Hur skyddat skulle Sverige egentligen vara om vi gick med i Nato?
Här svarar Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI:s enhet för säkerhetspolitik, på de viktigaste frågorna om Natos artikel 5 – grundbulten i försvarsalliansen som slår fast att ett angrepp på en medlem ska betraktas som ett angrepp på alla.
. Vilket stöd skulle Sverige få vid en väpnad attack?
För det första: Alla Natoländer måste vara överens om att aktivera försvarsgarantin. Varje land bestämmer därefter själv vilka åtgärder det anser vara nödvändiga. Att skicka väpnade styrkor är ingen skyldighet.
– Det är primärt varje stats nationella ansvar att stå för det egna försvaret. Efter några veckor kommer troligen några allierade, som har störst förmåga och som man övat med, att skicka stöd. Ytterligare något senare, när Nato fattat beslut, kan dess ledningsorganisation träda in och ta över operationen och leda den mer långsiktigt, säger Eva Hagström Frisell.
Stridsflyg, luftrörliga förband och vissa marina styrkor kan skickas snabbare, medan förstärkningar på marken tar längre tid.
Det är oklart hur länge Sverige måste kunna försvara sig själv.
– Men det gäller att ha tillräcklig förmåga för att kunna stå emot det första anfallet, så att det blir värt att skicka förstärkningar.
Vilket skydd ger då Natos försvarsgaranti egentligen?
– Det hänger ihop med Natos trovärdighet som militärallians. Om ett land skulle utsättas för en väpnad attack och ingen ger något stöd skulle hela poängen med alliansen gå förlorad. Så det finns ett intresse bland medlemsstaterna att leva upp till artikel 5, annars skyddas ju inte deras egen säkerhet, säger Eva Hagström Frisell. Läs artikel
.