Enligt Mark Klamberg, professor i folkrätt, kan det ha skett eftergifter i fråga om till exempel utlämning av terrormisstänkta i uppgörelsen med Turkiet.
– Det jag oroar mig för är det här med diplomatiska garantier, säger han.
I överenskommelsen med Turkiet står det att Sverige kommer att ”hantera Turkiets väntande deportations- eller utlämningsönskemål av terrormisstänkta snabbt och grundligt.”
Enligt Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, innehåller den svenska lagen om utlämning begränsningar som man måste rätta sig efter. Bland annat kan man inte utlämnas som svensk medborgare, eller för politiska brott. Däremot kan utlämning ske för terrorism.
Utlämning sker i praktiken i två steg. Först tas det ett beslut, sedan ska det verkställas.
– Det som händer i fallen som gäller Turkiet är att det finns beslut om utlämning men i nästa steg verkställs det inte eftersom det finns oro för till exempel tortyr. Den begränsningen kommer inte försvinna med den här uppgörelsen.
Men det finns ett sätt att komma runt det här, enligt Klamberg: så kallade diplomatiska garantier. Det innebär att man på diplomatisk väg får garantier för att personen som utlämnas kommer att behandlas väl i mottagarlandet, inte utsättas för tortyr, få en rättvis rättegång och så vidare.
Sverige har tidigare använt sig av förfarandet i det så kallade Agizafallet 2001, då två egyptiska medborgare avvisades till Egypten. I det fallet respekterades inte garantierna. Efter det sade FN:s tortyrkommitté att det inte räcker med garantier, man måste också ha ett system för att garantera att de efterlevs.
När det gäller Turkiet har Mark Klamberg svårt att se hur det skulle kunna gå till.
– Det är möjligt att Sverige och Turkiet försöker utarbeta ett sådant system, men det vet vi inte. Läs artikel