationella politiska konsekvenserna blir kan inte överblickas.”
Utgivarna av alliansfriheten.se