De tidigare försvarsministrarna Björn von Sydow och Jan-Erik Enestam skriver på SvD Debatt (23/1) att Finland och Sverige bör permanent basera och utbilda personal och förband i respektive grannland.
Skälet är den ryska upptrappningen vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina och den säkerhetspolitiska kris som Ryssland skapat genom att ställa krav som går på tvärs med den europeiska säkerhetsordningen.
Även om författarna skriver att en överenskommelse om trupper permanent i respektive land skall innebära ett ökat skydd för båda mot militärt angrepp, så är kärnan i resonemanget att svenska soldater skall skydda Finland:
”Huruvida Sverige verkligen kommer till undsättning i det fall Finland angrips, manifesteras i mer än bara ord.”
Skribenterna tar fram exemplet från andra världskriget då Sverige inte ingrep militärt utan bara skickade en frivilligkår plus materiel.
I intervju i Sveriges Radio samma dag säger Björn von Sydow att förslaget är bra för båda länderna då det visar för omvärlden att man är på plats från början med militär styrka och kan ”komma igång direkt” om man blir angripen.
Sverige och Finland har redan ett långtgående försvarssamarbete, men länderna har inte gett varandra några försvarsgarantier.
Finland skall inte behöva känna samma oro som under andra världskriget vad gäller Sveriges vilja att komma med militär hjälp, menar von Sydow, och med förslaget skulle vi visa att vi ”verkligen är beredda att samverka på djupet”.
Han säger inte om han egentligen menar att man skall även skall lämna försvarsgarantier, men förslaget pekar i den riktningen. Även lösa uttalanden om att vi skall ”komma igång direkt” och att vi visar att vi är beredda att ”gå djupet” i försvarsförberedelserna tycks inte vara annat än att vi skall ge försvarsgarantier.
Det går inte att på förhand säga hur vi skall agera vid kris eller krig i vårt närområde. Den svenska linjen, som också ständigt framhållits av försvarsminister Peter Hultqvist, är att Sverige inte skall binda sin säkerhetspolitik utifrån osäkra scenarier för framtiden.
Vi skall bygga upp det egna försvaret men också samverka och samöva med Finland, dock utan bindningar.
Enestams och von Sydows idéer skulle inte leda till någon ökad säkerhet för Sverige utan skulle inskränka vår handlingsfrihet att agera utifrån vårt eget nationella intresse i olika lägen.
Enestam och von Sydow skriver i allmänna ordalag att Finland och Sverige ”behöver ha en eller flera stormakter i ryggen.” Även när det gäller den frågeställningen bör dock den svenska inställningen vara att vi skall bevara vår handlingsfrihet. Vi bör inte binda upp oss utan i det längsta hålla den alliansfria linjen.
För övrigt anser vi att den svenska statsledningens hållning under andra världskriget att inte lämna Finland militär hjälp var en riktig politik. Grunden var, som Gustaf V framhöll, ”att om Sverige nu ingrepe i Finland skulle vi löpa de största risker att bli indragna icke blott i krig med Ryssland, utan även i kriget mellan stormakterna.”
Läs också ett översatt utdrag ur i den finske politikern Erkki Tuomiojas bok Tulevaisuuden varjossa. Selviääkö ihmiskunta? På svenska: I skuggan av framtiden. Kan mänskligheten överleva?