En kris mellan USA/Storbritannien och Iran har eskalerat under sommaren. Läget ter sig allvarligt. Efter beslaget av oljetankern Stena Impero den 19 juli har de största internationella organisationerna för fartygsägare – International Chamber of Shipping (ICS), European Community Shipowners’ Associations (ECSA) och Asian Shipowners’ Association (ASA) – begärt att det internationella samfundet ska agera skyndsamt för att stoppa den alltmer ökade spänningen och förmå parterna att respektera internationell lag.
”Sverige bör inte låta sig dras in i stormaktspolitiska ’bevakningsoperationer’ i Hormuzsundet!” Detta konstaterade utgivarna av denna sida strax efter det att fartyget Stena Impero blivit bordat och beslagtaget av iranska styrkor i Hormuzsundet.
Dessförinnan hade brittiska styrkor bordat och beslagtagit fartyget Grace 1 i Gibraltar, en supertanker 330×85 m på 300 579 dödviktston. Den var byggd 1997 och senast flaggad i Panama. Fartyget fraktade petroleumprodukter ägda av Iran och enligt brittiska uppgifter på väg att lossas i Syrien.
.Bordningen av Grace 1 skedde i Gibraltar. Sundet är smalt och det inträffade troligen inne på Gibraltars territorialvatten. Gibraltar är ett självstyrande område som i vart fall av britterna räknas som en del av Storbritanniens territorium. Att bordningen skulle motiverats av någon form av lagöverträdelse eller dylikt har inte påståtts. Beslaget har av Storbritannien motiverats med EU:s sanktioner mot Syrien enbart. Men EU:s sanktioner har aldrig ansetts gälla tredje part. Ingen har hävdat att fartyget är flaggat i eller har annan anknytning till EU. Det brittiska beslaget av Grace 1 saknar därför stöd i internationell lag. Undertecknad har inte tagit del av något officiellt ställningstagande där EU stödjer det brittiska agerandet. Det verkar rimligt att tolka händelsen som ett svar på bland annat attentat mot oljetankers utanför Förenade Arabemiraten som USA har beskyllt Iran för att ligga bakom.
Stena Impero ägs av ett svenskt företag men är flaggad i Storbritannien. Oljetankern är byggd 2018, har måtten 183×32 m och är på 49 683 dödviktston. Beslaget av Stena Impero har motiverats med påstådd kollision med ett fiskefartyg samt med säkerhetsskäl. I Hormuzsundets trängre delar finns inget internationellt vatten. Det är möjligt att Stena Impero befann sig på iranskt territorialvatten när fartyget bordades – i sådana fall mest troligt att det befann sig i den internationellt fastställda farleden genom sundet. Iran har rätt att på sitt territorium ingripa för att hindra lagöverträdelser och se till att grundläggande regler rörande sjösäkerhet efterlevs, även om det sker inom sundet. Men överordnad är den i FN:s havsrättskonvention, avdelning III, definierade regeln om rätt till fri passage genom de sund som är viktiga för den internationella sjöfarten. Om Stena Impero bordades på internationellt vatten, det fria havet, måste agerandet ses enbart som en hämndaktion som inte är tillåten enligt internationell rätt. Skedde bordningen på Irans territorium men inom Hormuzsundets farled, förefaller agerandet ändå att ha varit folkrättsstridigt. Några så grova överträdelser av lagar eller sjösäkerhetsregler att man på allvar ens skulle kunna diskutera rättsenligheten av beslag av ett fartyg har inte påståtts.
Iran har undertecknat FN:s havsrättskonvention men tyvärr inte tillträtt konventionen och är formellt sett inte bundet av den. Men reglerna om rätt till fri passage genom sund är allmän folkrätt och tillämpas även av Iran, till exempel när det gäller passage genom Gibraltar.
Ukraina vände sig den 16 april 2019 till Internationella havsrättsdomstolen i Haag och ansökte om interimistiska åtgärder enligt FN:s havsrättskonventions artikel 290 punkt 5 för att få ett beslut på att de tre av Ryska Federationen den 25 november 2018 beslagtagna fartygen måste återställas och de 24 tillfångatagna sjömännen frisläppas. Ryska Federationens invände att domstolen saknade behörighet, eftersom sakerna gällde militära frågor. Domstolen beslöt den 25 maj 2019 att ta upp frågan till behandling och att bifalla Ukrainas begäran. Majoriteten i domstolen gjorde bedömningen att frågorna inte var av huvudsakligen militär natur. Som argument anfördes bland annat att det var Ryska Federationens brottmålsdomstol som beslutat att sjömännen skulle hållas fängslade. Vidare ansåg havsrättsdomstolen att det förelåg en verklig och överhängande risk för irreparabel skada, om inte provisoriska åtgärder i avvaktan på målets slutliga avgörande beslutades skyndsamt. Med röstsiffrorna 19–1 beslöts därför att Ryska Federationen omedelbart skulle frisläppa sjömännen och återbörda fartygen.
Eftersom Iran inte är anslutet till konventionen, kan ingen av de inblandade nationerna ansöka hos Internationella havsrättsdomstolen om motsvarande förfarande.
Såsom de internationella redarorganisationerna har påpekat, måste FN agera skyndsamt för att stoppa den alltmer ökade spänningen och förmå parterna att respektera internationell lag. Detta gäller såväl Storbritanniens beslag av Grace 1 som Irans beslag av Stena Impero.