Den danske forskaren Lars Erslev Andersen har låtit publicera en mycket viktig artikel, när Sverige nu snart kliver in i Natos finrum. Danmark har befunnit sig där sedan 1949, så Andersen vet vad han talar om.
Lars Erslev Andersen finner i artikeln det något motsägelsefullt, när företrädare för Nato-stater korrekt starkt kritiserar Rysslands uppenbara brott mot FN-stadgan och folkrätten i Ukraina, medan Nato självt sedan kalla krigets slut begått flagranta brott mot den internationella rätten. Och framför allt gäller det allianspartnern USA, som ofta undgår kritik av sina allierade när man allenarådande bryter mot FN-stadgan. Den danske (s)-politikern Mette Gjerskov har till och med sagt att ”danskerne skulle vænne sig til at gå i krig uden FN-mandat”. Man bävar här för att svenska politiker, snart i finrummet, ska låta sig inspireras av detta anarkistiska synsätt.
Artikeln innehåller intressanta reflektioner över USA:s Kina-politik, som i samklang med Natos sanktionspolitik mot Ryssland på sikt kan driva Kina och Ryssland i armarna på varandra.
För att förhindra ett allas krig mot alla förespråkar Lars Erslev Andersen diplomatiska lösningar, där utgångspunkten är att båda sidor är lika goda kålsupare och de diplomatiska lösningarna finns i ”de internationale spilleregler – herunder folkeretten” och i en tro ”at en stabil verdensorden trods alt er mulig”.
En reflektion är dock att det nog förutsätter att Nato-partnern USA spelar efter samma spelregler. Angela Merkels chefsrådgivare 2017–2021, Christoph Heusgen, ger en illavarslande bild i Foreign Affairs (12/5): ”I december 2018, när jag tjänstgjorde som Tysklands FN-ambassadör, fick jag och nästan alla mina medrepresentanter ett meddelande från Nikki Haley, USA:s FN-ambassadör. Budskapet sade att om vi röstade för en resolution i Generalförsamlingen som fördömde USA:s plan att flytta sin ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem, skulle hon rapportera oss till USA:s president Donald Trump. Jag blev chockad.”
Lars Erslev Andersens artikel, som här länkas till (https://www.diis.dk/publikationer/vesten-retten-paa-side), är lång men mycket läsvärd.