Så kallade identitärer finns på både vänster- och högerkanten inom politiken. De avviker från upplysningstraditionen och hindrar oss att se klart. En fransk professor förklarar att den ”europeiska identiteten” nu befinner sig under ett dödligt hot – och att dess företrädare gör rätt som proklamerar försvarskrig. (Dagens Nyheter 18/11) En svensk folkrättsprofessor har förklarat att Frankrike, ett land vars ”identitet” hittills ansetts vara sekulär och republikansk, har rätt till ”kollektivt självförsvar” efter de senaste terrorattentaten. Tänker han då på Europa som ”kollektiv”? Och är då verkligen IS en angripande stat?
Man bör i särskilt utsatta lägen vara ytterst aktsam med orden. Yngve Sunessons maning i Skånska Dagbladet, återgiven på denna sajt, bör inte klinga ohörd. Sverige borde i rådande läge samordna sitt agerande med Finland som trots allt, som stat och nation, har mycket större erfarenhet av att agera i tillspetsade situationer än vi. Det måste finnas en dialektik mellan engagemang och återhållsamhet; den finska statsledningen har således förklarat att den inte tänker ingripa militärt utan på annat sätt. Både Finland och Sverige är europeiska länder, men deras regeringar är skyldiga att framförallt se till de egna folkens bästa. De har ingen anledning att låta sig styras av vaga föreställningar om en ”europeisk identitet” som under debatten om flyktingmottagandet och den ekonomiska katastrofen i Grekland har visat sig kunna innebära både det ena och det andra.
Oförsiktighet präglar däremot Svenska Dagbladets ledarsida som har blivit tillhåll för de krigsvilliga och tycker om att trixa med orden. Skribenten Alexandra Ivanov talar om medlemsländerna i EU som (militärt?) ”allierade” (18/11). Men Unionen är ju inte en militär- eller försvarsallians utan ett slags konfederation, ett förbund av självständigt handlande stater. Sveriges alliansfrihet har nyligen med emfas fastslagits av utrikesminister Margot Wallström i riksdagen. Den kan inte trixas bort genom hänvisningar till fasansfulla kriminella dåd. Dåvarande regeringens uppslutning kring Washingtons ”krig mot terrorn” efter den 11 september 2001 manar faktiskt inte till efterföljd.
Redaktionen