Från Hufvudstadsbladet 15 januari
[…] Det finns många positiva förtecken i handeln mellan Finland och Ryssland. Under fjolårets elva första månader växte speciellt exporten av olika varor, rubelns kurs hölls stabil och den ryska ekonomin som helhet upplevde också en tillväxt. Det stora bekymret i Rysslands ekonomi var inflationen som uppgick till över 8 procent.
Lauri Veijalainen understryker att Ryssland är en viktig marknad för Finland. Under fjolårets elva första månader ökade varuexporten österut med över 20 procent. Siffran beror delvis på att utgångsläget var lågt, men återhämtningen i den ryska ekonomin, det stigande priset på råvaror och att rubelns kurs blev starkare påverkade också tillväxten.
– Just nu är det ändå svårt att se långt framåt, utsikterna är dimmiga, säger Veijalainen.
Fjolåret var ett bra år för handeln mellan Finland och Ryssland, påpekar han. Rubelns kurs är en av de viktigaste komponenterna då det gäller handeln och i och med att den var stabil gynnades också affärsverksamheten.
Eventuella nya sanktioner från amerikansk sida slår inte direkt mot handeln mellan Finland och Ryssland, åtminstone inte de sanktioner som nu funnits i offentligheten, tror Jaana Rekolainen. Men även om nya sanktioner inte påverkar handeln omedelbart så medverkar de till att öka osäkerheten, påpekar hon. Sanktioner påverkar också viljan att investera i Ryssland.
– Det var inte EU:s sanktioner mot Ryssland som påverkade handeln negativt då Ryssland annekterade Krim 2014, det var motsanktionerna från rysk sida som slog hårt speciellt mot livsmedelsindustrin, säger Rekolainen.
Sedan 2014 har Ryssland utvecklat en egen produktion av många varor och industriella komponenter som tidigare importerades. Det stora problemet i Ryssland stavas enligt Lauri Veijalainen just nu inflation. Inflationen var i december enligt preliminära siffror från den ryska statistikbyrån Rostat hela 8,4 procent. Den ryska centralbanken har därför höjt sin styrränta i flera omgångar. Den viktigaste styrräntan är nu uppe i 8,5 procent.