[…] Men skillnaden mellan ansökan till EU och Nato är just att svenska folket denna gång inte får vara med och säga sin mening. Partierna i riksdagen inväntar inte heller valresultatet i september. Det blir därför 349 riksdagsledamöter – med milt uttryckt högst varierande kunskaper och insikter om försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik – som skall trycka på knapparna och bestämma.
Väljarna har redan fått beskedet att det är en alltför komplicerad fråga att sätta sig in i. Det är samma invändningar som också förekom i EU-debatten och som ligger snubblande nära folkförakt. […]
Snabbspåret in i Nato kan uppfattas som attraktivt i en tid då ett aggressivt Ryssland våldför sig på Ukraina. Men för de tidigare till Nato negativa socialdemokraterna finns det en tid att hantera även efter det väntade beslutet om anslutning. Denna gång går det inte – som med 1990-talets ansökan till EU – att förlita sig på en folkomröstning som reservutgång i efterhand. Läs artikel