Lars Püss har frågat mig vad jag anser är skillnaden mellan ett Natomedlemskap å ena sidan och att ha ett långtgående och fördjupat samarbete med Finland, Norden och EU samt slå vakt om den transatlantiska länken å den andra sidan?
I propositionen Försvarspolitisk inriktning. Sveriges försvar 2016–2020 (2014/15:109), som riksdagen beslutade om i juni 2015, konstaterar regeringen att den bortre gränsen för Sveriges försvarssamarbeten är ömsesidiga försvarsgarantier. Washingtonfördraget utgör Natos grund och gäller i sin helhet samtliga medlemmar. Kärnan i fördraget är artikel 5 som innebär ömsesidiga och bindande försvarsförpliktelser för Natoländerna att undsätta varandra i händelse av ett väpnat angrepp. Därmed kan det omöjligt finnas någon oklarhet kring skillnaden mellan Sveriges samarbeten och ett Natomedlemskap.
Sverige bibehåller sin säkerhetspolitiska linje. De fördjupade samarbetena med andra länder utgår från en militärt alliansfri position. Utifrån den positionen för vi en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten och en stegvis förstärkt nationell försvarsförmåga. Läs hela svaret