- Försvaret är en del av säkerhetspolitiken.
- Säkerhetspolitikens viktigaste uppgift är att bevara Sveriges säkerhet, vilket främst innebär att undvika att vi blir indragna i krig. Ett stormaktsanfall på Sverige vore förödande.
- Säkerhetspolitikens andra och med den första sammanhängande uppgiften är att bidra till fred och avspänning i vårt närområde och överhuvudtaget mellan stormaktsblocken.
- Även om inget anfall på Sverige är sannolikt, har vi en folkrättslig skylighet att såsom en självständig nation kunna freda vårt territorium från kränkningar av andra makter. För detta behövs en rätt ansenlig försvarsmakt i ett land med ett så stort territorium som Sverige. Lägg därtill den spända militärpolitiska situation som uppstått i Östersjöområdet de senaste åren till följd av Rysslands och Natos agerande.
5 .Incidentförsvaret är således en särskilt viktig uppgift för försvarsmakten. Det gäller såväl i luften som till sjöss. Jfr IKFN-förordningen och mitt förslag som statssekreterare i försvarsdepartementet, att Sverige offentligt bör tillkännage, att försvarsmakten utan förvarning kommer att sänka alla främmande ubåtar som påträffas på inre svenskt vatten.
6 .Sverige hade fram till 1990 ett för våra förhållanden starkt försvar. Det berodde bland annat på det stora arvet av fasta försvarsanläggningar. Det har nu blivit obsolet till följd av den tekniska utvecklingen. Vi behöver således en helt ny försvarsmakt som är mer flexibel och högteknologisk och utnyttjar modern elektronik också i ett cyberförsvar av hela riket.
7.På 1980-talet uppgick försvarsutgifterna till 2,5 procent av BNP. Nu ligger vi på ca 1 procent. Försvarsutgifterna har inte blivit så mycket mindre utan det är BNP som ökat. Jfr med Ryssland, som 2011–2014, när BNP uppgick till drygt 2 000 miljarder dollar, hade försvarsutgifter som uppgick till 2 procent av BNP. Nu när samma BNP 2016 halverats till 1 000 miljarder dollar uppgår samma försvarsutgifter till 4 procent av BNP. En annan jämförelse är att de ryska försvarsutgifterna uppgår till cirka 70 miljarder dollar, vilket är lite mer än Frankrikes och Storbritanniens och mindre än Kinas på 120 och USA:s på 650 miljarder dollar.
8 .Risken för ett isolerat anfall på Sverige är praktiskt taget obefintlig. Skriverierna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om ett ryskt angrepp på Baltikum är befängda; det finns inga rimlig motiv för ett sådant ryskt handlande. Lika befängda är tankarna att Sverige skall gå i krig för Baltikums skull. Däremot skulle vi till följd av det spända läget mellan stormakterna i vår region kunna riskera att bli sekundärt indragna i ett av ingen önskat krig i Europa. För att minska denna risk bör vi dels hålla ett respektabelt tröskelförsvar stött av ett allsidigt och välförankrat civilförsvar, dels på allt sätt söka bidra till avspänning och minskad konfliktrisk mellan stormakterna. Vi gjorde det med viss framgång under det kalla kriget och bör göra det även nu.
9. Ett medlemskap i Nato bidrar inte till ökad säkerhet för Sverige. Det riskerar i stället att leda till ökad militärpolitisk spänning i vårt område med negativa konsekvenser för oss. Om ett krig i Europa av idag icke förutsebara orsaker skulle uppstå, innebär Nato-medlemskap att vi definitivt blir indragna och utsätter vårt territorium för stor ödeläggelse.
10.Vi kan icke vrida klockan tillbaka till det försvar och den säkerhetspolitiska situation vi hade 1990. Men vi kan tillföra mera pengar och modernisera det försvar vi har och skapa en bättre folkförankring för det genom ett reformerat värnpliktsförsvar samtidigt som vi tillsammans med Finland och andra nordiska länder arbetar för fred och avspänning och det även i förhållande till Ryssland.