Om två år kan Finland fira 100-årsjubileet av sin självständighetsdag som stat. På årets självständighetsdagen, den 6 december 2015, är den finska ekonomin visserligen i sämre kondition än på länge, men politiskt hävdar landet under president Sauli Niinistö sin självständighetsprofil starkare än kanske någonsin. Med Sverige är samarbetet traditionellt gott – vårens regeringsskifte i Helsingfors markerade i det hänseendet närmast kontinuitet. Och även om de båda länderna har valt olika försvarspolitiska lösningar, fördjupar de sitt samarbete också på detta område. Den tidigare kommendören för Finlands försvarsmakt, general Gustav Hägglund, förespråkar rentav ett finsk-svenskt försvarsförbund i en antologi, Försvaret främst, som utkommer den 14 december. I den boken intervjuas också Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist.
Det var Peter Hultqvist som höll högtidstalet på självständighetsdagen i Stockholm under en ceremoni i regi av Samfundet Sverige–Finland och i närvaro av Republiken Finlands Stockholmsambassadör Jarmo Viinanen. Ambassadören underströk i sitt hälsningstal att Sverige intar en särställning i Finlands utrikesrelationer, och detta bygger på geografin, den gemensamma historien och likheter i samhällssystem och tänkesätt. Peter Hultqvist bekräftade att för Sverige råder samma förhållande, och han påpekade att ingen gång tidigare har de båda ländernas försvarsmakter samverkat närmare med varandra än idag. Detta innebär bland att de ska kunna använda varandras hamnar och flygbaser och att det ska finnas en gemensam finsk-svensk marinstyrka. Finska och svenska arméförband övar tillsammans i norr, och fyrtio gånger per år sker flygövningar på Nordkalotten. Detta skapar effektivitet med hänsyn till försvarsförmågan och sänder ut tydliga ”säkerhetspolitiska signaler”, sade försvarsministern.
Han var bekymrad över hur den plan som fanns när den svenska försvarsmakten professionaliserades ”inte gäller idag”. Sverige kommer att behöva kombinera yrkesförsvar och värnpliktsförsvar för att få ”övade och fungerande förband”. ”Övertyga mig inte om betydelsen av värnplikt”, sade Peter Hultqvist, närmast i en replik till värnarna om det finska systemet med allmän värnplikt. Det gäller i nuläget att aktivera repetitionsutbildning av soldater, fortsatte han. Som viktigt ansåg försvarsministern också etablerandet av en stridsgrupp på Gotland som kommer att invigas 2018 och en förbättrad kapacitet för att jaga ubåt. Det svenska försvaret måste ges en ”tröskelhöjande förmåga”, förklarade han. Samarbeten med andra stater skapar en handlingsfrihet som är anpassad till vårt geografiska läge, menade Hultqvist. Han framhävde också försvarets roll ur ett folkrättsperspektiv: folkrätten kräver att ett land kan försvara sig självt, allt annat är destabiliserande.
”Vi är fredliga men inte naiva”, sade Peter Hultqvist. En förbättrad försvarsförmåga är inte svaret på yttre hot utan på militära realiteter. Sverige grundläggande hållning är defensiv. Det betyder, enligt försvarsministern, att försvarsmakten i första hand måste ha en ”nationell dimension” och att den tidigare inriktningen på internationella operationer tonas ned. Samtidigt står det klart att internationellt engagemang med FN-mandat ”inte tar udden av den nationella dimensionen”. En aspekt av detta är att stridsflygplan och ubåtar i den svenska försvarsmakten ska vara svensktillverkade, även om de till betydande de kan ha utländska tekniska komponenter.
Utgivarna