I juli 2017 röstade 122 av FN:s länder för ett globalt förbud mot kärnvapen, däribland Sverige. Frågan har därefter varit om Sverige ska skriva under konventionen.
Tidigare utrikesminister Margot Wallström sade att målet var att ansluta sig till konventionen men att den först måste analyseras ”ur samarbets- och folkrättslig synpunkt”. Det ledde till reaktioner från bland andra USA, som i ett brev till försvarsminister Peter Hultqvist varnade för att försvarssamarbetet mellan länderna skulle kunna försvåras om Sverige ansluter sig.
Nu har frågan om kärnvapenkonventionen tagits upp på Socialdemokraternas kongress i Göteborg, och trots tryck från vissa ombud vann partistyrelsens linje.
”Som observatör till FN:s förbud mot kärnvapen ska Sverige bidra till att konventionen utvecklas och förtydligas. Målet är att Sverige ska ansluta sig”, står det nu. Det som lades till var att konventionen ska förtydligas. På en pressträff förklarade nuvarande utrikesminister Ann Linde vad det innebär:
– Det har handlat om frågor om verifikation, var kärnvapen finns, definitioner, vad som ska ingå, men också förhållandet till icke-spridningsavtalet.
– Den här konventionen togs fram väldigt snabbt och vi ansåg inte att den var färdig att skriva under, säger Ann Linde.
Hon kan inte svara på om andra länder kan acceptera ett tydliggörande av konventionen eftersom frågan inte diskuterats.Ett första möte planeras till i mars. Linde har nu skickat in ett formellt brev om att Sverige ska bli observatör. Vilken tidshorisont som avses med att Sverige nu ska ha som mål att ansluta sig kan inte Linde svara på.– Sådant där vet man ju aldrig. Läs artikel